Folkhälsa

Allt fler blir vegetarianer

Nya svenska konsumentdata visar tydligt att efterfrågan på gröna alternativ växer. Det vegetariska konsumentsegmentet har vuxit med 29 procent under de senaste två åren, samtidigt som konsumentgruppen med animaliskt protein som utgångspunkt har minskat med 15 procent.

4 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Utöver att fler konsumenter blir vegetarianer och färre föredrar en kost baserad på enbart animaliskt protein, pågår också ett skifte inom flexitarianerna, där antalet konsumenter som har gröna alternativ som utgångspunkt ökat med 13 procent. Vidare återfinns vegetarianer och flexitarianer inte längre bara i de progressiva konsumentsegmenten utan i alla konsumentgrupper.

– Det är starka bevis för att de gröna alternativen är här för att stanna och kommer att öka i betydelse framöver. Det har varit mycket uppmärksamhet kring minskade värderingar och lägre efterfrågan på växtbaserade livsmedel, men vi kan nu se att den informationen har misstolkats, säger Sara Arvius Heidenvall, medgrundare av Nicoya. Varumärken och innovationer behöver dock fortfarande förstå och möta konsumenternas preferenser och behov och därför har vi tagit fram The Food Frontrunner Report 2023.

Rapporten undersöker också preferenserna hos så kallade ”frontrunners” inom livsmedel. Två typer av frontrunners har identifierats: de som är mest inflytelserika inom matupplevelsen som prioriterar njutning och motiveras av naturliga ingredienser, och de som är mest inflytelserika inom hälsosam mat som främst söker ett naturligt och funktionellt erbjudande.

The Food Frontrunner Report 2023 är en kvantitativ studie som följer konsumenternas drivkrafter och beteenden i Sverige, initierad av Nicoya och levererad av konsumentinsiktsföretaget InsightMe. Rapporten finns tillgänglig i sin helhet på företagens hemsida och kommer även att presenteras på ett webinarium tisdag 12 december.

Webinarium: The Food Frontrunner Report 2023 – Revealing the Future of FoodDatum: Tisdag 12 decemberTid: 11.00 – 11.45Plats: Microsoft Teams – länk skickas I samband med mottagen anmälanAnmälan: event@nicoya.se

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.