Tandvård

Unga vuxna kan förbättra tandhälsan

Unga vuxna med omfattande kariessjukdom är ofta riskbenägna när det gäller munhälsan. Samtidigt kan de ändra sina ohälsosamma beteenden med rätt stöd och behandling. I … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Unga vuxna med omfattande kariessjukdom är ofta riskbenägna när det gäller munhälsan. Samtidigt kan de ändra sina ohälsosamma beteenden med rätt stöd och behandling.

I en avhandling vid Göteborgs universitet beskrivs utmaningarna för att hjälpa denna utsatta patientgrupp. Munhälsan har förbättrats markant i Sverige över de senaste årtiondena. I dag har de flesta en god oral hälsa. Det finns dock en ojämn och orättvis fördelning där vissa grupper bär betydligt större sjukdomsbörda, kopplad till bland annat socioekonomiska faktorer.

Bakom den aktuella avhandlingen på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, inom ämnet odontologisk psykologi och folkhälsa, står Jennie Hagman, till vardags tandläkare på kliniken för orofacial medicin (sjukhustandvård) inom Folktandvården i Göteborg. Hon beskriver sårbarheten i gruppen unga vuxna, 18 till 25 år gamla.

– Många flyttar hemifrån, börjar jobba, och ska ta ansvar för egen ekonomi och hälsa. Samtidigt blir hälso- och sjukvården avgiftsbelagd, i tandvårdens fall från det år personen fyller 24. Glesare tandvårdsbesök, sockerrik kost och rökning är en dålig, men inte helt ovanlig mix bland unga vuxna med kariessjukdom.

Tränar mentala färdigheter

Avhandlingen bygger på en studie i vilken det ingick 135 unga vuxna i Västra Götaland med hög kariesförekomst. Alla gavs standardiserad munhälsoinformation i allmäntandvården, inom ramen för studien. Hälften av dem lottades till att även få behandling av psykolog.

Terapiformen som användes heter ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Behandlingen gick ut på att identifiera varför god munhälsa är värdefullt för patienten, och träna mentala färdigheter, exempelvis acceptans, som kan vara till hjälp för att etablera nya mer hälsosamma vanor för munhälsan.

Förbättrar snabbt hälsobeteendet

I ACT-gruppen var den omedelbara effekten på hälsobeteenden tydlig, med förbättrad tandborstning och ökad användning av tandtråd, tandpetare och fluor. Även kontrollgruppen ändrade beteende, men inte lika mycket.

En uppföljande delstudie visade på större förbättring av munhälsan i psykologgruppen, även om resultatet för plack och tandköttsinflammation inte skilde sig signifikant grupperna emellan. Resultaten indikerar även en skiljelinje mellan kvinnor och män. Genomgången ACT-behandling verkar ha varit mer effektiv för kvinnornas munhälsa.

Stock.adobe.com

Forskning

Ny studie: Metaller i småbarns kost

Maten ger barn viktiga näringsämnen, men är också en väg för exponering för metaller som kadmium och kvicksilver. I en ny studie har forskare undersökt hur olika kostmönster hänger samman med halterna av både oönskade metaller och nödvändiga spårämnen hos svenska småbarn.

Redaktionen 2 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Resultaten ger en sammansatt bild: de livsmedel som bidrar med näring kan samtidigt bidra till viss metallexponering. Studien bygger på Riksmaten småbarn och omfattar 305 barn i 1,5- årsåldern och 288 fyraåringar. Vårdnadshavarna registrerade barnens mat under två dagar. Forskarna analyserade sedan blod- och urinprov för bland annat arsenik, kadmium, kvicksilver, selen och zink och jämförde resultaten med barnens kostmönster.

Barn som åt mer fisk och skaldjur hade högre halter av selen, men också av kvicksilver och arsenikföreningen arsenobetain. Forskarna skiljer på olika former av arsenik: arsenobetain kommer framför allt från fisk och skaldjur och säger inte samma sak om exponeringen för den mer problematiska oorganiska arseniken. De såg också ett samband mellan grönsaksintag och låga halter av markörer för oorganisk arsenik hos fyraåringarna.

Hos de yngsta barnen var kostmönster med större inslag av växtbaserade kött- och mjölkalternativ, nötter och frön kopplade till högre kadmiumhalter. Sambandet var mindre tydligt hos fyraåringarna. Forskarna pekar på att växter kan ta upp kadmium från jorden, men studien kan inte avgöra hur mycket som kom från en viss produkt. De efterlyser därför fler analyser av metallhalterna i specifika livsmedel.

Låga metallhalter – men frågor om selen

Halterna av giftiga metaller var generellt låga hos barnen. Samtidigt bedömer forskarna, utifrån de uppmätta blodvärdena, att omkring hälften kan ha haft en mindre gynnsam selenstatus. Fisk och skaldjur var kopplade till högre selenhalter, men studien ger inte underlag för att peka ut ett visst kostmönster som bäst för barn.

Forskarna betonar att detta är en studie av samband vid en viss tidpunkt. Kostregistreringen omfattade bara två dagar, och det var svårt att få urinprov från de yngsta barnen. Resultaten visar därmed inte att en viss mat orsakar en viss metallhalt eller hälsopåverkan. För dietister är studiens värde snarare att den visar varför råd om barns mat behöver väga in flera ämnen samtidigt och bygga på hela kosten.

Källa: Islam et al., Identifying dietary sources and patterns of exposure to toxic metals and other trace elements in Swedish toddlers and young children, Journal of Exposure Science & Environmental Epidemiology, 25 september 2026.

Graviditet

Kostbehandling vid graviditetsdiabetes

Kvinnor som får graviditetsdiabetes är ofta motiverade och vill göra rätt. För dietisten kan utmaningen därför ibland vara att bromsa snarare än att lägga till fler råd. – Patienten behöver inte äta den mest perfekta kosten. Det kan räcka med några små förändringar för att blodsockret ska bli bra, säger dietisten Anna Turesson Wadell.

Nina Granberg 1 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Att behandla graviditetsdiabetes är en återkommande del av Anna Turesson Wadells kliniska vardag. Hon är legitimerad dietist och medicine doktor och arbetar som primärvårdsdietist i Region Örebro län.