Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Pediatrik

Probiotika ökar mångfalden av tarmbakterier hos extremt för tidigt födda barn

Extremt för tidigt födda barn kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. En ny klinisk studie visar att tillförsel av särskilda mjölksyrabakterier kan ha … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Extremt för tidigt födda barn kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. En ny klinisk studie visar att tillförsel av särskilda mjölksyrabakterier kan ha positiva effekter genom att öka mångfalden av tarmbakterier hos dessa barn. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och publiceras i tidskriften Cell Reports Medicine.

Text:Karin Söderlund Leifler

Ett barn som hade behövt utvecklas och växa ytterligare tre månader i den skyddade miljön i mammans livmoder är förstås oerhört känsligt. Tack vare framsteg i neonatalvården överlever många prematura barn, men ett av fyra dör.

– För tidigt födda barn kan drabbas av en mycket svår inflammation i tarmen, som nästan bara uppstår hos prematurer. Sjukdomstillståndet innebär att delar av tarmen dör och kallas nekrotiserande enterokolit, eller NEC. Ett av tre drabbade barn dör, och de som överlever får ofta långvariga komplikationer som förkortad tarm eller utvecklingsförseningar, säger Thomas Abrahamsson, överläkare på neonatalavdelningen vid H.K.H Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus och docent vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Man vet att bakteriesammansättningen i tarmen hos prematurer är annorlunda än tarmfloran hos nyfödda efter en normallång graviditet. Därför har många studier undersökt om tillförsel av vissa bakterier, eller probiotika som det också kallas, har positiva effekter. Bland annat finns belägg för att mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri kan minska risken för NEC hos lite större för tidigt födda barn. Men om detta även gäller de allra minsta prematurerna är inte klarlagt, och inte heller mekanismen bakom den positiva effekten.

Den aktuella studien är en del av en klinisk studie genomförd i Linköping och Stockholm. De 132 barnen i studien var födda extremt för tidigt, mellan graviditetsvecka 23 och 28, vilket är 17 till 12 veckor före normal förlossningstid. Alla vägde under ett kilo vid födseln. De fördelades slumpmässigt till att antingen få oljedroppar innehållande probiotika eller placebodroppar. Behandlingen fortsatte dagligen fram till den vecka då barnen skulle ha fötts om graviditeten blivit normallång. Forskarna undersökte hur bakteriefloran påverkas av tillförsel av L. reuteri och analyserade bakterier i barnens avföring vid olika tidpunkter.

– Vi ser en skillnad i bakteriefloran i tarmen under första månaden av den probiotiska behandlingen. Den första levnadsveckan var de potentiellt sjukdomsframkallande bakteriegrupperna Staphylococcus och Klebsiella mer vanligt förekommande i den obehandlade gruppen, säger Magalí Martí Generó, förste forskningsingenjör vid BKV och studiens huvudförfattare.

Klebsiella kan orsaka inflammation och har kopplats till NEC och blodförgiftning. I den aktuella studien går det inte att dra några slutsatser om huruvida den probiotiska behandlingen påverkar risken för dessa sjukdomar hos de extremt för tidigt födda barnen, utan större studier behövs för att kunna svara på det.

– Den probiotiska behandlingen med Lactobacillus reuteri överlever i tarmen, trots att dessa extremt för tidigt födda barn behandlas med mycket bakteriedödande antibiotika. Dess positiva effekt på ökad mångfald i tarmfloran kan vara en mekanism bakom den fördelaktiga effekt av denna probiotika som visats i tidigare studier, säger Thomas Abrahamsson.

I dag används probiotika på allt fler neonatalavdelningar. Detta eftersom det anses finnas vetenskapligt stöd för att tillförsel av probiotika till för tidigt födda barn har fördelaktiga effekter och är säkert att använda.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Lions forskningsfond mot folksjukdomar, Svenska sällskapet för medicinsk forskning, Svenska läkaresällskapet, Region Östergötland och BioGaia AB i Sverige. Probiotikadropparna och placebodropparna tillhandahölls av BioGaia AB.

Artikeln: ”Effects of Lactobacillus reuteri DSM 17938 supplementation on the gut microbiota in extremely preterm infants in a randomised placebo-controlled trial”, Magalí Martí, Johanne E. Spreckels, Purnika Damindi Ranasinghe, Erik Wejryd, Giovanna Marchini, Eva Sverremark-Ekström, Maria C. Jenmalm och Thomas Abrahamsson, (2021), Cell Reports Medicine, publicerad online 22 februari 2021, doi: 10.1016/j.xcrm.2021.100206

Källa: Linköpings universitet


Dela artikeln

Forskning

Högt intag av ärtprotein kan påverka tarmhälsan

Intresset för proteinrika och växtbaserade livsmedel ökar, och protein från gula ärtor har blivit ett vanligt alternativ till kött. Men enligt ny forskning kan ett högt intag också ha nackdelar. Det är viktigt att kostråden utgår från individens behov, menar forskarna bakom den svenska studien.

Nina Granberg 18 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1617

Foto: Björn Sundin

Gula ärtor används i stor utsträckning i växtbaserade produkter, både i Sverige och internationellt. Trots det är kunskapen om hur ärtprotein påverkar kroppen fortfarande begränsad.

– Kroppen behöver protein och ärtprotein är mer hälsosamt än många andra växtbaserade proteinkällor. Samtidigt pekar vår studie på att ett högt intag av ärtprotein kan ha negativ effekt på tarmhälsan. Även om det inte går att vara säker på den exakta effekten så gäller grundrådet: lagom är bäst; överdrivet intag av födoämnen innebär en viss risk, säger Samira Prado, forskare i biomedicin och nutrition vid Örebro universitet i ett pressmeddelande. 

Negativa effekter hos vissa deltagare

Studien omfattade 29 friska vuxna och pågick i åtta veckor. Under de första fyra veckorna analyserades deltagarnas utgångsvärden. Därefter fick de ett successivt ökat tillskott av ärtprotein.

Resultaten visar att vissa deltagare fick tecken på påverkan på tarmmiljön i samband med det ökade intaget, bland annat förändringar i tarmfloran och ökade nivåer av markörer kopplade till inflammation..

– Att strö proteinpulver på maten och tro att man ska leva längre är inte så smart. Att äta för mycket ärtprotein kan få negativa effekter, det viktiga är att anpassa kosten till individen. Studien studerar tarmhälsan, i nästa steg vill vi även studera hur hjärnan påverkas av intag av ärtprotein och fibrer, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition.

Individanpassade kostråd lyfts fram

Forskarna betonar att resultaten inte innebär att ärtprotein i sig är problematiskt, utan att mängden spelar roll. Ingen av deltagarna utvecklade förhöjda inflammationsvärden under studiens gång.

Slutsatsen är i stället att kostråd behöver utgå från individens behov och förutsättningar, särskilt i en tid där proteinintaget ofta ökar genom tillskott och berikade produkter.

Studien är en del av den tvärvetenskapliga forskningen vid Örebro universitet, där sambandet mellan kost, tarmhälsa och hjärna är ett centralt område. Här samarbetar forskare från olika discipliner tillsammans med livsmedelsbranschen.

– Samarbetet mellan olika discipliner inom forskningen och med matbranschen ger resultat. Någon sa att ”om du vill vara snabb kan du gå själv, men vill du komma långt behöver du andra”, och det stämmer väldigt bra på forskningen vid Örebro universitet, säger Annalena Kamm, forskare inom medicin och nutrition.

Läs mer HÄR.

Om studien:

De 29 deltagarna i studien var kvinnor och män, fullt friska. Under de första fyra veckorna gjordes inga förändringar i proteinintaget; provtagningen syftade då till att fastställa utgångsläget. Kostfiberintaget var liknande bland deltagarna i studien.

Under fyra veckor fick deltagarna ärtprotein som ett tillägg, med start på 0,25 g/dag, per kilo kroppsvikt. Upptrappningen stannade på 1 g/dag och kilo kroppsvikt. Prover togs på blod, urin och avföring, kompletterat med frågeformulär.

Ingen av deltagarna hade värden över gränsen för inflammation under den tid försöket pågick.


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga kopplar kött till protein och hälsa

Allt fler unga i Sverige väljer kött och kopplar det till protein och hälsa. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1612

Foto: Ungdomsbarometern 2026

Enligt en undersökning som gjorts av Ungdomsbarometern på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt. Endast 9 procent anser däremot att påverkan är negativ. Studien pekar också på att kött blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.