Utbildning

Diagnosticering av undernäring enligt GLIM

Från och med maj 2021 rekommenderar DRF att svenska dietister diagnostiserar undernäring för vuxna enligt GLIM-kriterierna.

17 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Utifrån den globala överenskommelse som GLIM-kriterierna (Global Leadership Initiative on Malnutrition Criteria), och det omfattande internationella arbete som pågår med att införliva dessa i International Classification of Diseases (ICD), rekommenderar DRF att svenska dietister använder GLIM-kriterierna för att diagnostisera undernäring hos vuxna, hellre än de kriterier som för närvarande definieras i NCPT. För diagnostisering av undernäring hos barn rekommenderas fortfarande kriterierna i NCPT.

DRF:s arbetsgrupp för informatik och etisk kodex har tagit fram två filmer som hjälpmedel; Diagnostisering av undernäring för dietister och Mätning av muskelmassa vid diagnostisering av undernäring enligt GLIM.

GLIM-kriterierna

Enligt GLIM utgörs det första steget i nutritionvårdsprocessen screening/riskbedömning av risk för undernäring. Validerade bedömningsinstrument rekommenderas. Nästa steg utgörs av en diagnostisk bedömning där ett av tre fenotypiska kriterier – viktminskning, undervikt eller låg muskelmassa – kombineras med ett av två etiologiska kriterier – minskat intag/upptag av näringsämnen eller förekomst av inflammation.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 9 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...

Folkhälsa

Storbritannien förbjuder reklam för ohälsosam mat

Från och med årsskiftet råder brittiskt reklamförbud för livsmedel och drycker med högt innehåll av fett, salt och socker (HFSS). Förbudet gäller tv-reklam före klockan 21.00 samt all reklam online, och är en del av regeringens arbete för att minska barnobesitas, rapporterar BBC.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 8 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Reklamstoppet omfattar produkter som pekas ut som särskilt bidragande till barns övervikt och obesitas, bland annat läsk, choklad, godis, pizza och glass. Även vissa frukostflingor, sötade brödprodukter samt färdigrätter och smörgåsar ingår i förbudet. Vilka produkter som berörs avgörs med hjälp av ett poängsystem som väger samman näringsinnehåll och nivåer av mättat fett, salt och socker.

Företag får fortsatt marknadsföra sina varumärken generellt, men inte visa specifika HFSS-produkter. Enligt branschbedömare kan det gynna större aktörer med starka varumärken, medan mindre företag som främst marknadsför enskilda produkter riskerar att påverkas mer.

Branschorganisationen Food and Drink Federation uppger att man redan frivilligt följt de nya reglerna sedan oktober och att medlemsföretagen satsar på reformulering. Samtidigt visar data från NHS att 9,2 procent av barn 4-5 år gamla lever med obesitas, och att vart femte barn har karies vid fem års ålder. Kostnaden för obesitas uppskattas till över 11 miljarder pund per år för den brittiska sjukvården.

Regeringen bedömer att reklamförbudet kan förebygga omkring 20 000 fall av barnobesitas. Företag som bryter mot reglerna riskerar åtgärder från Advertising Standards Authority.