"Dietisten är viktig för patientens livskvalitet"

Alla patienter med matallergi ska få möjlighet att träffa en dietist.
Det lyfts fram i det nya kunskapsstödet för igE-förmedlad matallergi. "Matallergi kan begränsa livet. Därför är stöd från en dietist väldigt viktigt för bättre hälsa och livskvalitet", säger Jenny van Odijk, överdietist och universitetslektor i klinisk nutrition.

Nina Granberg 2 december, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Ett nationellt vårdförlopp* för IgE-förmedlad matallergi publicerades förra året. Nu arbetar en nationell expertgrupp med ett vårdprogram och som en del i det tas just nu riktlinjer fram. I ett senare steg ska också ett behandlingsprogram tas fram. Målet är att ge primärvården ett redskap för att kunna ge samma råd över hela landet.

En av de som sitter i arbetsgruppen är Jenny van Odijk. Hon har arbetat med matallergier på olika sätt de senaste 25 åren. Nu är hon lektor i klinisk nutrition och programansvarig för dietistprogrammet vid Göteborgs universitet. Hon är dessutom dietist på allergimottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vad är viktigt att lyfta fram i de nya riktlinjerna?

– Vi har tydliggjort att alla patienter som söker för matallergi ska ha möjlighet att träffa en dietist, oavsett vilken matallergi man har. Det är viktigt att patienten får aktuella och rätt anpassade kostråd, säger Jenny och tillägger:

– Vi lyfter också att vi sett både i studier och på klinker att många undviker fler livsmedel än än nödvändigt. Vill vi vara tydliga mot primärvården måste vi säga att det inte finns något stöd för att undvika mer än man måste.Tidigare har man ofta sagt, plocka bort alla nötter eller alla baljväxter för säkerhets skull. Men det finns inget som stödjer det sättet att behandla. Och det ökar ju risken för att man inte får i sig de näringsämnen man faktiskt behöver eftersom man kan få en väldigt begränsad kost.

Därför menar hon att dietistens kunskap är viktig för att se över hela kosten så att den är näringsrik och hälsosam. Och extra viktigt är det att se till att barn inte får för lite energi i kosten.

– Om ett barn till exempel är allergisk mot både mjölkprotein, ägg och kanske även vetemjöl, då är det många saker som försvinner ur kosten.

Att säkerställa att patienten har god kunskap om sin allergi, kosten och att hen också känner sig trygg i sin behandling är därför en central del i dietistens arbete.

– Matallergier kan begränsa livet, inte minst när man inte är hemma. Därför är stöd från en dietist väldigt viktigt för hälsa och livskvalitet. Speciellt för barn är det väldigt viktigt att få vara som alla andra och att få äta mat som ser ut på samma sätt. Dietisten har kunskapen om mat och kan föreslå, laga den här rätten med de här ingredienserna istället. Eller testa de här produkterna som är fria från de ämnen du inte tål. Så där fyller dietisten också en väldigt viktig roll.

De nya riktlinjerna väntas vara klara under första halvåret 2025.

Matallergier kan begränsa livet, inte minst när man inte är hemma.

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 9 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.

Matallergi

På gång: Ny strategi för allergi och celiaki

En nationell strategi och handlingsplan för allergiområdet är nu överlämnad till regeringen. Förslaget, som har tagits fram gemensamt av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, syftar till att skapa en tryggare tillvaro för de miljontals människor i Sverige som lever med allergier.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Nationell strategi och handlingsplan 2026 för allergiområdet omfattar både hälso- och sjukvården och insatser i samhället.. Ett centralt fokus är trygg mat och tillförlitlig information i livsmedelskedjan, vilket har direkt bäring på dietisters arbete inom vård, rådgivning och offentliga måltider.

– ”Vårt mål är att personer med matallergi eller celiaki ska kunna känna sig trygga när de äter och att de inte drabbas av oväntade eller i vissa fall livshotande reaktioner”, säger Christina Nordin, generaldirektör på Livsmedelsverket.

Matallergi och celiaki

I strategin inkluderas både matallergi och celiaki. Även om celiaki inte är en allergi i medicinsk mening behandlas tillståndet tillsammans med allergier, bland annat eftersom livsmedelslagstiftningen ställer motsvarande krav på information och märkning av gluten som för allergener.

För dietister innebär detta att strategin tydligt berör det kliniska och förebyggande arbete som rör kostbehandling, utbildning och uppföljning vid både matallergi och celiaki.

Kunskap i hela livsmedelskedjan

Livsmedelsverkets del av handlingsplanen fokuserar på att stärka kunskapen i hela livsmedelskedjan, från tillverkning och import till tillagning och servering.

– ”Vi ser att det handlar om att öka kunskapen i alla led i livsmedelskedjan, från de som tillverkar eller importerar mat till de som tillagar och serverar”, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och projektledare på Livsmedelsverket.

I förslaget ingår också att livsmedelskontrollen ska rikta ett ännu tydligare fokus mot frågor som är särskilt viktiga för personer med matallergi eller celiaki, till exempel korrekt märkning av allergener som ägg, jordnötter och vete. Detta är områden där dietister ofta bidrar med expertkunskap, både i rådgivande och utbildande roller.

Uppföljning i vården och minskat behov av specialkost

Strategin betonar vikten av uppföljning av barn och vuxna med allergi inom hälso- och sjukvården. Med bättre strukturer för uppföljning och möjlighet till friskförklaring kan onödiga eliminationsdieter minska.

Detta kan i sin tur leda till ett minskat behov av specialkost i förskola och skola, något som både kan förenkla måltidsverksamheten och minska risken för felserveringar. Dietister har här en central roll i att bedöma kostbehov, följa upp diagnoser och stödja patienter och verksamheter i att anpassa kosten på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Extra fokus på förskola och skola

Eftersom matallergier är vanligare under barndomen ägnas särskild uppmärksamhet åt förskola och skola. Strategin pekar på behovet av bättre samordning av allergifrågor i skolan samt en översyn av befintligt informationsmaterial.

I dessa miljöer samverkar dietister ofta med elevhälsa, skolsköterskor och måltidspersonal, både kring individuella behov och mer övergripande rutiner för säker mat.

Den nationella strategin och handlingsplanen ska nu beredas vidare av regeringen.