Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Pediatrik

Probiotika ökar mångfalden av tarmbakterier hos extremt för tidigt födda barn

Extremt för tidigt födda barn kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. En ny klinisk studie visar att tillförsel av särskilda mjölksyrabakterier kan ha … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Extremt för tidigt födda barn kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. En ny klinisk studie visar att tillförsel av särskilda mjölksyrabakterier kan ha positiva effekter genom att öka mångfalden av tarmbakterier hos dessa barn. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och publiceras i tidskriften Cell Reports Medicine.

Text:Karin Söderlund Leifler

Ett barn som hade behövt utvecklas och växa ytterligare tre månader i den skyddade miljön i mammans livmoder är förstås oerhört känsligt. Tack vare framsteg i neonatalvården överlever många prematura barn, men ett av fyra dör.

– För tidigt födda barn kan drabbas av en mycket svår inflammation i tarmen, som nästan bara uppstår hos prematurer. Sjukdomstillståndet innebär att delar av tarmen dör och kallas nekrotiserande enterokolit, eller NEC. Ett av tre drabbade barn dör, och de som överlever får ofta långvariga komplikationer som förkortad tarm eller utvecklingsförseningar, säger Thomas Abrahamsson, överläkare på neonatalavdelningen vid H.K.H Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus och docent vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Man vet att bakteriesammansättningen i tarmen hos prematurer är annorlunda än tarmfloran hos nyfödda efter en normallång graviditet. Därför har många studier undersökt om tillförsel av vissa bakterier, eller probiotika som det också kallas, har positiva effekter. Bland annat finns belägg för att mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri kan minska risken för NEC hos lite större för tidigt födda barn. Men om detta även gäller de allra minsta prematurerna är inte klarlagt, och inte heller mekanismen bakom den positiva effekten.

Den aktuella studien är en del av en klinisk studie genomförd i Linköping och Stockholm. De 132 barnen i studien var födda extremt för tidigt, mellan graviditetsvecka 23 och 28, vilket är 17 till 12 veckor före normal förlossningstid. Alla vägde under ett kilo vid födseln. De fördelades slumpmässigt till att antingen få oljedroppar innehållande probiotika eller placebodroppar. Behandlingen fortsatte dagligen fram till den vecka då barnen skulle ha fötts om graviditeten blivit normallång. Forskarna undersökte hur bakteriefloran påverkas av tillförsel av L. reuteri och analyserade bakterier i barnens avföring vid olika tidpunkter.

– Vi ser en skillnad i bakteriefloran i tarmen under första månaden av den probiotiska behandlingen. Den första levnadsveckan var de potentiellt sjukdomsframkallande bakteriegrupperna Staphylococcus och Klebsiella mer vanligt förekommande i den obehandlade gruppen, säger Magalí Martí Generó, förste forskningsingenjör vid BKV och studiens huvudförfattare.

Klebsiella kan orsaka inflammation och har kopplats till NEC och blodförgiftning. I den aktuella studien går det inte att dra några slutsatser om huruvida den probiotiska behandlingen påverkar risken för dessa sjukdomar hos de extremt för tidigt födda barnen, utan större studier behövs för att kunna svara på det.

– Den probiotiska behandlingen med Lactobacillus reuteri överlever i tarmen, trots att dessa extremt för tidigt födda barn behandlas med mycket bakteriedödande antibiotika. Dess positiva effekt på ökad mångfald i tarmfloran kan vara en mekanism bakom den fördelaktiga effekt av denna probiotika som visats i tidigare studier, säger Thomas Abrahamsson.

I dag används probiotika på allt fler neonatalavdelningar. Detta eftersom det anses finnas vetenskapligt stöd för att tillförsel av probiotika till för tidigt födda barn har fördelaktiga effekter och är säkert att använda.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Lions forskningsfond mot folksjukdomar, Svenska sällskapet för medicinsk forskning, Svenska läkaresällskapet, Region Östergötland och BioGaia AB i Sverige. Probiotikadropparna och placebodropparna tillhandahölls av BioGaia AB.

Artikeln: ”Effects of Lactobacillus reuteri DSM 17938 supplementation on the gut microbiota in extremely preterm infants in a randomised placebo-controlled trial”, Magalí Martí, Johanne E. Spreckels, Purnika Damindi Ranasinghe, Erik Wejryd, Giovanna Marchini, Eva Sverremark-Ekström, Maria C. Jenmalm och Thomas Abrahamsson, (2021), Cell Reports Medicine, publicerad online 22 februari 2021, doi: 10.1016/j.xcrm.2021.100206

Källa: Linköpings universitet


Dela artikeln

Folkhälsa

Kostens kvalitet viktig vid lågkolhydratkost

Det går att äta strikt LCHF och samtidigt vara mån om sin hjärt-kärlhälsa. Men vad lågkolhydratkosten faktiskt består av tycks spela stor roll. En ny avhandling från Umeå universitet pekar på stora variationer inom LCHF – och nyanserar bilden av kostens effekter på bland annat blodfetter, blodtryck och vikt.

Dietisten
Redaktionen 11 september, 2026 2 minuters läsning
LCHF
Vad man lägger på tallriken spelar roll. Adobe.stock

Lågkolhydratkost har länge använts för bland annat viktnedgång och blodsockerkontroll. Samtidigt har det funnits farhågor kring hur ett högt fettintag kan påverka risken för hjärt-kärlsjukdom.

I en ny avhandling har Henrik Hagström vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, undersökt både hur människor faktiskt äter när de följer LCHF och vad tidigare forskning visar om lågkolhydratkostens effekter på kardiovaskulära riskfaktorer.

Stora skillnader inom LCHF 

I en del av avhandlingsarbetet ingick 100 personer som redan åt LCHF. Forskarna kartlade deltagarnas kost och undersökte bland annat blodtryck, blodsocker och blodfetter.

Deltagarna fick i genomsnitt omkring tio procent av sitt totala energiintag från kolhydrater. Fettintaget var högt, särskilt intaget av mättat fett från bland annat feta mejeriprodukter och kött. Även intaget av kolesterol låg över rekommendationerna i de nordiska näringsrekommendationerna.

Men bakom beteckningen LCHF dolde sig samtidigt stora variationer. Framför allt var ett högt intag av ägg, kolesterol och salt samt ett lågt intag av mejeriprodukter och fibrer kopplat till mindre gynnsamma blodfetter och högre blodtryck.

Resultaten pekar därmed på betydelsen av att inte enbart titta på fördelningen mellan fett och kolhydrater. Även vilka livsmedel som väljs kan ha betydelse för kostens hälsoeffekter.

För den som äter LCHF kan det enligt Henrik Hagström vara rimligt att öka andelen omättat fett, minska mängden kött till förmån för fisk, grönsaker, frön och nötter samt se till att få i sig tillräckligt med fibrer.

Skillnaderna minskar över tid 

Avhandlingen innehåller också en systematisk översikt av tidigare studier där lågkolhydratkost jämförts med andra kosthållningar.

Sammantaget gav lågkolhydratkost något större viktnedgång och något lägre blodtryck. Men skillnaderna blev mindre och resultaten mer osäkra vid uppföljningar längre än tolv månader.

När det gäller blodfetter var effekterna små och gick åt både positiva och negativa håll. Forskarna såg alltså varken några stora fördelar med lågkolhydratkost jämfört med andra kosthållningar eller starkt negativa effekter på blodfetterna.

Avhandlingen, Low-carbohydrate diets and cardiovascular risk: real-life studies and insights from available evidence, försvarades vid Umeå universitet den 4 september.

Källa: Henrik Hagström, Low-carbohydrate diets and cardiovascular risk: real-life studies and insights from available evidence, Umeå universitet, 2026.


Dela artikeln

Yrkesfrågor

Digital teknik tar större plats i dietistens arbete

Videokonsultationer, digitala journaler, appar och kliniska beslutsstöd används i allt fler delar av dietistens arbete. En ny forskningsöversikt visar samtidigt att det fortfarande finns stora kunskapsluckor kring vad digitaliseringen faktiskt betyder för patienter, dietister och vårdens resultat.

Dietisten
Redaktionen 9 september, 2026 2 minuters läsning
Webbmöte
Videomöten är ett verktyg många dietister använder sig av i dag. Adode.stock

Digital teknik har blivit en del av den kliniska vardagen även inom nutrition och dietetik. I en ny scoping review, publicerad i Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, har forskare kartlagt hur olika digitala tekniker används av dietister inom akutsjukvård.

Översikten omfattar 101 studier från 24 länder, drygt 333 000 patienter och 2 800 yrkesverksamma inom nutrition och dietetik. Forskarna har gått igenom studier publicerade mellan 2014 och april 2025 och kartlagt var i nutritionsbehandlingen tekniken används och vilka effekter som har studerats.

Från videomöten till beslutsstöd 

Vanligast var telehälsa, som förekom i 31 procent av studierna. Därefter följde elektroniska patientjournaler och mobil hälsa, exempelvis appar, med 19 procent vardera. Kliniska beslutsstöd stod för 15 procent.

Forskarna hittade också nyare användningsområden som maskininlärning, visualisering av kliniska data och digitala måltidssystem. Tekniken användes i hela nutritionsprocessen, men framför allt vid nutritionsbehandling och bedömning.

Dietistens digitala roll kunde se mycket olika ut. Det handlade bland annat om att genomföra behandling på distans, tolka riskbedömningar, hämta och analysera information ur elektroniska journaler och använda digital patientuppföljning som underlag för kliniska beslut.

Undernäring var det vanligaste området för den digitala tekniken och stod för 39 procent av de studerade tillämpningarna.

Effekterna på patienterna mindre studerade 

Trots den snabba utvecklingen finns betydande kunskapsluckor. Två tredjedelar av studierna var observationsstudier och forskningen hade oftare undersökt processmått – exempelvis kvalitet, effektivitet och säkerhet – än effekter på patienternas hälsa, kostnader eller upplevelser.

Forskarna konstaterar därför att digital teknik redan används brett inom dietetiken, men att det behövs mer forskning för att avgöra vilka lösningar som faktiskt förbättrar vården och hur de bäst integreras i dietistens arbete.

Källa: Canfell OJ. et al. Digital health in acute care nutrition and dietetics practice: a scoping review. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, 2026.

Läs mer i nästa  nummer av Dietisten!

En del av digitaliseringen är mötet mellan dietist och patient på distans. När fungerar videokonsultationer bra – och när gör de det inte?

Sarah Persson, legitimerad dietist och doktorand vid Umeå universitet, är förstaförfattare till den nya svenska studien Dietitian reflections on video consultations. I nästa nummer av Dietisten berättar hon mer om studien och dietisters erfarenheter av videokonsultationer.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.