Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Alkohol ökar riskbeteende för covid-19

Coronapandemin har påverkat alkoholkonsumtionen och olika länders alkoholpolitiska åtgärder som styr tillgängligheten. Alkohol har även en stor påverkan på spridningen av coronaviruset, främst på grund … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Coronapandemin har påverkat alkoholkonsumtionen och olika länders alkoholpolitiska åtgärder som styr tillgängligheten. Alkohol har även en stor påverkan på spridningen av coronaviruset, främst på grund av effekterna på människors beteende. En nyutgiven kunskapssammanställning, skriven av framstående forskare i ämnet, beskriver detta och andra aspekter av alkoholens roll i coronapandemin.

– Med denna forskningsrapport vill vi lyfta vikten av att se alkoholen som en viktig del i kampen mot coronapandemin, säger Frida Dangardt, docent i klinisk fysiologi vid Göteborgs universitet och en av rapportens författare. Det har varit märkligt tyst om detta från myndighetshåll.

Sämre immunförsvar

Alkoholkonsumtion, särskilt hög konsumtion, kan försämra immunförsvaret och därmed öka risken för att bli smittad av coronaviruset. Detta gäller särskilt äldre, överviktiga, diabetiker, rökare samt personer med luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Alkohol kan även vara en bidragande faktor till att bli svårt sjuk, att drabbas av allvarliga komplikationer och en försämrad förmåga att utveckla immunitet efter covid-19 eller vaccination.

Alkohol bidrar till en ökad smittspridning genom att människors beteende förändras: minskade hämningar, försämrad omdömesförmåga och impulskontroll samt ett större risktagande. Detta påverkar i vilken grad regler och rekommendationer, som att tvätta händerna noggrant och att hålla tillräckligt avstånd, efterlevs även vid låg konsumtion. Alkoholens beteendemässiga effekter ökar risken att bli smittad i situationer och miljöer där många dricker alkohol; i barer och på nattklubbar och privata fester.

Ökad alkoholkonsumtion

Våld i hemmet och våld i nära relationer, särskilt mot kvinnor och barn, ökar när alkohol finns med i bilden. Förekomsten av våld i hemmet har ökat i flera länder under pandemin vilket kan bero på att många tvingas vara mer hemma och att en större andel av alkoholkonsumtionen sker i hemmen på grund av nedstängningar. Även psykiska påfrestningar i form av arbetslöshet, familjekonflikter, ökat ansvar för hemmavarande barn och isolering påverkar.

Alkohol ligger i vanliga fall bakom en stor andel olycksfall och sjukdomsfall som belastar sjukvården. När nu sjukvårdens resurser behövs för att hantera alla patienter med covid-19 så behöver alkoholrelaterade olycksfall och sjukdomsfall förebyggas på olika sätt. Det är dock betydande skillnader mellan olika länders alkoholpolitik och tillgänglighet under pandemin. Vissa länder har exempelvis undantagit butiksförsäljning av alkohol från nedstängning och klassat dessa som samhällsviktig verksamhet.

Begränsa tillgängligheten

Forskarna som ligger bakom rapporten menar att det är viktigt under en pandemi som denna att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att stärka eller upprätthålla, inte försvaga, alkoholpolitiska åtgärder som att begränsa tillgängligheten till alkohol i butiker och barer och under olika typer av evenemang. De anser även att myndigheter med ansvar för folkhälsofrågor bör rekommendera personer med hög risk för infektioner eller allvarliga komplikationer att minska eller undvika alkoholkonsumtion.

Källa: Akademiliv

Forskningsrapport: Alkohol och coronapandemin



Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.