Tandvård

Unga vuxna kan förbättra tandhälsan

Unga vuxna med omfattande kariessjukdom är ofta riskbenägna när det gäller munhälsan. Samtidigt kan de ändra sina ohälsosamma beteenden med rätt stöd och behandling. I … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Unga vuxna med omfattande kariessjukdom är ofta riskbenägna när det gäller munhälsan. Samtidigt kan de ändra sina ohälsosamma beteenden med rätt stöd och behandling.

I en avhandling vid Göteborgs universitet beskrivs utmaningarna för att hjälpa denna utsatta patientgrupp. Munhälsan har förbättrats markant i Sverige över de senaste årtiondena. I dag har de flesta en god oral hälsa. Det finns dock en ojämn och orättvis fördelning där vissa grupper bär betydligt större sjukdomsbörda, kopplad till bland annat socioekonomiska faktorer.

Bakom den aktuella avhandlingen på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, inom ämnet odontologisk psykologi och folkhälsa, står Jennie Hagman, till vardags tandläkare på kliniken för orofacial medicin (sjukhustandvård) inom Folktandvården i Göteborg. Hon beskriver sårbarheten i gruppen unga vuxna, 18 till 25 år gamla.

– Många flyttar hemifrån, börjar jobba, och ska ta ansvar för egen ekonomi och hälsa. Samtidigt blir hälso- och sjukvården avgiftsbelagd, i tandvårdens fall från det år personen fyller 24. Glesare tandvårdsbesök, sockerrik kost och rökning är en dålig, men inte helt ovanlig mix bland unga vuxna med kariessjukdom.

Tränar mentala färdigheter

Avhandlingen bygger på en studie i vilken det ingick 135 unga vuxna i Västra Götaland med hög kariesförekomst. Alla gavs standardiserad munhälsoinformation i allmäntandvården, inom ramen för studien. Hälften av dem lottades till att även få behandling av psykolog.

Terapiformen som användes heter ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Behandlingen gick ut på att identifiera varför god munhälsa är värdefullt för patienten, och träna mentala färdigheter, exempelvis acceptans, som kan vara till hjälp för att etablera nya mer hälsosamma vanor för munhälsan.

Förbättrar snabbt hälsobeteendet

I ACT-gruppen var den omedelbara effekten på hälsobeteenden tydlig, med förbättrad tandborstning och ökad användning av tandtråd, tandpetare och fluor. Även kontrollgruppen ändrade beteende, men inte lika mycket.

En uppföljande delstudie visade på större förbättring av munhälsan i psykologgruppen, även om resultatet för plack och tandköttsinflammation inte skilde sig signifikant grupperna emellan. Resultaten indikerar även en skiljelinje mellan kvinnor och män. Genomgången ACT-behandling verkar ha varit mer effektiv för kvinnornas munhälsa.

Stock.adobe.com

Folkhälsa

Fem minuters extra rörelse om dagen kan rädda liv

Bara fem minuter mer pulshöjande fysisk aktivitet per dag, eller att sitta en halvtimme mindre, kan göra en märkbar skillnad för folkhälsan. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 21 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Forskarna analyserade data från mer än 135 000 vuxna i Norge, Sverige, USA och Storbritannien för att förstå hur små, realistiska förändringar i vardagsvanor påverkar dödlighet. Deltagarna bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt åtta år.

Resultaten tyder på att även blygsamma förändringar spelar roll. För de minst aktiva individerna kan fem minuter extra fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet per dag förebygga cirka sex procent av dödsfallen. När detta tillämpas på hela befolkningen, exklusive de mest aktiva, stiger siffran till tio procent.

Att minska stillasittandet visade också fördelar, om än mindre. Att sitta 30 minuter mindre per dag kan förebygga omkring tre procent av dödsfallen bland de minst aktiva och sju procent i hela befolkningen.

– Dessa resultat visar att små steg kan ha stor effekt, säger Maria Hagströmer, professor på Karolinska institutet, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och medförfattare till studien.

– Du behöver inte springa maraton, bara några extra minuter rask promenad varje dag kan göra skillnad.

Även Ing-Mari Dohrn, docent vid samma institution och medförfattare till studien, betonar att resultaten bygger på vardagsnära förändringar:

– Vår studie fokuserar på realistiska förändringar. För många människor är det mer genomförbart att minska stillasittandet eller lägga till korta stunder av aktivitet än att göra stora livsstilsförändringar.

I ett inlägg på LinkedIn sammanfattar Ing-Mari Dohrn budskapet så här:

”All rörelse räknas, och även realistiska vardagsförändringar kan ha betydande hälsoeffekter!”

Forskarna betonar att dessa förändringar inte ersätter regelbunden träning, men visar hur små justeringar kan bidra till bättre hälsa på befolkningsnivå

Läs mer HÄR.

Forskning

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan vara kopplat till en lägre risk att utveckla demens. Det visar en stor svensk observationsstudie där drygt 27 000 personer följts i upp till 25 år. Samtidigt betonar forskarna bakom studien att resultaten inte ska tolkas som ett stöd för att generellt öka intaget av mättat fett.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 21 januari, 2026 • 3 minuters läsning

Studien som publicerats i tidskriften Neurology har väckt stor uppmärksamhet internationellt, inte minst i USA. Den bygger på kost- och livsstilsdata från 27 670 personer med en medelålder på 58 år vid studiens start. Deltagarna följdes i genomsnitt 25 år, och under uppföljningstiden utvecklade 3 208 personer demens. Diagnoserna hämtades från det...