Avvikelser inom nutritionsvården

All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera en avvikande händelse i vården som har, eller kunde ha lett till en vårdskada.
Men kunskapen om vårdskador inom nutritionsområdet är låg, och det saknas en överblick över vilka områden som berörs.

Sandra Germundsson 12 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I syfte att öka kunskapen om de nutritionsrelaterade avvikelsernas innehåll samt belysa möjligheter till förbättringsarbete inom nutritionsvården har Lovisa Selin Lännevall och Sandra Germundsson nyligen skrivit en kandidatuppsats om ämnet vid Uppsala universitet.

För alla vårdprofessioner är det angeläget att veta var nutritionsvården brister, och dietisten bör ha en central roll i förbättringsarbetet kring nutritionsrelaterade avvikelser på sjukhus. I uppsatsen ”Nutritionsrelaterade avvikelser på ett universitetssjukhus i Mellansverige” har 92 avvikelserapporter analyserats tematiskt med hjälp av en kvalitativ sekundäranalys.

Totalt identifierades sex teman; utebliven nutritionsrelaterad vård och omsorg, felaktigt genomförande vid tillämpning av nutritionsbehandling, skilda åsikter mellan personalen i nutritionsbehandlingen, faktorer bortom personalens kontroll, bristfällig samordning mellan hälso- och sjukvårdspersonal samt inadekvat ifyllda kost- och vätskeregistreringar.

Inspirerande och lärorikt

Dietistenheten vid Danderyds sjukhus, där Lovisa är nyanställd, välkomnar uppsatsen med öppna armar.

– Den här typen av systematiska arbeten är oerhört viktiga och lärorika för oss som arbetar inom vården, säger Robin Järnmark, enhetschef vid Dietistenheten. Vi har inspirerats av uppsatsen och tycker det är viktigt att tillvarata den kunskap som studenterna och våra nya kollegor har med sig. Vi planerar nu en likande genomlysning av våra nutritionsrelaterade avvikelser på sjukhuset. Förra året hade vi 76 avvikelser inom Nutritionsområdet på Danderyds sjukhus. Det ska bli intressant att se om de är inom samma teman som i uppsatsen, eller om vi har avvikelser inom andra områden.

En ökad insikt om var avvikande händelser sker inom nutritionsvården öppnar möjligheter att driva förbättringsarbeten på dessa punkter. En viktig slutsats från uppsatsen är dock att avvikelserna måste vara komplett skrivna. Hela händelseförloppet, med alla olika delmoment, måste beskrivas så detaljerat som möjligt, annars är förutsättningarna dåliga för att använda dem som verktyg i ett förbättringsarbete. x

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...