Folkhälsa

Alkohol ökar riskbeteende för covid-19

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Coronapandemin har påverkat alkoholkonsumtionen och olika länders alkoholpolitiska åtgärder som styr tillgängligheten. Alkohol har även en stor påverkan på spridningen av coronaviruset, främst på grund av effekterna på människors beteende. En nyutgiven kunskapssammanställning, skriven av framstående forskare i ämnet, beskriver detta och andra aspekter av alkoholens roll i coronapandemin.

– Med denna forskningsrapport vill vi lyfta vikten av att se alkoholen som en viktig del i kampen mot coronapandemin, säger Frida Dangardt, docent i klinisk fysiologi vid Göteborgs universitet och en av rapportens författare. Det har varit märkligt tyst om detta från myndighetshåll.

Sämre immunförsvar

Alkoholkonsumtion, särskilt hög konsumtion, kan försämra immunförsvaret och därmed öka risken för att bli smittad av coronaviruset. Detta gäller särskilt äldre, överviktiga, diabetiker, rökare samt personer med luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Alkohol kan även vara en bidragande faktor till att bli svårt sjuk, att drabbas av allvarliga komplikationer och en försämrad förmåga att utveckla immunitet efter covid-19 eller vaccination.

Alkohol bidrar till en ökad smittspridning genom att människors beteende förändras: minskade hämningar, försämrad omdömesförmåga och impulskontroll samt ett större risktagande. Detta påverkar i vilken grad regler och rekommendationer, som att tvätta händerna noggrant och att hålla tillräckligt avstånd, efterlevs även vid låg konsumtion. Alkoholens beteendemässiga effekter ökar risken att bli smittad i situationer och miljöer där många dricker alkohol; i barer och på nattklubbar och privata fester.

Ökad alkoholkonsumtion

Våld i hemmet och våld i nära relationer, särskilt mot kvinnor och barn, ökar när alkohol finns med i bilden. Förekomsten av våld i hemmet har ökat i flera länder under pandemin vilket kan bero på att många tvingas vara mer hemma och att en större andel av alkoholkonsumtionen sker i hemmen på grund av nedstängningar. Även psykiska påfrestningar i form av arbetslöshet, familjekonflikter, ökat ansvar för hemmavarande barn och isolering påverkar.

Alkohol ligger i vanliga fall bakom en stor andel olycksfall och sjukdomsfall som belastar sjukvården. När nu sjukvårdens resurser behövs för att hantera alla patienter med covid-19 så behöver alkoholrelaterade olycksfall och sjukdomsfall förebyggas på olika sätt. Det är dock betydande skillnader mellan olika länders alkoholpolitik och tillgänglighet under pandemin. Vissa länder har exempelvis undantagit butiksförsäljning av alkohol från nedstängning och klassat dessa som samhällsviktig verksamhet.

Begränsa tillgängligheten

Forskarna som ligger bakom rapporten menar att det är viktigt under en pandemi som denna att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att stärka eller upprätthålla, inte försvaga, alkoholpolitiska åtgärder som att begränsa tillgängligheten till alkohol i butiker och barer och under olika typer av evenemang. De anser även att myndigheter med ansvar för folkhälsofrågor bör rekommendera personer med hög risk för infektioner eller allvarliga komplikationer att minska eller undvika alkoholkonsumtion.

Källa: Akademiliv

Forskningsrapport: Alkohol och coronapandemin

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.