Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Vetenskap

Använder hudceller och tarmprover för att förstå kopplingen mellan hjärna och mage

Målet är att hitta en modell som gör det möjligt att förstå kopplingen mellan mage och hjärna och mellan problem som till exempel IBS och … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Målet är att hitta en modell som gör det möjligt att förstå kopplingen mellan mage och hjärna och mellan problem som till exempel IBS och depression. För det ska Örebroforskaren Julia Rode använda prover från tarmen och applicera på hudceller.

– Idag vet vi ofta inte vad som kommer först. Om vi förstår mekanismerna bakom symtomen kan vi förstå vart problemet först uppstår och lösa det, säger Julia Rode, forskare i medicin vid Örebro universitet som fått ett stipendium på 400 000 kronor från European Society for Clinical Nutrition and Metabolism till sin forskning.

När hon blickar långt framåt är målet att kunna ge patienter personliga kostråd – och påverka både mage och hjärna via kosten. Julia Rode vill helt enkelt ta reda på vad olika patienter behöver äta för att må bättre.

– Vi vet till exempel att många IBS-patienter har lägre nivåer av serotonin, som är viktig för vårt välbefinnande och glädje. Vi kan tänka oss att det skulle passa dessa patienter att ändra kosten för att göra det möjligt för kroppen att ta upp mer aminosyror som i sin tur producerar signalsubstanser som serotonin.

Hudceller det närmaste hjärnceller

Men där är vi inte idag. Julia Rode ska börja från början och ta fram en modell som gör det möjligt att utsätta hudceller för prover från tarm och avföring.

– Hudceller är det närmaste vi kan komma hjärnceller, men hjärnceller går inte att samla in. Hudceller och hjärnceller liknar varandra på många sätt och därför används hudceller ofta i forskning kopplat till hjärnan, säger Julia Rode.

I den nya modellen ska forskarna undersöka hur hudceller reagerar på olika tarmprover. En del av proverna har till exempel fått tillsatta fibrer. I modellen kan forskarna sedan undersöka vad som krävs för att starta hälsosamma kedjor – som den med aminosyror och serotonin.

– Modellen kommer dessutom kunna användas för annan forskning – så det är ett viktigt första steg, avslutar Julia Rode.

Satsning på unga forskare\nJulia Rode har fått 400 000 kronor i en satsning på unga forskare inom European Society for Clinical Nutrition and Metabolism för att ta fram modellen. 20-25 friska personer som också deltar i andra projekt kommer att ingå i studien. Studien kommer pågå fram till 2023.

Källa: Örebro universitet


Dela artikeln

Folkhälsa

Tydligt trendbrott: Fiskätandet ökar igen

Efter flera år av minskad fiskkonsumtion syns nu en vändning. En ny undersökning från Norges sjömatråd visar att fler svenskar återigen äter fisk minst två gånger i veckan.

Nina Granberg 2 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1668

Foto: Norges Sjömatsråd



Forskning

Ägg kopplas till lägre dödlighet hos äldre

Äldre personer som åt ägg 1–6 gånger i veckan hade lägre risk för både total och kardiovaskulär dödlighet än de som sällan eller aldrig åt ägg. Det visar en australisk kohortstudie. 

Nina Granberg 2 april, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_121438143

Foto: AdobeStock

Studien, som publicerats i tidskriften Nutrients, omfattade 8 756 personer i åldern 70 år och uppåt, som följdes över tid. Sambandet kvarstod även efter justering för bland annat sociodemografiska, hälsorelaterade och kliniska faktorer samt övergripande kostkvalitet.

Samma mönster sågs även hos deltagare med dyslipidemi, det vill säga avvikande nivåer av blodfetter, till exempel förhöjt LDL-kolesterol, höga triglycerider eller lågt HDL-kolesterol.

Samtidigt är studien observationsbaserad, vilket innebär att den inte kan fastställa orsakssamband. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet.

Läs mer: Wild H, Gasevic D, Woods RL, et al. Egg Consumption and Mortality: A Prospective Cohort Study of Australian Community-Dwelling Older Adults. Nutrients. 2025;17(2):323. doi:10.3390/nu17020323


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.