Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

"Dietisten är viktig för patientens livskvalitet"

Alla patienter med matallergi ska få möjlighet att träffa en dietist.
Det lyfts fram i det nya kunskapsstödet för igE-förmedlad matallergi. "Matallergi kan begränsa livet. Därför är stöd från en dietist väldigt viktigt för bättre hälsa och livskvalitet", säger Jenny van Odijk, över­dietist och universitetslektor i klinisk nutrition.

Nina Granberg 2 december, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Stock-Adobe.com

Ett nationellt vårdförlopp* för IgE-förmedlad matallergi publicerades förra året. Nu arbetar en nationell expertgrupp med ett vårdprogram och som en del i det tas just nu riktlinjer fram. I ett senare steg ska också ett behandlingsprogram tas fram. Målet är att ge primärvården ett redskap för att kunna ge samma råd över hela landet.

En av de som sitter i arbetsgruppen är Jenny van Odijk. Hon har arbetat med matallergier på olika sätt de senaste 25 åren. Nu är hon lektor i klinisk nutrition och programansvarig för dietistprogrammet vid Göteborgs universitet. Hon är dessutom dietist på allergimottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vad är viktigt att lyfta fram i de nya riktlinjerna?

– Vi har tydliggjort att alla patienter som söker för matallergi ska ha möjlighet att träffa en dietist, oavsett vilken matallergi man har. Det är viktigt att patienten får aktuella och rätt anpassade kostråd, säger Jenny och tillägger:

– Vi lyfter också att vi sett både i studier och på klinker att många undviker fler livsmedel än än nödvändigt. Vill vi vara tydliga mot primärvården måste vi säga att det inte finns något stöd för att undvika mer än man måste.Tidigare har man ofta sagt, plocka bort alla nötter eller alla baljväxter för säkerhets skull. Men det finns inget som stödjer det sättet att behandla. Och det ökar ju risken för att man inte får i sig de näringsämnen man faktiskt behöver eftersom man kan få en väldigt begränsad kost.

Därför menar hon att dietistens kunskap är viktig för att se över hela kosten så att den är näringsrik och hälsosam. Och extra viktigt är det att se till att barn inte får för lite energi i kosten.

– Om ett barn till exempel är allergisk mot både mjölkprotein, ägg och kanske även vetemjöl, då är det många saker som försvinner ur kosten.

Att säkerställa att patienten har god kunskap om sin allergi, kost­en och att hen också känner sig trygg i sin behandling är därför en central del i dietistens arbete.

– Matallergier kan begränsa livet, inte minst när man inte är hemma. Därför är stöd från en dietist väldigt viktigt för hälsa och livskvalitet. Speciellt för barn är det väldigt viktigt att få vara som alla andra och att få äta mat som ser ut på samma sätt. Dietisten har kunskapen om mat och kan föreslå, laga den här rätten med de här ingredienserna istället. Eller testa de här produkterna som är fria från de ämnen du inte tål. Så där fyller dietisten också en väldigt viktig roll.

De nya riktlinjerna väntas vara klara under första halvåret 2025.

Matallergier kan begränsa livet, inte minst när man inte är hemma.



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.