Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Benskörhet hamnar i skuggan – även under pandemin

Benskörhet är ett underbehandlat tillstånd som hamnat än mer i skuggan under pandemin, trots kunskaper om hur viktigt det är med frakturprevention. Det framhåller Kristian … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Benskörhet är ett underbehandlat tillstånd som hamnat än mer i skuggan under pandemin, trots kunskaper om hur viktigt det är med frakturprevention. Det framhåller Kristian Axelsson, nydisputerad vid Göteborgs universitet och läkare vid ortopedkliniken på Skaraborgs sjukhus Skövde.

Benskörhet är ett tillstånd som historiskt sett prioriterats lågt, med underdiagnostik och underbehandling som följd, pandemi eller inte. Årligen inträffar uppemot 100 000 frakturer i Sverige, en del med allvarliga konsekvenser: ökad sjuklighet, nedsatt funktionsförmåga, sämre livskvalitet och förtida död.

– Eftersom en stor andel av dessa frakturer går att förebygga är det synnerligen tråkigt att effektiva åtgärder inte används, säger Kristian Axelsson, och fortsätter:

– Mitt i den brinnande pandemin blir undanträngningseffekter och omprioriteringar tydliga inom alla områden, det vill säga patienter med andra och mindre akuta, men på sikt mycket allvarliga tillstånd, får vänta. Detta är vardag för patienter med benskörhet.

Bättre organisation och läkemedel

Flera resultat i Kristian Axelssons avhandling har uppmärksammats under doktorandtidens gång, bland annat en delstudie om hur man med tämligen enkla organisationsförändringar, så kallade frakturkedjor, kan hitta patienter med hög risk för fraktur, behandla med osteoporosläkemedel och därmed minska risken för ny fraktur. Detta sparar både lidande och pengar.

– Det är första gången som någon visat att man kan förebygga frakturer på detta sätt. Tyvärr sker det bara på några enstaka ställen i Sverige, vården är väldigt ojämlik i detta avseende, säger han.

Två andra delstudier handlade om benskörhetsmedicinen alendronats förmåga att förebygga den svåraste formen av fraktur, höftfraktur, hos riskgruppen äldre med tidigare fraktur, och äldre som behandlades med kortisonpreparatet prednisolon.

Hos de äldre var risken för höftfraktur hos alendronatbehandlade 38 procent lägre och resultaten tydde på att man bara behövde behandla 26 patienter i tre år för att förebygga en höftfraktur. Hos prednisolonpatienter som fick alendronat var risken för höftfraktur 65 procent lägre och endast 24 patienter behövde behandlas under två och ett halvt år för att förebygga en höftfraktur.

– Våra resultat tyder på att en enkel och mycket billig medicin kunde förebygga frakturer i högriskgrupperna äldre och patienter med kortisontablettbehandling, vilket ger ytterligare stöd för nyttan med alendronatbehandling i dessa grupper, säger Kristian Axelsson.

Ökad tydlighet om resurser och ansvar

Fokus i avhandlingen är just frakturprevention. Reflektionerna av hur pandemin påverkat den förebyggande vården på området gör Kristian Axelsson utifrån både sin forskning och kliniska roll, som läkare i ortopedi och ansvarig för frakturkedjan i Skaraborg.

Han har deltagit i arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som presenterades i våras, om rörelseorganens sjukdomar där osteoporos, benskörhet, ingår. Han har också bidragit till arbetet inom Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, där man parallellt utarbetat Personcentrerade Vårdförlopp för att tydliggöra för regionerna hur dessa processer ska fungera.

– Jag hoppas att beslutsfattarna i de olika regionerna tar till sig denna uppmaning från Myndighetssverige så att vården blir bättre på att förebygga frakturer, minskar lidande och på sikt frigör resurser till annan vård. Resultaten i min avhandling ger ju starkt stöd för denna åtgärd, säger Kristian Axelsson.

Titel: Aspects of fracture prevention – The role of fracture liaison services and alendronate

Källa: Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin



Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Dietist prisas för forskning om livet med celiaki

Dietisten och forskaren Elin Hård af Segerstad är den första mottagaren av AOECS Young Researcher Award. Hennes forskning handlar om hur glutenfri kost och vårdens stöd kan utvecklas för att underlätta vardagen för personer med celiaki.

Dietisten
Redaktionen 16 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande
Hans Otto Engvold, generalsekreterare Norska Celiakiförbundet, delar ut pris till Elin Hård af Segerstad Tjodunn Dyrnes

Elin Hård af Segerstad är forskare vid Oslo Universitetssjukhus och Lunds universitet samt är verksam som dietist specialiserad inom pediatrik vid Skånes universitetssjukhus.

Hennes forskning kretsar kring att undersöka hur livet med celiaki kan underlättas, hur man på bästa sätt kan definiera vad som kan ingå i en glutenfri kost och vad som behöver uteslutas, samt hur hälso- och sjukvården bör stötta personer med celiaki.

– För mig betyder det extra mycket att min forskning upplevs som viktig av personer som lever med celiaki. Om min forskning dessutom kan leda till att vi kommer närmare en förklaring på varför vissa personer får celiaki och hitta sätt att undvika sjukdomen, så är det verkligen en bonus.

Patientnytta väger tungt 

Det nyinstiftade priset delas ut av AOECS, den europeiska paraplyorganisationen för celiakiförbund, och uppmärksammar forskare i början av karriären. Elin Hård af Segerstad valdes ut bland sex kandidater som bedömdes av en oberoende expertpanel.

Utöver vetenskapliga meriter bedömde gruppen forskningsprojektens kvalitet, originalitet och genomförbarhet.

Även möjlig patientnytta, relevans för behov som ännu inte tillgodoses och planer för att sprida resultaten till patienter och vårdpersonal vägdes in. I bedömargruppen fanns både vetenskaplig och klinisk kompetens samt patient- och anhörigperspektiv.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.