"Dietisten är viktig för patientens livskvalitet"

Alla patienter med matallergi ska få möjlighet att träffa en dietist.
Det lyfts fram i det nya kunskapsstödet för igE-förmedlad matallergi. "Matallergi kan begränsa livet. Därför är stöd från en dietist väldigt viktigt för bättre hälsa och livskvalitet", säger Jenny van Odijk, överdietist och universitetslektor i klinisk nutrition.

Nina Granberg 2 december, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Ett nationellt vårdförlopp* för IgE-förmedlad matallergi publicerades förra året. Nu arbetar en nationell expertgrupp med ett vårdprogram och som en del i det tas just nu riktlinjer fram. I ett senare steg ska också ett behandlingsprogram tas fram. Målet är att ge primärvården ett redskap för att kunna ge samma råd över hela landet.

En av de som sitter i arbetsgruppen är Jenny van Odijk. Hon har arbetat med matallergier på olika sätt de senaste 25 åren. Nu är hon lektor i klinisk nutrition och programansvarig för dietistprogrammet vid Göteborgs universitet. Hon är dessutom dietist på allergimottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vad är viktigt att lyfta fram i de nya riktlinjerna?

– Vi har tydliggjort att alla patienter som söker för matallergi ska ha möjlighet att träffa en dietist, oavsett vilken matallergi man har. Det är viktigt att patienten får aktuella och rätt anpassade kostråd, säger Jenny och tillägger:

– Vi lyfter också att vi sett både i studier och på klinker att många undviker fler livsmedel än än nödvändigt. Vill vi vara tydliga mot primärvården måste vi säga att det inte finns något stöd för att undvika mer än man måste.Tidigare har man ofta sagt, plocka bort alla nötter eller alla baljväxter för säkerhets skull. Men det finns inget som stödjer det sättet att behandla. Och det ökar ju risken för att man inte får i sig de näringsämnen man faktiskt behöver eftersom man kan få en väldigt begränsad kost.

Därför menar hon att dietistens kunskap är viktig för att se över hela kosten så att den är näringsrik och hälsosam. Och extra viktigt är det att se till att barn inte får för lite energi i kosten.

– Om ett barn till exempel är allergisk mot både mjölkprotein, ägg och kanske även vetemjöl, då är det många saker som försvinner ur kosten.

Att säkerställa att patienten har god kunskap om sin allergi, kosten och att hen också känner sig trygg i sin behandling är därför en central del i dietistens arbete.

– Matallergier kan begränsa livet, inte minst när man inte är hemma. Därför är stöd från en dietist väldigt viktigt för hälsa och livskvalitet. Speciellt för barn är det väldigt viktigt att få vara som alla andra och att få äta mat som ser ut på samma sätt. Dietisten har kunskapen om mat och kan föreslå, laga den här rätten med de här ingredienserna istället. Eller testa de här produkterna som är fria från de ämnen du inte tål. Så där fyller dietisten också en väldigt viktig roll.

De nya riktlinjerna väntas vara klara under första halvåret 2025.

Matallergier kan begränsa livet, inte minst när man inte är hemma.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...