Pediatrik

We Need to Put Vitamin D Back in Children and Adolescents

Small-scale studies have documented low vitamin D levels in children and adolescents, even as evidence mounts about the role of this vitamin in maintaining health … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Small-scale studies have documented low vitamin D levels in children and adolescents, even as evidence mounts about the role of this vitamin in maintaining health and preventing disease. Three studies further our understanding of vitamin D status in children. One study was based on data from 6275 children and adolescents who participated in the 2001–2004 National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES).

Overall, 9% of respondents (representing 7.6 million children and adolescents) were vitamin D deficient (serum 25 hydroxyvitamin D [25(OH)D] <15 ng/mL), and 61% (representing 50.8 million) were vitamin D insufficient (serum 25[OH]D, 15–29 ng/mL). Only 4% of participants reported taking 400 IU of vitamin D daily during the past 30 days. Among those aged 13–21 years, vitamin D deficiency was detected in 3% and 5% of white boys and girls, 43% and 59% of non-Hispanic black boys and girls, and 7% and 20% of Mexican American boys and girls. Deficiency rates were generally lower in children aged 7–12 years and lowest in children aged 1–6 years. Risk factors associated with deficiency were obesity (odds ratio, 1.9), drinking milk less than once per week (OR, 2.9), and television /video/computer use for more than 4 hours per day (OR, 1.6).

Reported use of daily vitamin D supplements reduced the risk for deficiency (OR, 0.4). Compared with participants with vitamin D levels 30 ng/mL, those with deficiency had higher parathyroid hormone (PTH) levels and systolic blood pressure (BP) and lower HDL and serum calcium levels. Other investigators used the same dataset to examine the effects of low serum 25(OH)D levels in 3577 fasting adolescents (age range, 12–19 years). In analyses that were adjusted for sociodemographic factors and physical activity, 25(OH)D levels were inversely associated with systolic BP and plasma glucose concentrations. Compared with children with vitamin D levels in the highest quartile (>26 ng/mL), those with levels in the lowest quartile (<15 ng/mL) had adjusted ORs of 2.36 for hypertension, 2.54 for fasting hyperglycemia (glucose 100 mg/dL), and 3.88 for metabolic syndrome. In the third study, investigators examined the relation between serum 25(OH)D levels and insulin and glucose dynamics in 51 black adolescents (mean body-mass index, 43.3 kg/m2) at a hospital-based weight-management clinic.

After controlling for BMI and PTH levels, the investigators found no metabolic differences between children with 25(OH)D levels <20 ng/mL and those with levels >20 ng/mL. However, insulin sensitivity was significantly lower and insulin resistance was higher among those with 25(OH)D levels <15 ng/mL compared with those with levels 15 ng/mL.

Published in Journal Watch Pediatrics and Adolescent Medicine November 4, 2009

Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsidesmärkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.

Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.

I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.

Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.

Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.

Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan.

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 5 minuters läsning

Grigoris risvas, som under årsmötet valdes till EFAD:s president, inledde tillsammans med Fiona McCullough, ordförande i EFAD:s vetenskapliga kommitté, och DRF:s ordförande Kjell Olsson den europeiska dietistkongressen EFAD 2025 i Malmö.

De lyfte dietistens viktiga roll för jämlik hälsa och livskvalitet, hållbar utveckling och minskad sjukdomsbörda....