Tandvård

Unga vuxna kan förbättra tandhälsan

Unga vuxna med omfattande kariessjukdom är ofta riskbenägna när det gäller munhälsan. Samtidigt kan de ändra sina ohälsosamma beteenden med rätt stöd och behandling. I … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Unga vuxna med omfattande kariessjukdom är ofta riskbenägna när det gäller munhälsan. Samtidigt kan de ändra sina ohälsosamma beteenden med rätt stöd och behandling.

I en avhandling vid Göteborgs universitet beskrivs utmaningarna för att hjälpa denna utsatta patientgrupp. Munhälsan har förbättrats markant i Sverige över de senaste årtiondena. I dag har de flesta en god oral hälsa. Det finns dock en ojämn och orättvis fördelning där vissa grupper bär betydligt större sjukdomsbörda, kopplad till bland annat socioekonomiska faktorer.

Bakom den aktuella avhandlingen på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, inom ämnet odontologisk psykologi och folkhälsa, står Jennie Hagman, till vardags tandläkare på kliniken för orofacial medicin (sjukhustandvård) inom Folktandvården i Göteborg. Hon beskriver sårbarheten i gruppen unga vuxna, 18 till 25 år gamla.

– Många flyttar hemifrån, börjar jobba, och ska ta ansvar för egen ekonomi och hälsa. Samtidigt blir hälso- och sjukvården avgiftsbelagd, i tandvårdens fall från det år personen fyller 24. Glesare tandvårdsbesök, sockerrik kost och rökning är en dålig, men inte helt ovanlig mix bland unga vuxna med kariessjukdom.

Tränar mentala färdigheter

Avhandlingen bygger på en studie i vilken det ingick 135 unga vuxna i Västra Götaland med hög kariesförekomst. Alla gavs standardiserad munhälsoinformation i allmäntandvården, inom ramen för studien. Hälften av dem lottades till att även få behandling av psykolog.

Terapiformen som användes heter ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Behandlingen gick ut på att identifiera varför god munhälsa är värdefullt för patienten, och träna mentala färdigheter, exempelvis acceptans, som kan vara till hjälp för att etablera nya mer hälsosamma vanor för munhälsan.

Förbättrar snabbt hälsobeteendet

I ACT-gruppen var den omedelbara effekten på hälsobeteenden tydlig, med förbättrad tandborstning och ökad användning av tandtråd, tandpetare och fluor. Även kontrollgruppen ändrade beteende, men inte lika mycket.

En uppföljande delstudie visade på större förbättring av munhälsan i psykologgruppen, även om resultatet för plack och tandköttsinflammation inte skilde sig signifikant grupperna emellan. Resultaten indikerar även en skiljelinje mellan kvinnor och män. Genomgången ACT-behandling verkar ha varit mer effektiv för kvinnornas munhälsa.

Stock.adobe.com

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.