Målet är att hitta en modell som gör det möjligt att förstå kopplingen mellan mage och hjärna och mellan problem som till exempel IBS och depression. För det ska Örebroforskaren Julia Rode använda prover från tarmen och applicera på hudceller.
– Idag vet vi ofta inte vad som kommer först. Om vi förstår mekanismerna bakom symtomen kan vi förstå vart problemet först uppstår och lösa det, säger Julia Rode, forskare i medicin vid Örebro universitet som fått ett stipendium på 400 000 kronor från European Society for Clinical Nutrition and Metabolism till sin forskning.
När hon blickar långt framåt är målet att kunna ge patienter personliga kostråd – och påverka både mage och hjärna via kosten. Julia Rode vill helt enkelt ta reda på vad olika patienter behöver äta för att må bättre.
– Vi vet till exempel att många IBS-patienter har lägre nivåer av serotonin, som är viktig för vårt välbefinnande och glädje. Vi kan tänka oss att det skulle passa dessa patienter att ändra kosten för att göra det möjligt för kroppen att ta upp mer aminosyror som i sin tur producerar signalsubstanser som serotonin.
Hudceller det närmaste hjärnceller
Men där är vi inte idag. Julia Rode ska börja från början och ta fram en modell som gör det möjligt att utsätta hudceller för prover från tarm och avföring.
– Hudceller är det närmaste vi kan komma hjärnceller, men hjärnceller går inte att samla in. Hudceller och hjärnceller liknar varandra på många sätt och därför används hudceller ofta i forskning kopplat till hjärnan, säger Julia Rode.
I den nya modellen ska forskarna undersöka hur hudceller reagerar på olika tarmprover. En del av proverna har till exempel fått tillsatta fibrer. I modellen kan forskarna sedan undersöka vad som krävs för att starta hälsosamma kedjor – som den med aminosyror och serotonin.
– Modellen kommer dessutom kunna användas för annan forskning – så det är ett viktigt första steg, avslutar Julia Rode.
Satsning på unga forskare\nJulia Rode har fått 400 000 kronor i en satsning på unga forskare inom European Society for Clinical Nutrition and Metabolism för att ta fram modellen. 20-25 friska personer som också deltar i andra projekt kommer att ingå i studien. Studien kommer pågå fram till 2023.
Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller
För att kostråden ska få genomslag måste de bottna i människors vardag, kultur och sammanhang. Det var budskapet vid SLU Future Foods webbinarium om hur vi kan skapa matvanor som håller – för hälsa, miljö och beredskap.
Mer än 260 deltagare loggade in när SLU Future Food höll sitt webbinarium ”Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller”. I centrum stod tre forskare som länge studerat hur människor faktiskt gör sina matval: Sara Spendrup, Fredrik Fernqvist och Richard Tellström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Tillsammans presenterade de en rapport där de lyfter sju rekommendationer som handlar om att förankra kostråd i matkulturen, skapa stödjande miljöer och kommunikation som når olika grupper.
Sara Spendrup, docent vid SLU, lyfte särskilt vikten av märkning och tydliga signaler i matmiljön. Märkningar behöver vara begripliga och trovärdiga, och olika symboler fungerar för olika värderingar.
Richard Tellström betonade prisvärdhet snarare än priset i sig.
– Ingen köper det billigaste, alla köper det som känns värt sitt pris, förklarade han.
Mat är kultur – inte bara näring
Richard Tellström påpekade att prisvärdhet handlar om mer än pengar. Den hänger också ihop med familjens vanor, kulturell status och sättet att visa omtanke. Vill man förändra matvanor behöver man därför också hitta nya sätt att uttrycka kärlek och omsorg genom maten. Han lyfte också betydelsen av smak, inte bara vad som smakar gott, utan vad som anses vara ‘den goda smaken’.
– Mat som ska bli vald måste vara kulturellt okej, sa han och tog exemplet skolmat som kryddas så att den påminner om pizza eller tacos för att locka barn att våga prova nytt.
Skärmdump från webbinariet
Fredrik Fernqvist betonade vikten av att hantera flera omställningar samtidigt: hälsa, hållbarhet, livsmedelssystem och beredskap. Han efterlyste en mer integrerad livsmedelsplanering där olika sektorer samarbetar, exempelvis att fysisk planering kopplas till vad som görs i skolan och hur åkermarken används.
– Vi behöver arbeta med alla utmaningar parallellt och skapa gemensamma mål över sektorsgränserna, konstaterade han.
Livsmedelsverket: “Bra kostråd räcker inte”
Åsa Brugård Konde, nutritionist vid Livsmedelsverket, bekräftade att myndigheten delar många av forskarnas slutsatser.
– Bra kostråd räcker inte, man måste arbeta på många plan för att de ska få genomslag,” sade hon.
Hon framhöll att den kulturella förankringen är den svåraste delen i arbetet med kostråden och att Livsmedelsverket gärna hade samarbetat ännu närmare forskarna i den frågan. Åsa Brugård Konde betonade också vikten av uppföljning av lagstiftningen om skolmåltider och en tydligare reglering av vad som säljs i skolornas kafeterior.
Livsmedelsverket vill dessutom se en lagstiftning som begränsar marknadsföring av ohälsosam mat riktad till barn, i likhet med reglerna i Norge och Storbritannien.
I praktiken: Hässleholms kommun visar vägen
Emma Frick, verksamhetsutvecklare för måltider i Hässleholms kommun, gav ett konkret exempel på hur forskarnas rekommendationer kan omsättas i vardagen.
Hon beskrev hur kommunen arbetar för att följa Livsmedelsverkets råd men samtidigt anpassa menyerna till smak och kultur:
– Vi försöker införa nya rätter stegvis. Hellre 50/50-rätter än att gå för fort fram. Det är bättre att blanda in baljväxter i rätter som barnen redan gillar än att lansera något helt nytt.
Hon betonade också vikten av traditioner, som att alltid servera midsommarmat, jul- och påskrätter. Det stärker igenkänning och trygghet.
Kommunen arbetar dessutom aktivt med matsvinn, märkning (svenskt ursprung, MSC-märkt fisk, vegetariskt) och elevdialog via enkäter.
– Maten måste smaka gott, annars äter de den inte, sammanfattade Emma Frick.
Kommunikation, språk och värderingar
Under den avslutande paneldiskussionen lyftes kommunikationens roll för att lyckas förändra matvanor.
Sara Spendrup påpekade att alla märkningar inte fungerar för alla, och att budskap måste anpassas till olika värderingar. Fredrik Fernqvist varnade för att övertydliga kampanjer, som “vegetarisk dag” i skolan, ibland kan skapa motstånd.
Emma Frick berättade hur de i Hässleholm valt att tala om “dagens gröna” istället för “vegetarisk gryta”, för att göra budskapen mer inkluderande.
Förnuftsargument räcker ofta inte menade Richard Tellström. Detta gäller särskilt inte för grupper med lägre utbildning eller lägre inkomst. För att verkligen nå brett, menade han, krävs tydlighet, konkreta styrmedel och ibland ekonomiska incitament.
Sju vägar till matvanor som håller
Förankra kostråd i matkulturen Kostråd får genomslag först när de känns relevanta i människors vardag, kultur och gemenskap.
Gör det lätt att välja rätt Hälsosam och hållbar mat ska vara synlig, tillgänglig och enkel att välja.
Man måste veta för att kunna välja Grundläggande kunskap om mat och hållbarhet behövs för att människor ska kunna göra medvetna val.
Berätta så att alla förstår Använd färre och tydligare märkningar – och ett språk som når ut till fler.
Det måste vara värt priset Hållbar och hälsosam mat måste upplevas som prisvärd för att väljas.
Mat måste smaka gott Ingen väljer mat som inte känns välsmakande och kulturellt accepterad.
Hantera flera omställningar tillsammans Hälsa, hållbarhet och krisberedskap hänger ihop – styrmedel och samarbeten måste ta hänsyn till alla tre.
Ur SLU Future Foods policy brief ”Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller.”
Faktaruta: SLU Future Food
SLU Future Food är en plattform vid Sveriges lantbruksuniversitet som stimulerar forskning och samverkan kring ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara livsmedelssystem. Plattformen arbetar för att öka kunskapen om hur maten påverkar hälsa, miljö och beredskap – och hur vi kan ställa om till mer hållbara matvanor i praktiken.
Att träna och tävla på hög nivå är en utmaning för vem som helst. Men för idrottare med typ 1-diabetes blir det ännu mer komplicerat. En ny C-uppsats visar att strategiskt anpassad kost och insulinbehandling kan göra det möjligt att uppnå god blodsockerkontroll, men vägen dit präglas ofta av ”trial and error” och kräver stöd från professionella, inte minst dietister.
Att leva med typ 1-diabetes mellitus (T1DM) innebär en livslång utmaning där egenvård, kost och insulinbehandling måste balanseras noggrant. För personer som dessutom är fysiskt aktiva på hög nivå tillkommer ytterligare komplexitet. Syftet med denna C-uppsats var att belysa hur idrottare med T1DM kan uppnå glykemisk kontroll genom strategiskt...
Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
