Unga vuxna med omfattande kariessjukdom är ofta riskbenägna när det gäller munhälsan. Samtidigt kan de ändra sina ohälsosamma beteenden med rätt stöd och behandling.

I en avhandling vid Göteborgs universitet beskrivs utmaningarna för att hjälpa denna utsatta patientgrupp. Munhälsan har förbättrats markant i Sverige över de senaste årtiondena. I dag har de flesta en god oral hälsa. Det finns dock en ojämn och orättvis fördelning där vissa grupper bär betydligt större sjukdomsbörda, kopplad till bland annat socioekonomiska faktorer.

Bakom den aktuella avhandlingen på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, inom ämnet odontologisk psykologi och folkhälsa, står Jennie Hagman, till vardags tandläkare på kliniken för orofacial medicin (sjukhustandvård) inom Folktandvården i Göteborg. Hon beskriver sårbarheten i gruppen unga vuxna, 18 till 25 år gamla.

– Många flyttar hemifrån, börjar jobba, och ska ta ansvar för egen ekonomi och hälsa. Samtidigt blir hälso- och sjukvården avgiftsbelagd, i tandvårdens fall från det år personen fyller 24. Glesare tandvårdsbesök, sockerrik kost och rökning är en dålig, men inte helt ovanlig mix bland unga vuxna med kariessjukdom.

Tränar mentala färdigheter

Avhandlingen bygger på en studie i vilken det ingick 135 unga vuxna i Västra Götaland med hög kariesförekomst. Alla gavs standardiserad munhälsoinformation i allmäntandvården, inom ramen för studien. Hälften av dem lottades till att även få behandling av psykolog.

Terapiformen som användes heter ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Behandlingen gick ut på att identifiera varför god munhälsa är värdefullt för patienten, och träna mentala färdigheter, exempelvis acceptans, som kan vara till hjälp för att etablera nya mer hälsosamma vanor för munhälsan.

Förbättrar snabbt hälsobeteendet

I ACT-gruppen var den omedelbara effekten på hälsobeteenden tydlig, med förbättrad tandborstning och ökad användning av tandtråd, tandpetare och fluor. Även kontrollgruppen ändrade beteende, men inte lika mycket.

En uppföljande delstudie visade på större förbättring av munhälsan i psykologgruppen, även om resultatet för plack och tandköttsinflammation inte skilde sig signifikant grupperna emellan. Resultaten indikerar även en skiljelinje mellan kvinnor och män. Genomgången ACT-behandling verkar ha varit mer effektiv för kvinnornas munhälsa.

Stock.adobe.com