Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Alla över 75 år behöver tillskott med D-vitamin

Just nu pratas det mycket om D-vitamin. Personer över 75 år och de som inte får tillräckligt med solljus på huden på grund av heltäckande … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Just nu pratas det mycket om D-vitamin. Personer över 75 år och de som inte får tillräckligt med solljus på huden på grund av heltäckande kläder är exempel på grupper som behöver ta tillskott med D-vitamin. Barn under 2 år är också en sådan grupp.

Just nu pratas det mycket om D-vitamin. Bland annat förs det fram att det kan förebygga eller lindra Covid-19. Det pågår mycket forskning om D-vitamin och luftvägsinfektioner men det finns idag inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att D-vitamin specifikt påverkar risken för Covid-19 eller sjukdomsförloppet. Det är ändå viktigt att inte ha för låg nivå av D-vitamin i kroppen eftersom D-vitamin reglerar kalkbalansen i skelett och tänder.

Alla över 75 år behöver tillskott med D-vitamin

Sedan flera år rekommenderar Livsmedelsverket att alla över 75 år tar tillskott med D-vitamin. Även personer som täcker kroppen helt på sommaren behöver tillskott. Detsamma gäller barn och vuxna som inte äter fisk eller D-vitaminberikad mat. Övriga i befolkningen behöver inte ta tillskott.

– Även om det inte klarlagt att D-vitamin har någon specifik effekt på Covid-19 finns det all anledning att följa rekommendationerna om D-vitamin. Det innebär tillskott på 10-20 mikrogram per dag för vissa utpekade grupper. Däremot finns det risker med att äta väldigt stora doser, säger Åsa Brugård Konde, rådgivare på Livsmedelsverket

Många får tillräckligt med D-vitamin tack vare berikning

I Sverige berikas sedan många år matfetter och många mjölkprodukter med D-vitamin. För drygt två år sedan fördubblade Livsmedelsverket berikningsmängden och det blev obligatoriskt att berika fler produkter, som vegodrycker och mejeriprodukter med högre fetthalt. Tack vare berikningen får de som äter berikad mat tillräckligt med D-vitamin. Den D-vitamin som finns naturligt i exempelvis fisk och ägg är också viktiga källor.

Den som inte får tillräckligt med sol på huden behöver tillskott

På sommaren är solen den viktigaste D-vitaminkällan. I juni och juli räcker det att vara ute barärmad upp till en kvart 2-3 gånger i veckan för att få ett bra tillskott oavsett hudfärg. Vitaminet lagras i kroppen och kan täcka en del av vinterns behov. Men den som klär sig heltäckande nås inte av solen tillräckligt mycket för att det ska bildas vitamin.

– Svenska undersökningar pekar på att kvinnor födda i Afrika eller Asien betydligt oftare har D-vitaminbrist jämfört med kvinnor födda i norra Europa. Det kan finnas flera anledningar, till exempel andra solvanor och att mörk hud producerar D-vitamin långsammare än ljus. Det är en grupp som kan behöva ta tillskott med D-vitamin, särskilt den som bär heltäckande klädsel på sommaren, säger Åsa Brugård Konde.

Källa: Livsmedelsverket


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.