Osteoporos

Benskörhet hamnar i skuggan – även under pandemin

Benskörhet är ett underbehandlat tillstånd som hamnat än mer i skuggan under pandemin, trots kunskaper om hur viktigt det är med frakturprevention. Det framhåller Kristian … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Benskörhet är ett underbehandlat tillstånd som hamnat än mer i skuggan under pandemin, trots kunskaper om hur viktigt det är med frakturprevention. Det framhåller Kristian Axelsson, nydisputerad vid Göteborgs universitet och läkare vid ortopedkliniken på Skaraborgs sjukhus Skövde.

Benskörhet är ett tillstånd som historiskt sett prioriterats lågt, med underdiagnostik och underbehandling som följd, pandemi eller inte. Årligen inträffar uppemot 100 000 frakturer i Sverige, en del med allvarliga konsekvenser: ökad sjuklighet, nedsatt funktionsförmåga, sämre livskvalitet och förtida död.

– Eftersom en stor andel av dessa frakturer går att förebygga är det synnerligen tråkigt att effektiva åtgärder inte används, säger Kristian Axelsson, och fortsätter:

– Mitt i den brinnande pandemin blir undanträngningseffekter och omprioriteringar tydliga inom alla områden, det vill säga patienter med andra och mindre akuta, men på sikt mycket allvarliga tillstånd, får vänta. Detta är vardag för patienter med benskörhet.

Bättre organisation och läkemedel

Flera resultat i Kristian Axelssons avhandling har uppmärksammats under doktorandtidens gång, bland annat en delstudie om hur man med tämligen enkla organisationsförändringar, så kallade frakturkedjor, kan hitta patienter med hög risk för fraktur, behandla med osteoporosläkemedel och därmed minska risken för ny fraktur. Detta sparar både lidande och pengar.

– Det är första gången som någon visat att man kan förebygga frakturer på detta sätt. Tyvärr sker det bara på några enstaka ställen i Sverige, vården är väldigt ojämlik i detta avseende, säger han.

Två andra delstudier handlade om benskörhetsmedicinen alendronats förmåga att förebygga den svåraste formen av fraktur, höftfraktur, hos riskgruppen äldre med tidigare fraktur, och äldre som behandlades med kortisonpreparatet prednisolon.

Hos de äldre var risken för höftfraktur hos alendronatbehandlade 38 procent lägre och resultaten tydde på att man bara behövde behandla 26 patienter i tre år för att förebygga en höftfraktur. Hos prednisolonpatienter som fick alendronat var risken för höftfraktur 65 procent lägre och endast 24 patienter behövde behandlas under två och ett halvt år för att förebygga en höftfraktur.

– Våra resultat tyder på att en enkel och mycket billig medicin kunde förebygga frakturer i högriskgrupperna äldre och patienter med kortisontablettbehandling, vilket ger ytterligare stöd för nyttan med alendronatbehandling i dessa grupper, säger Kristian Axelsson.

Ökad tydlighet om resurser och ansvar

Fokus i avhandlingen är just frakturprevention. Reflektionerna av hur pandemin påverkat den förebyggande vården på området gör Kristian Axelsson utifrån både sin forskning och kliniska roll, som läkare i ortopedi och ansvarig för frakturkedjan i Skaraborg.

Han har deltagit i arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som presenterades i våras, om rörelseorganens sjukdomar där osteoporos, benskörhet, ingår. Han har också bidragit till arbetet inom Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, där man parallellt utarbetat Personcentrerade Vårdförlopp för att tydliggöra för regionerna hur dessa processer ska fungera.

– Jag hoppas att beslutsfattarna i de olika regionerna tar till sig denna uppmaning från Myndighetssverige så att vården blir bättre på att förebygga frakturer, minskar lidande och på sikt frigör resurser till annan vård. Resultaten i min avhandling ger ju starkt stöd för denna åtgärd, säger Kristian Axelsson.

Titel: Aspects of fracture prevention – The role of fracture liaison services and alendronate

Källa: Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin

Produktnyheter

Behandlat kulturspannmål – receptet för ny barnmat

Hydrotermiskt behandlat kulturspannmål ska ge mer naturligt tillgängligt järn och zink i barnmat, utan traditionell järnberikning. Det är utgångspunkten för en ny serie gröt och välling som nu lanseras på den svenska marknaden.

Nina Granberg 21 maj, 2026 • 1 minuts läsning

Produkterna beskrivs som de första i sitt slag och bygger på en teknik där vatten och värme används för att öka biotillgängligheten av mineraler, framförallt järn i fullkorn. Spannmålen består av äldre kulturspannmål som enkorn, dinkel och dala lantvete.

– Det innebär att vi inte behöver järnberika våra produkter, då de blir naturligt rika på både järn och zink och andra viktiga mineraler, säger Jenny Wessblad Hårdh, vd och grundare för Alex&Phil, i en intervju med Livsmedel i fokus.

Produktutvecklingen har skett tillsammans med Good Grains och Warbo Kvarn. Tekniken har utvecklats av Good Grains med forskaren Kerstin Fredlund i spetsen.

En annan del i satsningen är att traditionellt mjölkpulver delvis ersatts med en havrebaserad ingrediens från det skånska företaget cRreal.

– För oss är detta med hög biotillgänglighet av järn och andra mineraler i barnmaten helt avgörande. Då vill vi inte tillsätta en produkt som påverkar biotillgängligheten negativt, så som mjölkpulver gör, säger Jenny Wessblad Hårdh.

Järn är en viktig nutritionsfråga när det gäller barnmat, gröt och välling järnberikas därför ofta.

Produkterna finns som både fullkornsgröt och fullkornsvälling i två varianter vardera. Samtliga är KRAV-märkta och märkta med Från Sverige. Enligt företaget innehåller produkterna en låg sockerhalt där sockret enbart kommer från naturligt förekommande sockerarter.

Gastroenterologi

Många med IBD saknar kunskap om sin behandling

Många personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, upplever att de inte fått tillräcklig information om sin behandling och uppföljning. Samtidigt lever en stor andel med återkommande symtom varje vecka eller dagligen. Det tyder en ny svensk patientundersökning på.

Nina Granberg 19 maj, 2026 • Uppdaterades 21 maj, 2026 • 2 minuters läsning

I Sverige lever närmare 100 000 personer med Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller ospecificerad IBD. Sjukdomarna är kroniska och debuterar ofta i unga år.

I undersökningen, där 279 personer med IBD deltog, uppgav 43 procent att de aldrig fått information om en målinriktad behandlingsplan. 42 procent svarade att de inte informerats om slemhinneläkning som behandlingsmål. Dessutom uppgav 67 procent att de saknar information, eller är osäkra på, hur F-kalprotektin används i uppföljningen av sjukdomsaktivitet.

– Det här visar ett tydligt gap mellan vad vi inom vården ser som centralt och vad patienterna faktiskt får med sig. För att nå moderna behandlingsmål behöver patienten förstå vad vi strävar efter och varför, säger Hans Stridh, överläkare i gastroenterologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

Lång sjukdomstid kopplas till lägre kunskap

Undersökningen visar också att patienter som levt länge med sin sjukdom ofta har sämre kunskap om dagens behandlingsprinciper än personer som fått diagnosen senare.

– IBD-vården har utvecklats mycket de senaste åren, men alla patienter har inte fått ta del av den utvecklingen. Det gör att många saknar en tydlig vårdplan och förståelse för hur sjukdomen ska följas upp, säger Hans Stridh.

Trots att många patienter har digital tillgång till sina provsvar uppger endast en tredjedel att de fullt ut förstår resultaten. Följsamheten till provtagning varierar också. Drygt hälften uppger att de alltid lämnar sina prover, medan andra gör det mer sällan, bland annat på grund av bristande information eller utebliven initiering från vården.

Målet med dagens IBD-behandling är inte bara symtomlindring utan också att kontrollera den underliggande inflammationen och minska risken för komplikationer på sikt.

I samband med Internationella IBD-dagen den 19 maj lyfts nu behovet av bättre patientinformation, tydligare vårdplaner och ökad delaktighet i behandlingen.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Netdoktor på uppdrag av läkemedelsföretaget AbbVie under december 2025 och januari 2026. Totalt deltog 279 personer i Sverige med Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller ospecificerad IBD.