Utbildning

Diagnosticering av undernäring enligt GLIM

Från och med maj 2021 rekommenderar DRF att svenska dietister diagnostiserar undernäring för vuxna enligt GLIM-kriterierna.

17 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Utifrån den globala överenskommelse som GLIM-kriterierna (Global Leadership Initiative on Malnutrition Criteria), och det omfattande internationella arbete som pågår med att införliva dessa i International Classification of Diseases (ICD), rekommenderar DRF att svenska dietister använder GLIM-kriterierna för att diagnostisera undernäring hos vuxna, hellre än de kriterier som för närvarande definieras i NCPT. För diagnostisering av undernäring hos barn rekommenderas fortfarande kriterierna i NCPT.

DRF:s arbetsgrupp för informatik och etisk kodex har tagit fram två filmer som hjälpmedel; Diagnostisering av undernäring för dietister och Mätning av muskelmassa vid diagnostisering av undernäring enligt GLIM.

GLIM-kriterierna

Enligt GLIM utgörs det första steget i nutritionvårdsprocessen screening/riskbedömning av risk för undernäring. Validerade bedömningsinstrument rekommenderas. Nästa steg utgörs av en diagnostisk bedömning där ett av tre fenotypiska kriterier – viktminskning, undervikt eller låg muskelmassa – kombineras med ett av två etiologiska kriterier – minskat intag/upptag av näringsämnen eller förekomst av inflammation.

Forskning

Hur probiotika intas kan påverka hjärnan på olika sätt

Nya forskningsresultat från Örebro universitet visar att formen på probiotika, inkapslad eller inte, kan ge olika effekter på hjärnan hos äldre. Det kan få betydelse för hur probiotika används i praktiken, beroende på om målet är att stärka kognition eller att påverka mental hälsa.

Nina Granberg 17 februari, 2026 • 2 minuters läsning

– Personligen trodde jag inte att det skulle göra så stor skillnad hur vi får i oss probiotikan. Vår studie visar att minne och koncentration kan förändras om probiotika-pulvret är inkapslat, medan pulver som inte är inkapslat påverkar den mentala hälsan mer, till exempel ångest, depression och liknande, säger Julia Rode, forskare i biomedicin vid Örebro universitet med inriktning på kopplingen mellan tarm och hjärna.

Probiotika är levande bakterier som ofta intas via livsmedel eller kosttillskott. Hur bakterierna tillreds har länge varit viktigt för hållbarhet och lagring, men studien visar att tillredningsformen också kan påverka hur bakterierna verkar i tarmen och därmed i hjärnan. Inkapsling gör att fler bakterier når längre ner i tarmkanalen, vilket kan ge andra biologiska effekter än icke-inkapslade former.

– Vi såg att formen gav olika effekter i hjärnan. Det handlar inte om att det ena är bättre än det andra, det beror helt på vad individen behöver stärka. Olika tillredningsformer är olika bra i olika situationer, säger Julia Rode.

Första studien på friska äldre

Studien är, enligt forskarna, den första som jämför olika tillredningsformer av probiotika hos friska äldre personer. Totalt deltog 87 personer i åldern 60–80 år. Deltagarna fick antingen mikroinkapslad eller icke-inkapslad probiotika från samma bakteriestam och i samma dos. En kontrollgrupp fick placebo.

Effekterna följdes med magnetresonanskamera, tester av hjärnfunktion samt frågeformulär. Resultaten visade tydliga skillnader i hjärnans funktionella kopplingar beroende på hur probiotikan intogs, vilket ytterligare stärker forskningen kring tarm–hjärnaxeln och dess betydelse för ett friskare åldrande.

Olika effekter beroende på form

Enligt studiens resultat hade tillredningsformerna olika påverkan:

Inkapslat pulver påverkade kognitiva funktioner som minne, fokus, uppmärksamhet och orientering.
Icke-inkapslat pulver påverkade mental hälsa, med effekter kopplade till nedstämdhet, ångest och depression.

– Probiotika är bra för hjärnans funktion och genom data i den här studien kan vi förhoppningsvis ge mer kunskap om hur man exempelvis kan få i sig probiotika för att exempelvis möta en stressig period, säger Julia Rode.

Om studien

Studien omfattade 87 friska personer i åldern 60–80 år. Samma probiotikastam och dos användes i både inkapslad och icke-inkapslad form. Resultaten visar att intagsformen kan påverka hjärnans funktion på olika sätt, vilket kan vara relevant vid individuell anpassning av probiotikaanvändning.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 13 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

Läs mer HÄR.