Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

”A proof of concept”-studie – Minskad fetma för personer som bar viktväst

Forskare från Göteborgs universitet har hittat en ny metod för minskning av kroppsvikt och fettmassa hos människa med hjälp av viktvästar. Den nya studien tyder … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Forskare från Göteborgs universitet har hittat en ny metod för minskning av kroppsvikt och fettmassa hos människa med hjälp av viktvästar. Den nya studien tyder på att det finns något som kan liknas vid en inbyggd badrumsvåg som bidrar till att hålla kroppsvikten och därmed fettmassan konstant hos människa.

Forskarnas hypotes var att belastning med tyngder i viktvästarna skulle leda till en kompensatorisk minskning av kroppsvikten. I den kliniska studien ingick 69 personer, med kroppsmasseindex (BMI) på mellan 30 och 35, den lägsta graden av fetma. Deras instruktioner var att bära en viktväst åtta timmar per dag under tre veckor, och i övrigt leva som vanligt.

Alla studiedeltagare bar viktvästar, men lottades att ingå i en av två grupper. Kontrollgruppen  fick bära lättare västar som vägde ett kilo, medan behandlingsgruppen fick bära tyngre västar som vägde cirka elva kilo. När de tre veckorna passerat hade de försökspersoner som bar de tyngre västarna gått ner 1,6 kilo medan de som bar de lätta västarna gått ner 0,3 kilo.

– Vi tycker att det är mycket intressant att behandlingen med de tyngre viktvästarna minskade fettmassan medan muskelmassan samtidigt var intakt, säger professor Claes Ohlsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Större effekt än vid många typer av träning

– Den effekt vi kunde se på fettmassan under detta korta försök var större än vad man brukar se efter olika former av fysisk träning. Men vi kunde inte avgöra om det var underhudsfett eller det farliga bukfettet som minskat, alltså det fett i bukhålan som är starkast kopplat till hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger John-Olov Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Forskarna har tidigare i djurstudier, som publicerades 2017, visat att det finns ett jämnviktsystem som strävar efter att hålla kroppsvikten konstant och som forskarna har gett namnet gravitostat. Hos möss sker denna reglering via bland annat påverkan på aptiten. För att fungera måste systemet innefatta en kroppsegen badrumsvåg. Forskarnas nya kliniska studie visar att det finns en liknande inbyggd badrumsvåg också i människa.

Nytt perspektiv på stillasittande

Om människor sitter ned mycket verkar det som att utslaget på den kroppsegna badrumsvågen blir för lågt, vilket kan förklara att sittande så tydligt kopplas till fetma och ohälsa. Viktvästarna kan leda till att utslaget på den kroppsegna vågen blir högre vilket minskar kroppsvikten.

Många frågor om hur gravitostaten fungerar återstår för forskarna att besvara. Bland annat vill de studera om ändrad energiförbrukning, aptit och rörlighet bidrar till viktnedgången för människor som får bära viktvästar. Forskarna vill också se om viktminskningen fortsätter för dem som bär viktväst under en längre tid än tre veckor, och om det farliga bukfettet minskas av behandlingen.

Titel: Increased Weight Loading Reduces Body Weight and Body Fat in Obese Subjects – A Proof of concept randomized clinical trial; https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2020.100338 (EClinicalMedicine, som publiceras av The Lancet)

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.