Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Vetenskap

Använder hudceller och tarmprover för att förstå kopplingen mellan hjärna och mage

Målet är att hitta en modell som gör det möjligt att förstå kopplingen mellan mage och hjärna och mellan problem som till exempel IBS och … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Målet är att hitta en modell som gör det möjligt att förstå kopplingen mellan mage och hjärna och mellan problem som till exempel IBS och depression. För det ska Örebroforskaren Julia Rode använda prover från tarmen och applicera på hudceller.

– Idag vet vi ofta inte vad som kommer först. Om vi förstår mekanismerna bakom symtomen kan vi förstå vart problemet först uppstår och lösa det, säger Julia Rode, forskare i medicin vid Örebro universitet som fått ett stipendium på 400 000 kronor från European Society for Clinical Nutrition and Metabolism till sin forskning.

När hon blickar långt framåt är målet att kunna ge patienter personliga kostråd – och påverka både mage och hjärna via kosten. Julia Rode vill helt enkelt ta reda på vad olika patienter behöver äta för att må bättre.

– Vi vet till exempel att många IBS-patienter har lägre nivåer av serotonin, som är viktig för vårt välbefinnande och glädje. Vi kan tänka oss att det skulle passa dessa patienter att ändra kosten för att göra det möjligt för kroppen att ta upp mer aminosyror som i sin tur producerar signalsubstanser som serotonin.

Hudceller det närmaste hjärnceller

Men där är vi inte idag. Julia Rode ska börja från början och ta fram en modell som gör det möjligt att utsätta hudceller för prover från tarm och avföring.

– Hudceller är det närmaste vi kan komma hjärnceller, men hjärnceller går inte att samla in. Hudceller och hjärnceller liknar varandra på många sätt och därför används hudceller ofta i forskning kopplat till hjärnan, säger Julia Rode.

I den nya modellen ska forskarna undersöka hur hudceller reagerar på olika tarmprover. En del av proverna har till exempel fått tillsatta fibrer. I modellen kan forskarna sedan undersöka vad som krävs för att starta hälsosamma kedjor – som den med aminosyror och serotonin.

– Modellen kommer dessutom kunna användas för annan forskning – så det är ett viktigt första steg, avslutar Julia Rode.

Satsning på unga forskare\nJulia Rode har fått 400 000 kronor i en satsning på unga forskare inom European Society for Clinical Nutrition and Metabolism för att ta fram modellen. 20-25 friska personer som också deltar i andra projekt kommer att ingå i studien. Studien kommer pågå fram till 2023.

Källa: Örebro universitet


Dela artikeln

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 28 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Forskning

När tarmbakterier möter nitrat och järn

Nitrat och järn från maten kan omvandlas till molekyler av tarmbakterier vilket kan bidra till att skydda mot hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.

Dietisten
Redaktionen 2 september, 2026 1 minuts läsning
Rödbetor
Nitrat finns bland annat i rödbetor. Stock.adobe

Nitrat finns naturligt i många grönsaker, bland annat rödbetor, spenat, ruccola och sallad. Icke-hemjärn finns framför allt i vegetabiliska livsmedel som baljväxter, fullkorn och gröna grönsaker.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska forskare identifierat en mekanism som kan bidra till att förklara hur dessa ämnen påverkar hälsan.

Studien visar att bakterier i tarmen kan omvandla nitrat och icke-hemjärn från kosten till så kallade dinitrosyljärnkomplex, DNIC. Molekylerna kan därefter tas upp av kroppen och transporteras till olika organ, framför allt lever och njurar.

Kan påverka ämnesomsättningen 

Forskarna kunde också se att de bakteriebildade molekylerna hade effekter på bland annat blodtryck, blodsocker och leverfunktion. Resultaten pekar därmed på ytterligare en möjlig mekanism bakom sambandet mellan kosten, tarmfloran och den kardiometabola hälsan.

Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om det går att påverka nivåerna av DNIC genom kosten eller genom förändringar av tarmfloran. På sikt skulle kunskapen kunna bidra till nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar.

Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med University Medical Center Hamburg-Eppendorf och Johannes Gutenberg University Medical Center Mainz och har publicerats i Cell.

Källor: ”Gut microbiota generate dinitrosyl iron complexes with cardiometabolic benefits”. Cell.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.