Pediatrik

Ny webbtext om vegansk mat till barn på SLV:s hemsida

Att laga vegansk mat som ger tillräckligt med näring och energi för små barn kräver mycket kunskap. Nu finns tydligare information om vegansk mat för … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

\nAtt laga vegansk mat som ger tillräckligt med näring och energi för små barn kräver mycket kunskap. Nu finns tydligare information om vegansk mat för barn på vår webbplats.\n\n

Sedan 2011, då råden om mat för spädbarn och småbarn kom, har vi haft information om alla typer av vegetarisk mat på webbplatsen, inklusive helvegetarisk mat. Barnhälsovården har dock efterlyst en särskild text som riktar sig till föräldrar som vill ge sina barn vegansk mat, och som personal inom barnhälsovården kan använda som stöd vid rådgivning.\nDet finns några saker som är särskilt viktiga att tänka på när det gäller vegansk mat till barn. Barn som inte äter några animaliska livsmedel måste få vitamin B12 antingen genom mat berikad med vitamin B12 eller kosttillskott. I dagsläget finns dock inget lämpligt kosttillskott på den svenska marknaden för de minsta barnen. För dem är det därför bröstmjölk och berikade livsmedel som gäller. För att underlätta för föräldrar och personal har vi i texten lagt till information om rekommenderat intag av vitamin B12.\nDessutom har vi ändrat skrivningen om algolja, så att vi gör skillnad på den och på andra algpreparat. Alger och algpreparat kan innehålla skadligt höga halter av jod, men algolja tas från mikroalger som odlas i tankar och inte i havet och är därför vanligen fria från jod. Vi kan dock inte vara helt säkra på att det inte kan finnas algoljor med höga halter jod, så vi hänvisar fortfarande till information på förpackningen eller kontakt med tillverkarna.

Vegansk mat till barn

Vegetarisk mat till barn

Källa: Livsmedelsverket

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 • Uppdaterades 1 juli, 2026 • 3 minuters läsning

– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever...

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.