Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Allt fler barn i Sverige lever med fetma

Andelen 11–15-åringar i Sverige som lever med obesitas har femdubblats under de senaste tre decennierna, vilket medför en kraftigt ökad risk för förtida död. Redan … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Andelen 11–15-åringar i Sverige som lever med obesitas har femdubblats under de senaste tre decennierna, vilket medför en kraftigt ökad risk för förtida död. Redan före 30 års ålder är risken tre gånger högre än hos den allmänna befolkningen.

En översikt publicerad i Journal of Internal Medicine med stöd av Hjärt-Lungfonden konstaterar bland annat att en normalisering av vikten före puberteten eliminerar risken och att det finns fler behandlingar mot övervikt och obesitas idag än för bara fem år sedan.

I dag lever mer än vart femte skolbarn i mellan- och högstadieåldern med övervikt eller obesitas. Enligt Världshälsoorganisationen WHO utgör barnfetma i dag en av de allvarligaste utmaningarna för folkhälsan.

Barnfetma är starkt associerat med förtida död, via bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och inflammation som stör ämnesomsättningen och ökar risken för cancer och autoimmuna sjukdomar, till exempel MS (multipel scleros) och typ 1 diabetes.

Även genetiska faktorer spelar in, det vill säga att kroppens förmåga att lagra energi som fett kan vara ärftlig och skiljer sig mellan olika individer. Nästan alla kroppens organ påverkas av barnfetma.

Samtidigt som behovet att kunna ge barn jämlika förutsättningar för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet, visar den aktuella översiktsstudien att verktygslådan för behandling av barnfetma är betydligt bättre utrustad i dag än för bara fem år sedan. I kombination med andra och mer långsiktiga behandlingar används också fetmakirurgi numera som ett alternativ för tonåringar med grav obesitas.

Nästa steg för forskarna är att fortsätta utveckla långsiktiga, effektiva och skonsammare behandlingar av barnfetma i form av moderna beteendestöd för viktbehandling, i kombination med nya läkemedel som snart kommer att finnas tillgängliga.

Stock.adobe.com


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.