Pediatrik

Probiotika ökar mångfalden av tarmbakterier hos extremt för tidigt födda barn

Extremt för tidigt födda barn kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. En ny klinisk studie visar att tillförsel av särskilda mjölksyrabakterier kan ha … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Extremt för tidigt födda barn kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. En ny klinisk studie visar att tillförsel av särskilda mjölksyrabakterier kan ha positiva effekter genom att öka mångfalden av tarmbakterier hos dessa barn. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och publiceras i tidskriften Cell Reports Medicine.

Text:Karin Söderlund Leifler

Ett barn som hade behövt utvecklas och växa ytterligare tre månader i den skyddade miljön i mammans livmoder är förstås oerhört känsligt. Tack vare framsteg i neonatalvården överlever många prematura barn, men ett av fyra dör.

– För tidigt födda barn kan drabbas av en mycket svår inflammation i tarmen, som nästan bara uppstår hos prematurer. Sjukdomstillståndet innebär att delar av tarmen dör och kallas nekrotiserande enterokolit, eller NEC. Ett av tre drabbade barn dör, och de som överlever får ofta långvariga komplikationer som förkortad tarm eller utvecklingsförseningar, säger Thomas Abrahamsson, överläkare på neonatalavdelningen vid H.K.H Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus och docent vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Man vet att bakteriesammansättningen i tarmen hos prematurer är annorlunda än tarmfloran hos nyfödda efter en normallång graviditet. Därför har många studier undersökt om tillförsel av vissa bakterier, eller probiotika som det också kallas, har positiva effekter. Bland annat finns belägg för att mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri kan minska risken för NEC hos lite större för tidigt födda barn. Men om detta även gäller de allra minsta prematurerna är inte klarlagt, och inte heller mekanismen bakom den positiva effekten.

Den aktuella studien är en del av en klinisk studie genomförd i Linköping och Stockholm. De 132 barnen i studien var födda extremt för tidigt, mellan graviditetsvecka 23 och 28, vilket är 17 till 12 veckor före normal förlossningstid. Alla vägde under ett kilo vid födseln. De fördelades slumpmässigt till att antingen få oljedroppar innehållande probiotika eller placebodroppar. Behandlingen fortsatte dagligen fram till den vecka då barnen skulle ha fötts om graviditeten blivit normallång. Forskarna undersökte hur bakteriefloran påverkas av tillförsel av L. reuteri och analyserade bakterier i barnens avföring vid olika tidpunkter.

– Vi ser en skillnad i bakteriefloran i tarmen under första månaden av den probiotiska behandlingen. Den första levnadsveckan var de potentiellt sjukdomsframkallande bakteriegrupperna Staphylococcus och Klebsiella mer vanligt förekommande i den obehandlade gruppen, säger Magalí Martí Generó, förste forskningsingenjör vid BKV och studiens huvudförfattare.

Klebsiella kan orsaka inflammation och har kopplats till NEC och blodförgiftning. I den aktuella studien går det inte att dra några slutsatser om huruvida den probiotiska behandlingen påverkar risken för dessa sjukdomar hos de extremt för tidigt födda barnen, utan större studier behövs för att kunna svara på det.

– Den probiotiska behandlingen med Lactobacillus reuteri överlever i tarmen, trots att dessa extremt för tidigt födda barn behandlas med mycket bakteriedödande antibiotika. Dess positiva effekt på ökad mångfald i tarmfloran kan vara en mekanism bakom den fördelaktiga effekt av denna probiotika som visats i tidigare studier, säger Thomas Abrahamsson.

I dag används probiotika på allt fler neonatalavdelningar. Detta eftersom det anses finnas vetenskapligt stöd för att tillförsel av probiotika till för tidigt födda barn har fördelaktiga effekter och är säkert att använda.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Lions forskningsfond mot folksjukdomar, Svenska sällskapet för medicinsk forskning, Svenska läkaresällskapet, Region Östergötland och BioGaia AB i Sverige. Probiotikadropparna och placebodropparna tillhandahölls av BioGaia AB.

Artikeln: ”Effects of Lactobacillus reuteri DSM 17938 supplementation on the gut microbiota in extremely preterm infants in a randomised placebo-controlled trial”, Magalí Martí, Johanne E. Spreckels, Purnika Damindi Ranasinghe, Erik Wejryd, Giovanna Marchini, Eva Sverremark-Ekström, Maria C. Jenmalm och Thomas Abrahamsson, (2021), Cell Reports Medicine, publicerad online 22 februari 2021, doi: 10.1016/j.xcrm.2021.100206

Källa: Linköpings universitet

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Appen använder bildigenkänning för att identifiera livsmedel och uppskatta portionsstorlekar.

Analysen omfattar bland annat energi, protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Uppgifterna sammanställs per dag och vecka, och användaren kan även registrera fysisk aktivitet eller hämta aktivitetsdata från en ansluten enhet.

I samband med varje måltid går det att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund i ett pressmeddelande.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt utvecklarna hämtar systemet information från forskningskällor och särskilda databaser med uppgifter om livsmedels näringsinnehåll. Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser.

Vid lanseringen framhölls att appen inte behöver användas för att registrera varje måltid, utan som ett verktyg för att öka medvetenheten om vanor över tid. Några uppgifter om bildanalysens träffsäkerhet eller oberoende validering presenterades inte.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

Forskning

Ultraprocessat kan bidra med viktiga näringsämnen i vegansk kost

Unga veganer fick en större andel av både energi och flera viktiga näringsämnen från ultraprocessade livsmedel än unga med andra kosthållningar. Samtidigt hade de inte högre energiintag eller BMI och åt bland annat mer fiber och fleromättat fett. Det visar en ny svensk studie som nyanserar bilden av ultraprocessad mat.

Nina Granberg 19 augusti, 2026 • Uppdaterades 20 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

Intresset för växtbaserad kost har ökat, samtidigt som utbudet av växtbaserade alternativ till exempelvis mjölk och kött har vuxit. Sådana produkter, som ofta berikas med vitaminer och mineraler, klassificeras ofta som ultraprocessade enligt Nova-systemet.

I studien från Göteborgs universitet har forskare undersökt intaget av ultraprocessad mat bland unga som äter veganskt, lakto-ovo-vegetariskt, pescetariskt eller blandkost. Studien bygger på VeggiSkills-Sweden och omfattade 235 personer i åldern 16–24 år. Kostintaget kartlades med upp till fyra 24-timmars kostregistreringar.

Resultaten visar att veganerna fick en större andel av energi och flera näringsämnen från ultraprocessade livsmedel än de övriga grupperna. Det gällde bland annat omega-3-fettsyror, vitamin D, vitamin B12, kalcium och zink.

Nästan allt vitamin D och B12 som veganerna fick från maten kom från livsmedel som klassificerades som ultraprocessade. I Sverige är ultraprocessade växtbaserade mjölkalternativ berikade med vitamin D och oftast även B-vitaminer och jod. Även vissa växtbaserade köttersättningar innehåller tillsatt järn och vitamin B12.

Inte entydigt sämre kost

Trots det högre intaget av ultraprocessad mat hade veganerna inte högre totalt energiintag eller BMI än deltagarna med andra kosthållningar. De åt också mer fiber och fleromättat fett och mindre mättat fett.

När forskarna analyserade samtliga deltagare var ett högre intag av ultraprocessad mat kopplat till mindre fullkorn och mer fritt socker, men också till mindre mättat och mer fleromättat fett. Forskarna fann inte heller något tydligt samband mellan andelen ultraprocessad mat och de biokemiska markörer för näringsstatus som undersöktes.

Anna Turesson Wadell, försteförfattare till studien och dietist, ser en risk med att generella budskap om att minska ultraprocessad mat kan få personer som äter växtbaserat att välja bort produkter som bidrar med viktiga näringsämnen.

– Många vill äta så naturligt som möjligt och tror att det är det mest hälsosamma. Det tror jag att vi dietister behöver informera kring. Processning i sig behöver inte vara dåligt, i många fall är det något bra.

Hon pekar bland annat på berikade växtbaserade produkter. För den som äter veganskt är de betydelsefulla källor till exempelvis vitamin D och B12.

– Vi bör vara tydliga med vilka specifika livsmedel vi menar snarare än att använda begreppet ultraprocessade livsmedel.

Ett begrepp med begränsningar

Nova-systemet klassificerar livsmedel efter graden och typen av industriell processning och tar inte hänsyn till näringsinnehållet. Därmed kan näringstäta produkter som fullkornsbröd, berikade växtdrycker och proteinrika växtbaserade köttersättningar klassificeras som ultraprocessade.

Anna Turesson Wadell tycker att resultaten illustrerar en begränsning med att använda ultraprocessat som ett generellt mått på hur hälsosam maten är.

– Det är inte processandet i sig som avgör om det är näringstätt eller inte.

Samtidigt framhåller hon att det behövs mer forskning om vilka hälsoeffekter själva processningen har.

I de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, finns ingen särskild rekommendation om att begränsa ultraprocessad mat. NNR-kommittén bedömde att kategoriseringen inte tillför något utöver de livsmedelsklassificeringar och rekommendationer som redan finns.

Om begreppet ultraprocessad mat ska få en större roll framöver tror Anna Turesson Wadell att klassificeringssystemen kan behöva utvecklas.

– Man behöver fortsätta arbetet med att utveckla de här klassificeringssystemen och kanske även fundera över hur begreppet egentligen ska definieras.

Om studien

Studien är en tvärsnittsstudie och kan därför inte visa orsakssamband. Deltagarna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval, och personer med ett större intresse för kost och hälsa kan ha varit överrepresenterade. Det begränsar möjligheten att generalisera resultaten till unga i stort.

Studien utformades inte heller ursprungligen för att specifikt mäta intaget av ultraprocessad mat. Det saknades därför i vissa fall uppgifter som kan påverka Nova-klassificeringen, exempelvis varumärke eller var maten hade tillagats. Forskarna använde två olika klassificeringsmetoder för att hantera osäkerheten.

De hälsorelaterade mått som undersöktes var BMI, kostintag och näringsstatus. Studien kan därför inte användas för att dra slutsatser om samband mellan ultraprocessad mat och exempelvis blodsocker, hjärt-kärlhälsa eller kroppssammansättning.

Studien är publicerad i Nutrition Journal och genomfördes av Anna Turesson Wadell, Isabelle Mulkerrins och Christel Larsson vid Göteborgs universitet.

Läs mer HÄR.