Pediatrik

Ny webbtext om vegansk mat till barn på SLV:s hemsida

Att laga vegansk mat som ger tillräckligt med näring och energi för små barn kräver mycket kunskap. Nu finns tydligare information om vegansk mat för … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

\nAtt laga vegansk mat som ger tillräckligt med näring och energi för små barn kräver mycket kunskap. Nu finns tydligare information om vegansk mat för barn på vår webbplats.\n\n

Sedan 2011, då råden om mat för spädbarn och småbarn kom, har vi haft information om alla typer av vegetarisk mat på webbplatsen, inklusive helvegetarisk mat. Barnhälsovården har dock efterlyst en särskild text som riktar sig till föräldrar som vill ge sina barn vegansk mat, och som personal inom barnhälsovården kan använda som stöd vid rådgivning.\nDet finns några saker som är särskilt viktiga att tänka på när det gäller vegansk mat till barn. Barn som inte äter några animaliska livsmedel måste få vitamin B12 antingen genom mat berikad med vitamin B12 eller kosttillskott. I dagsläget finns dock inget lämpligt kosttillskott på den svenska marknaden för de minsta barnen. För dem är det därför bröstmjölk och berikade livsmedel som gäller. För att underlätta för föräldrar och personal har vi i texten lagt till information om rekommenderat intag av vitamin B12.\nDessutom har vi ändrat skrivningen om algolja, så att vi gör skillnad på den och på andra algpreparat. Alger och algpreparat kan innehålla skadligt höga halter av jod, men algolja tas från mikroalger som odlas i tankar och inte i havet och är därför vanligen fria från jod. Vi kan dock inte vara helt säkra på att det inte kan finnas algoljor med höga halter jod, så vi hänvisar fortfarande till information på förpackningen eller kontakt med tillverkarna.

Vegansk mat till barn

Vegetarisk mat till barn

Källa: Livsmedelsverket

Forskning

Kockens val får matgäster att prova nytt

Att framhäva ett vegetariskt alternativ som ”Kockens val” kan få fler gäster att välja just det. Det visar en ny svensk studie från Örebro universitet, genomförd i en à la carte-restaurang med hållbarhetsprofil i Stockholm.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 14 november, 2025 • 2 minuters läsning

Alla rätter i studien var vegetariska, men en av dem imiterade en klassisk svensk kötträtt: pannbiff. Den rätten blev också mest populär oavsett hur menyn var utformad. Däremot ökade intresset för en linsrätt med ”zero waste”-pesto markant när den märktes med ”Kockens val”. Effekten var tydligast för den minst populära rätten – vilket tyder på att kockens rekommendation kan hjälpa gäster att våga välja något nytt.

Forskarna konstaterar också att effekten av ”Kockens val” var starkare än placeringen på menyn, något som tidigare forskning visat kan påverka valen. Det tyder på att expertauktoritet kan väga tyngre än visuella faktorer.

Vego-pannbiff populärast

Pannbiffen var särskilt populär bland gäster födda i Sverige, vilket forskarna tolkar som ett uttryck för hur djupt svensk matkultur sitter – även när kötträtten får vegetariskt innehåll. Resultaten stödjer teorin att våra matval till stor del styrs av vanor och kulturella referenser.

Enkätsvaren visade att män och gäster med lägre utbildningsnivå mer sällan valde linser, medan kvinnor och högutbildade oftare gjorde det. Män föredrog i högre grad den ”köttiga” pannbiffen, ett mönster som speglar tidigare studier där kött kopplas till maskulinitet.

Att märka en rätt med ”Gästernas val” påverkade inte försäljningen. Forskarna menar att sociala signaler kräver upprepning och starkare sociala band för att påverka beteende – något som inte uppstår vid ett enstaka restaurangbesök.

Ingen risk för smakbakslag

Alla rätter fick höga smakbetyg, oavsett menyformulering. Gästerna var lika nöjda med maten, vilket visar att ”Kockens val” kan användas som styrmedel utan att påverka upplevelsen negativt.

Studien är en del av forskningsprojektet PAN Sweden, finansierat av Formas, och är den tredje publikationen från doktoranden Ansung Kim vid Örebro universitet.

Läs mer: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494425002890

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 13 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y