Vetenskap

Använder hudceller och tarmprover för att förstå kopplingen mellan hjärna och mage

Målet är att hitta en modell som gör det möjligt att förstå kopplingen mellan mage och hjärna och mellan problem som till exempel IBS och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Målet är att hitta en modell som gör det möjligt att förstå kopplingen mellan mage och hjärna och mellan problem som till exempel IBS och depression. För det ska Örebroforskaren Julia Rode använda prover från tarmen och applicera på hudceller.

– Idag vet vi ofta inte vad som kommer först. Om vi förstår mekanismerna bakom symtomen kan vi förstå vart problemet först uppstår och lösa det, säger Julia Rode, forskare i medicin vid Örebro universitet som fått ett stipendium på 400 000 kronor från European Society for Clinical Nutrition and Metabolism till sin forskning.

När hon blickar långt framåt är målet att kunna ge patienter personliga kostråd – och påverka både mage och hjärna via kosten. Julia Rode vill helt enkelt ta reda på vad olika patienter behöver äta för att må bättre.

– Vi vet till exempel att många IBS-patienter har lägre nivåer av serotonin, som är viktig för vårt välbefinnande och glädje. Vi kan tänka oss att det skulle passa dessa patienter att ändra kosten för att göra det möjligt för kroppen att ta upp mer aminosyror som i sin tur producerar signalsubstanser som serotonin.

Hudceller det närmaste hjärnceller

Men där är vi inte idag. Julia Rode ska börja från början och ta fram en modell som gör det möjligt att utsätta hudceller för prover från tarm och avföring.

– Hudceller är det närmaste vi kan komma hjärnceller, men hjärnceller går inte att samla in. Hudceller och hjärnceller liknar varandra på många sätt och därför används hudceller ofta i forskning kopplat till hjärnan, säger Julia Rode.

I den nya modellen ska forskarna undersöka hur hudceller reagerar på olika tarmprover. En del av proverna har till exempel fått tillsatta fibrer. I modellen kan forskarna sedan undersöka vad som krävs för att starta hälsosamma kedjor – som den med aminosyror och serotonin.

– Modellen kommer dessutom kunna användas för annan forskning – så det är ett viktigt första steg, avslutar Julia Rode.

Satsning på unga forskare\nJulia Rode har fått 400 000 kronor i en satsning på unga forskare inom European Society for Clinical Nutrition and Metabolism för att ta fram modellen. 20-25 friska personer som också deltar i andra projekt kommer att ingå i studien. Studien kommer pågå fram till 2023.

Källa: Örebro universitet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Produktnyheter

Nytt mellanmål kan öka järnupptaget från fullkorn

Ett nytt mellanmål baserat på forskning om mineralupptag lanseras nu på den svenska marknaden. Råggyberry bygger på hydrotermiskt behandlad fullkornsråg som kan öka kroppens upptag av järn och zink.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 1 minuts läsning

Produkten består av fullkornsråg, yoghurt och en råvara från produktionen av grillost, toppad med äppel- och svartvinbärskompott. De svarta vinbären bidrar även med C-vitamin, som kan främja järnupptaget.

Tekniken bygger på en hydrotermisk behandling där spannmålets naturliga enzymer aktiveras med hjälp av värme och vatten. Därmed bryts fytinsyra ner, ett ämne som annars binder mineraler och försämrar upptaget. Enligt projektet bakom tekniken visar forskning att upptaget av järn och zink kan öka omkring fyra gånger jämfört med obehandlade spannmål.

Bakom satsningen står bland andra Axfoundation, Good Grains, Generation Pep, Urban Deli och Axfood. Produkten är ett resultat av innovationsprojektet Mineralskiftet, som finansierats av Vinnova.

– Nästan alla skulle må bra av att äta mer fullkorn och med hydrotermisk behandling blir fullkornet en ännu bättre råvara, säger Anna Henning Moberg, verksamhetschef på Axfoundations utvecklingscentrum Torsåker gård.

Råggyberry säljs under Axfoods varumärke Garant och finns hos bland annat Hemköp, Willys, Tempo och City Gross.