Avvikelser inom nutritionsvården

All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera en avvikande händelse i vården som har, eller kunde ha lett till en vårdskada.
Men kunskapen om vårdskador inom nutritionsområdet är låg, och det saknas en överblick över vilka områden som berörs.

Sandra Germundsson 12 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I syfte att öka kunskapen om de nutritionsrelaterade avvikelsernas innehåll samt belysa möjligheter till förbättringsarbete inom nutritionsvården har Lovisa Selin Lännevall och Sandra Germundsson nyligen skrivit en kandidatuppsats om ämnet vid Uppsala universitet.

För alla vårdprofessioner är det angeläget att veta var nutritionsvården brister, och dietisten bör ha en central roll i förbättringsarbetet kring nutritionsrelaterade avvikelser på sjukhus. I uppsatsen ”Nutritionsrelaterade avvikelser på ett universitetssjukhus i Mellansverige” har 92 avvikelserapporter analyserats tematiskt med hjälp av en kvalitativ sekundäranalys.

Totalt identifierades sex teman; utebliven nutritionsrelaterad vård och omsorg, felaktigt genomförande vid tillämpning av nutritionsbehandling, skilda åsikter mellan personalen i nutritionsbehandlingen, faktorer bortom personalens kontroll, bristfällig samordning mellan hälso- och sjukvårdspersonal samt inadekvat ifyllda kost- och vätskeregistreringar.

Inspirerande och lärorikt

Dietistenheten vid Danderyds sjukhus, där Lovisa är nyanställd, välkomnar uppsatsen med öppna armar.

– Den här typen av systematiska arbeten är oerhört viktiga och lärorika för oss som arbetar inom vården, säger Robin Järnmark, enhetschef vid Dietistenheten. Vi har inspirerats av uppsatsen och tycker det är viktigt att tillvarata den kunskap som studenterna och våra nya kollegor har med sig. Vi planerar nu en likande genomlysning av våra nutritionsrelaterade avvikelser på sjukhuset. Förra året hade vi 76 avvikelser inom Nutritionsområdet på Danderyds sjukhus. Det ska bli intressant att se om de är inom samma teman som i uppsatsen, eller om vi har avvikelser inom andra områden.

En ökad insikt om var avvikande händelser sker inom nutritionsvården öppnar möjligheter att driva förbättringsarbeten på dessa punkter. En viktig slutsats från uppsatsen är dock att avvikelserna måste vara komplett skrivna. Hela händelseförloppet, med alla olika delmoment, måste beskrivas så detaljerat som möjligt, annars är förutsättningarna dåliga för att använda dem som verktyg i ett förbättringsarbete. x

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.