Osteoporos

Benskörhet hamnar i skuggan – även under pandemin

Benskörhet är ett underbehandlat tillstånd som hamnat än mer i skuggan under pandemin, trots kunskaper om hur viktigt det är med frakturprevention. Det framhåller Kristian … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Benskörhet är ett underbehandlat tillstånd som hamnat än mer i skuggan under pandemin, trots kunskaper om hur viktigt det är med frakturprevention. Det framhåller Kristian Axelsson, nydisputerad vid Göteborgs universitet och läkare vid ortopedkliniken på Skaraborgs sjukhus Skövde.

Benskörhet är ett tillstånd som historiskt sett prioriterats lågt, med underdiagnostik och underbehandling som följd, pandemi eller inte. Årligen inträffar uppemot 100 000 frakturer i Sverige, en del med allvarliga konsekvenser: ökad sjuklighet, nedsatt funktionsförmåga, sämre livskvalitet och förtida död.

– Eftersom en stor andel av dessa frakturer går att förebygga är det synnerligen tråkigt att effektiva åtgärder inte används, säger Kristian Axelsson, och fortsätter:

– Mitt i den brinnande pandemin blir undanträngningseffekter och omprioriteringar tydliga inom alla områden, det vill säga patienter med andra och mindre akuta, men på sikt mycket allvarliga tillstånd, får vänta. Detta är vardag för patienter med benskörhet.

Bättre organisation och läkemedel

Flera resultat i Kristian Axelssons avhandling har uppmärksammats under doktorandtidens gång, bland annat en delstudie om hur man med tämligen enkla organisationsförändringar, så kallade frakturkedjor, kan hitta patienter med hög risk för fraktur, behandla med osteoporosläkemedel och därmed minska risken för ny fraktur. Detta sparar både lidande och pengar.

– Det är första gången som någon visat att man kan förebygga frakturer på detta sätt. Tyvärr sker det bara på några enstaka ställen i Sverige, vården är väldigt ojämlik i detta avseende, säger han.

Två andra delstudier handlade om benskörhetsmedicinen alendronats förmåga att förebygga den svåraste formen av fraktur, höftfraktur, hos riskgruppen äldre med tidigare fraktur, och äldre som behandlades med kortisonpreparatet prednisolon.

Hos de äldre var risken för höftfraktur hos alendronatbehandlade 38 procent lägre och resultaten tydde på att man bara behövde behandla 26 patienter i tre år för att förebygga en höftfraktur. Hos prednisolonpatienter som fick alendronat var risken för höftfraktur 65 procent lägre och endast 24 patienter behövde behandlas under två och ett halvt år för att förebygga en höftfraktur.

– Våra resultat tyder på att en enkel och mycket billig medicin kunde förebygga frakturer i högriskgrupperna äldre och patienter med kortisontablettbehandling, vilket ger ytterligare stöd för nyttan med alendronatbehandling i dessa grupper, säger Kristian Axelsson.

Ökad tydlighet om resurser och ansvar

Fokus i avhandlingen är just frakturprevention. Reflektionerna av hur pandemin påverkat den förebyggande vården på området gör Kristian Axelsson utifrån både sin forskning och kliniska roll, som läkare i ortopedi och ansvarig för frakturkedjan i Skaraborg.

Han har deltagit i arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som presenterades i våras, om rörelseorganens sjukdomar där osteoporos, benskörhet, ingår. Han har också bidragit till arbetet inom Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, där man parallellt utarbetat Personcentrerade Vårdförlopp för att tydliggöra för regionerna hur dessa processer ska fungera.

– Jag hoppas att beslutsfattarna i de olika regionerna tar till sig denna uppmaning från Myndighetssverige så att vården blir bättre på att förebygga frakturer, minskar lidande och på sikt frigör resurser till annan vård. Resultaten i min avhandling ger ju starkt stöd för denna åtgärd, säger Kristian Axelsson.

Titel: Aspects of fracture prevention – The role of fracture liaison services and alendronate

Källa: Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin

Kognitiv hälsa

Hälsosam kost kan minska risken för demens

En ny litteraturstudie från Livsmedelsverket tyder på att kostmönster med högt intag av vegetabilier och fisk kan bidra till att fördröja kognitiv nedsättning och minska risken för demens hos äldre.

Nina Granberg 4 december, 2025 • Uppdaterades 4 december, 2025 • 4 minuters läsning

Rapporten är ett av flera underlag i arbetet med att uppdatera kostråden för äldre så att de ligger i linje med NNR 2023. Fokus ligger på vad forskningen visar om hur äldre med hjälp av sina matvanor kan fördröja kognitiv nedsättning och därigenom bidra till att förebygga demenssjukdom.

– Vi ser att det är samma matvanor som minskar risken för de stora folksjukdomarna som också kan bidra till att bromsa försämringen av kognitiva funktioner och minska risken för demens, säger Josefin Edwall Löfvenborg, nutritionist på Livsmedelsverket.

Stort underlag

Litteraturstudien bygger på 52 systematiska översiktsartiklar, varav 32 med metaanalyser, som undersökt kopplingar mellan kostmönster, livsmedelsgrupper och vissa näringsämnen och utveckling av demens, lindrig kognitiv nedsättning och relaterade markörer.

Kännetecknande för de kostmönster som hos äldre visat sig motverka åldersrelaterad kognitiv försämring och demenssjukdom är dietmönster med högt intag av vegetabilier och fisk samt lågt intag av rött kött, charkprodukter och sockerrika livsmedel.

MIND-kosten lyfts fram

Rapporten pekar särskilt på medelhavskosten, MIND-kosten och följsamhet till olika kostråd som exempel på hälsosamma kostmönster som kan minska risken för demensutveckling. En nyligen publicerad amerikansk översiktsrapport bedömer evidensgraden som moderat för sambandet mellan hälsosamma kostmönster och lägre risk för åldersrelaterad kognitiv försämring, lindrig kognitiv nedsättning, demens och Alzheimers sjukdom.

Koster baserade på de svenska kostråden har stora likheter med både medelhavskost, MIND-kost och de kostmönster som ingått i den amerikanska rapporten. Det är därför troligt att även god följsamhet till svenska kostråd skyddar mot kognitiv nedsättning och demensutveckling. Klimatanpassade matmönster, såsom EAT-Lancet-kosten, lyfts också som potentiellt skyddande.

Olika varianter av västerländsk kost med hög andel energirika, näringsfattiga livsmedel och låg följsamhet till hälsosamma kostmönster har däremot kopplats till ökad risk för demens och demensrelaterade förändringar i hjärnan.

Vad vet vi om enskilda livsmedel?

Fisk

Flera metaanalyser pekar på att ökad fiskkonsumtion kan minska risken för både lindrig kognitiv nedsättning, Alzheimers sjukdom och demens. Studierna skiljer inte konsekvent mellan fet och mager fisk, och tröskelvärden är svåra att fastställa. En norsk risk–nyttovärdering bedömer att fiskkonsumtion sannolikt minskar risken för demens och att nyttan överväger riskerna upp till cirka tre portioner i veckan. För äldre blir toxikologiska begränsningar mindre relevanta än för yngre grupper.

Nötter

En stor studie från 2025 antyder att personer över 60 år som konsumerade nötter hade lägre risk att utveckla demens, särskilt vid intag upp till cirka 30 gram osaltade nötter per dag. Den samlade evidensen bedöms fortfarande som otillräcklig för säkra slutsatser om nötter i sig.

Kaffe och te

En aktuell metaanalys tyder på att både kaffe och te kan skydda mot demens, vilket ligger i linje med tidigare paraplyöversikter. Eftersom studierna ofta inkluderat även medelålders deltagare och resultaten delvis varit motsägelsefulla är det dock för tidigt att dra säkra slutsatser om betydelsen för äldre.

Ultraprocessad mat – osäker och svårtolkad evidens

Ett par översikter konstaterar att intag av ultraprocessade livsmedel kan öka risken för lindrig kognitiv nedsättning eller demens. Evidensen är dock svårtolkad, bland annat eftersom det saknas en forskningsanknuten definition av ultraprocessad mat, klassificeringssystemen varierar och kostundersökningar sällan är utformade för att mäta bearbetningsgrad. Intaget samvarierar dessutom ofta med andra kostfaktorer, vilket försvårar tolkningen. Den samlade evidensen bedöms därför inte som tillräcklig för att ligga till grund för specifika kostråd.

Näringsämnen kopplade till kognitiv hälsa

Alkohol

Ett högt intag kan öka risken för demenssjukdom. Den lägre risk som ibland setts vid lågt till måttligt intag bedöms sannolikt delvis bero på omvänd kausalitet. En nyligen publicerad mendelsk randomiseringsstudie indikerar att även låga nivåer alkohol kan bidra till förhöjd risk. Detta ligger i linje med NNR 2023, där man konstaterar att det inte finns någon säker nedre gräns för alkoholkonsumtion.

B-vitaminer och folat

Metaanalyser antyder att folat från kost och kosttillskott kan motverka demens och lindrig kognitiv nedsättning hos äldre. På grund av komplexa interaktioner mellan B-vitaminer och varierande näringsstatus krävs fler väldesignade studier innan rekommendationer om folsyratillskott kan bli aktuella.

E-vitamin

Ett högt intag kan möjligen minska risken för demens, men optimala intagsnivåer är oklara och risker med höga intag från kosttillskott diskuteras. E-vitaminrika livsmedel harmonierar dock med befintliga kostråd.

D-vitamin

Det finns ingen tydlig koppling mellan D-vitaminintag och demensutveckling, men tillskott förefaller snarare främja än försämra kognitiv hälsa hos äldre. Rådet om tillskott till personer 75+ kvarstår.

I linje med NNR 2023

Sammanfattningsvis överensstämmer de kostmönster som i litteraturstudien visat sig kunna förebygga demens väl med NNR 2023 och därmed med Livsmedelsverkets generella kostråd för vuxna.

För äldre behöver dessa rekommendationer kombineras med strategier för att säkerställa energi- och proteinintaget, i enlighet med nuvarande riktlinjer.

Läs rapporten HÄR.

Demens i siffror

130 000–150 000 svenskar beräknas leva med en demenssjukdom. Bland de som fyllt 65 år uppskattas sju procent ha demens, över 80 år uppskattas nära en av fem (18 procent) ha demens. Antalet som har demens beräknas öka med närmare 80 procent till år 2050 i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och uppskattas utgöra mer än hälften av all demenssjukdom i Sverige. Näst vanligast är vaskulär demens som utgör omkring en fjärdedel av demensfallen.

Livsmedel

Årets julbord blir blågult - Klassikerna gör comeback

För första gången på flera år prioriterar svenskarna svenskproducerad mat när julbordet planeras. Julskinkan ökar i popularitet och julmusten fortsätter att dominera. Samtidigt blir AI ny hjälpreda i julstöket. Det visar Livsmedelsföretagens årliga julmatsundersökning.

Nina Granberg 4 december, 2025 • Uppdaterades 9 december, 2025 • 3 minuters läsning

När Livsmedelsföretagen, via Demoskop, frågar svenskarna vad som är viktigast i planeringen av julbordet är svaret tydligt: ”att maten är svenskproducerad”. Även ”att maten håller extra hög kvalitet” ökar kraftigt jämfört med 2024 och petar ner ”att maten inte är för dyr” till tredje plats.

– Prisfaktorn har av naturliga skäl varit väldigt viktig de senaste åren. Men nu har den minskat i betydelse två år i rad, och även om 2025 har varit svårt på många sätt är det förhoppningsvis ett tecken på ökande köpkraft och framtidstro bland svenskarna. Det är extra glädjande att kvalitet ökar så mycket, för om det är något som utmärker svenska livsmedel så är det just kvalitet både vad gäller råvaror och förädling, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.

En försiktig julbudget

Undersökningen visar samtidigt att många hushåll fortsätter vara återhållsamma. 25 procent räknar med att lägga mindre pengar på julbordet än förra året, medan 11 procent planerar att lägga mer.

– Jag tror det här speglar att vi fortfarande har en förhållandevis hög arbetslöshet i vissa grupper. Det är en haltande konjunktur och en tuff arbetsmarknad. Känner man sig osäker kring framtiden så håller man fullt förståeligt hårt i plånboken även när det gäller julbordet. Det viktigaste är att man träffas och tar hand om varandra och försöker sprida lite ljus och glädje i decembermörkret.

Julskinkan gör comeback

Julskinkan är för 13:e året i rad den viktigaste maträtten på julbordet. Efter att ha minskat i popularitet flera år i rad bryts trenden: i år ökar andelen som tycker att julskinkan är viktigast från 20 till 23 procent. På andra plats kommer Janssons frestelse (16 procent).

– Våra medlemsföretag märker utan tvekan av ett ökat intresse för svenskt kött. Jag tror att många svenskar under året har upplevt att det till och med kan vara lite tomt i köttdisken ibland. De senaste åren har svensk köttproduktion minskat samtidigt som efterfrågan stadigt pekar uppåt. Förhoppningsvis så ökar utbudet framöver så att alla som vill kan få njuta av högkvalitativt svenskt kött både på och utanför julbordet, säger Jimmy Sandell.

Sillens självklara position

Hela 92 procent av svenskarna har sill på julbordet. 75 procent köper färdig sill och 30 procent lägger in egen. Favoriten är senapssill (18 procent), följt av inlagd sill (14 procent) och skärgårdssill (11 procent).

Julmusten mer älskad än någonsin

Julmusten är åter den ohotade favoritdrycken på julbordet. Populariteten skär igenom alla grupper – oavsett ålder, kön, utbildning eller inkomst. Det är drycken som förenar Sverige vid jul.

Ris à la Malta är favoritdesserten för åttonde året i rad (16 procent). Knäck tar ett rejält kliv uppåt och hamnar på andra plats (14 procent). Tredjeplatsen går till chokladasken – en klassiker som fungerar för alla åldrar.

AI i julstöket

En av tre svenskar som använder AI-verktyg planerar att ta hjälp av chatbotar också i julförberedelserna, allt från recept och inköpslistor till planering och tips.

Trots AI:s framfart är det familje- och släktrecepten som är den viktigaste inspirationskällan inför julens matlagning. Traditionerna står starka, och många uppskattar recepten som gått i arv.