Utbildning

Diagnosticering av undernäring enligt GLIM

Från och med maj 2021 rekommenderar DRF att svenska dietister diagnostiserar undernäring för vuxna enligt GLIM-kriterierna.

17 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Utifrån den globala överenskommelse som GLIM-kriterierna (Global Leadership Initiative on Malnutrition Criteria), och det omfattande internationella arbete som pågår med att införliva dessa i International Classification of Diseases (ICD), rekommenderar DRF att svenska dietister använder GLIM-kriterierna för att diagnostisera undernäring hos vuxna, hellre än de kriterier som för närvarande definieras i NCPT. För diagnostisering av undernäring hos barn rekommenderas fortfarande kriterierna i NCPT.

DRF:s arbetsgrupp för informatik och etisk kodex har tagit fram två filmer som hjälpmedel; Diagnostisering av undernäring för dietister och Mätning av muskelmassa vid diagnostisering av undernäring enligt GLIM.

GLIM-kriterierna

Enligt GLIM utgörs det första steget i nutritionvårdsprocessen screening/riskbedömning av risk för undernäring. Validerade bedömningsinstrument rekommenderas. Nästa steg utgörs av en diagnostisk bedömning där ett av tre fenotypiska kriterier – viktminskning, undervikt eller låg muskelmassa – kombineras med ett av två etiologiska kriterier – minskat intag/upptag av näringsämnen eller förekomst av inflammation.

Folkhälsa

Fem minuters extra rörelse om dagen kan rädda liv

Bara fem minuter mer pulshöjande fysisk aktivitet per dag, eller att sitta en halvtimme mindre, kan göra en märkbar skillnad för folkhälsan. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 21 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Forskarna analyserade data från mer än 135 000 vuxna i Norge, Sverige, USA och Storbritannien för att förstå hur små, realistiska förändringar i vardagsvanor påverkar dödlighet. Deltagarna bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt åtta år.

Resultaten tyder på att även blygsamma förändringar spelar roll. För de minst aktiva individerna kan fem minuter extra fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet per dag förebygga cirka sex procent av dödsfallen. När detta tillämpas på hela befolkningen, exklusive de mest aktiva, stiger siffran till tio procent.

Att minska stillasittandet visade också fördelar, om än mindre. Att sitta 30 minuter mindre per dag kan förebygga omkring tre procent av dödsfallen bland de minst aktiva och sju procent i hela befolkningen.

– Dessa resultat visar att små steg kan ha stor effekt, säger Maria Hagströmer, professor på Karolinska institutet, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och medförfattare till studien.

– Du behöver inte springa maraton, bara några extra minuter rask promenad varje dag kan göra skillnad.

Även Ing-Mari Dohrn, docent vid samma institution och medförfattare till studien, betonar att resultaten bygger på vardagsnära förändringar:

– Vår studie fokuserar på realistiska förändringar. För många människor är det mer genomförbart att minska stillasittandet eller lägga till korta stunder av aktivitet än att göra stora livsstilsförändringar.

I ett inlägg på LinkedIn sammanfattar Ing-Mari Dohrn budskapet så här:

”All rörelse räknas, och även realistiska vardagsförändringar kan ha betydande hälsoeffekter!”

Forskarna betonar att dessa förändringar inte ersätter regelbunden träning, men visar hur små justeringar kan bidra till bättre hälsa på befolkningsnivå

Läs mer HÄR.

Forskning

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan vara kopplat till en lägre risk att utveckla demens. Det visar en stor svensk observationsstudie där drygt 27 000 personer följts i upp till 25 år. Samtidigt betonar forskarna bakom studien att resultaten inte ska tolkas som ett stöd för att generellt öka intaget av mättat fett.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 21 januari, 2026 • 3 minuters läsning

Studien som publicerats i tidskriften Neurology har väckt stor uppmärksamhet internationellt, inte minst i USA. Den bygger på kost- och livsstilsdata från 27 670 personer med en medelålder på 58 år vid studiens start. Deltagarna följdes i genomsnitt 25 år, och under uppföljningstiden utvecklade 3 208 personer demens. Diagnoserna hämtades från det...