Utbildning

Diagnosticering av undernäring enligt GLIM

Från och med maj 2021 rekommenderar DRF att svenska dietister diagnostiserar undernäring för vuxna enligt GLIM-kriterierna.

17 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Utifrån den globala överenskommelse som GLIM-kriterierna (Global Leadership Initiative on Malnutrition Criteria), och det omfattande internationella arbete som pågår med att införliva dessa i International Classification of Diseases (ICD), rekommenderar DRF att svenska dietister använder GLIM-kriterierna för att diagnostisera undernäring hos vuxna, hellre än de kriterier som för närvarande definieras i NCPT. För diagnostisering av undernäring hos barn rekommenderas fortfarande kriterierna i NCPT.

DRF:s arbetsgrupp för informatik och etisk kodex har tagit fram två filmer som hjälpmedel; Diagnostisering av undernäring för dietister och Mätning av muskelmassa vid diagnostisering av undernäring enligt GLIM.

GLIM-kriterierna

Enligt GLIM utgörs det första steget i nutritionvårdsprocessen screening/riskbedömning av risk för undernäring. Validerade bedömningsinstrument rekommenderas. Nästa steg utgörs av en diagnostisk bedömning där ett av tre fenotypiska kriterier – viktminskning, undervikt eller låg muskelmassa – kombineras med ett av två etiologiska kriterier – minskat intag/upptag av näringsämnen eller förekomst av inflammation.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.