Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Geriatrik

Alla över 75 år behöver tillskott med D-vitamin

Just nu pratas det mycket om D-vitamin. Personer över 75 år och de som inte får tillräckligt med solljus på huden på grund av heltäckande … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Just nu pratas det mycket om D-vitamin. Personer över 75 år och de som inte får tillräckligt med solljus på huden på grund av heltäckande kläder är exempel på grupper som behöver ta tillskott med D-vitamin. Barn under 2 år är också en sådan grupp.

Just nu pratas det mycket om D-vitamin. Bland annat förs det fram att det kan förebygga eller lindra Covid-19. Det pågår mycket forskning om D-vitamin och luftvägsinfektioner men det finns idag inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att D-vitamin specifikt påverkar risken för Covid-19 eller sjukdomsförloppet. Det är ändå viktigt att inte ha för låg nivå av D-vitamin i kroppen eftersom D-vitamin reglerar kalkbalansen i skelett och tänder.

Alla över 75 år behöver tillskott med D-vitamin

Sedan flera år rekommenderar Livsmedelsverket att alla över 75 år tar tillskott med D-vitamin. Även personer som täcker kroppen helt på sommaren behöver tillskott. Detsamma gäller barn och vuxna som inte äter fisk eller D-vitaminberikad mat. Övriga i befolkningen behöver inte ta tillskott.

– Även om det inte klarlagt att D-vitamin har någon specifik effekt på Covid-19 finns det all anledning att följa rekommendationerna om D-vitamin. Det innebär tillskott på 10-20 mikrogram per dag för vissa utpekade grupper. Däremot finns det risker med att äta väldigt stora doser, säger Åsa Brugård Konde, rådgivare på Livsmedelsverket

Många får tillräckligt med D-vitamin tack vare berikning

I Sverige berikas sedan många år matfetter och många mjölkprodukter med D-vitamin. För drygt två år sedan fördubblade Livsmedelsverket berikningsmängden och det blev obligatoriskt att berika fler produkter, som vegodrycker och mejeriprodukter med högre fetthalt. Tack vare berikningen får de som äter berikad mat tillräckligt med D-vitamin. Den D-vitamin som finns naturligt i exempelvis fisk och ägg är också viktiga källor.

Den som inte får tillräckligt med sol på huden behöver tillskott

På sommaren är solen den viktigaste D-vitaminkällan. I juni och juli räcker det att vara ute barärmad upp till en kvart 2-3 gånger i veckan för att få ett bra tillskott oavsett hudfärg. Vitaminet lagras i kroppen och kan täcka en del av vinterns behov. Men den som klär sig heltäckande nås inte av solen tillräckligt mycket för att det ska bildas vitamin.

– Svenska undersökningar pekar på att kvinnor födda i Afrika eller Asien betydligt oftare har D-vitaminbrist jämfört med kvinnor födda i norra Europa. Det kan finnas flera anledningar, till exempel andra solvanor och att mörk hud producerar D-vitamin långsammare än ljus. Det är en grupp som kan behöva ta tillskott med D-vitamin, särskilt den som bär heltäckande klädsel på sommaren, säger Åsa Brugård Konde.

Källa: Livsmedelsverket


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.