Pediatrik

We Need to Put Vitamin D Back in Children and Adolescents

Small-scale studies have documented low vitamin D levels in children and adolescents, even as evidence mounts about the role of this vitamin in maintaining health … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Small-scale studies have documented low vitamin D levels in children and adolescents, even as evidence mounts about the role of this vitamin in maintaining health and preventing disease. Three studies further our understanding of vitamin D status in children. One study was based on data from 6275 children and adolescents who participated in the 2001–2004 National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES).

Overall, 9% of respondents (representing 7.6 million children and adolescents) were vitamin D deficient (serum 25 hydroxyvitamin D [25(OH)D] <15 ng/mL), and 61% (representing 50.8 million) were vitamin D insufficient (serum 25[OH]D, 15–29 ng/mL). Only 4% of participants reported taking 400 IU of vitamin D daily during the past 30 days. Among those aged 13–21 years, vitamin D deficiency was detected in 3% and 5% of white boys and girls, 43% and 59% of non-Hispanic black boys and girls, and 7% and 20% of Mexican American boys and girls. Deficiency rates were generally lower in children aged 7–12 years and lowest in children aged 1–6 years. Risk factors associated with deficiency were obesity (odds ratio, 1.9), drinking milk less than once per week (OR, 2.9), and television /video/computer use for more than 4 hours per day (OR, 1.6).

Reported use of daily vitamin D supplements reduced the risk for deficiency (OR, 0.4). Compared with participants with vitamin D levels 30 ng/mL, those with deficiency had higher parathyroid hormone (PTH) levels and systolic blood pressure (BP) and lower HDL and serum calcium levels. Other investigators used the same dataset to examine the effects of low serum 25(OH)D levels in 3577 fasting adolescents (age range, 12–19 years). In analyses that were adjusted for sociodemographic factors and physical activity, 25(OH)D levels were inversely associated with systolic BP and plasma glucose concentrations. Compared with children with vitamin D levels in the highest quartile (>26 ng/mL), those with levels in the lowest quartile (<15 ng/mL) had adjusted ORs of 2.36 for hypertension, 2.54 for fasting hyperglycemia (glucose 100 mg/dL), and 3.88 for metabolic syndrome. In the third study, investigators examined the relation between serum 25(OH)D levels and insulin and glucose dynamics in 51 black adolescents (mean body-mass index, 43.3 kg/m2) at a hospital-based weight-management clinic.

After controlling for BMI and PTH levels, the investigators found no metabolic differences between children with 25(OH)D levels <20 ng/mL and those with levels >20 ng/mL. However, insulin sensitivity was significantly lower and insulin resistance was higher among those with 25(OH)D levels <15 ng/mL compared with those with levels 15 ng/mL.

Published in Journal Watch Pediatrics and Adolescent Medicine November 4, 2009

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.