Onkologi

Blodförändring förutsäger bukspottscancer

Hos vissa patienter med bukspottskörtelcancer stiger ett ämne i blodet redan två år före diagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Upptäckten är viktig … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Hos vissa patienter med bukspottskörtelcancer stiger ett ämne i blodet redan två år före diagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet.

Upptäckten är viktig för att i framtiden hitta sätt att tidigt spåra den fruktade cancerformen. Ett stort problem med cancer i bukspottskörteln, pankreas, är att cancern i början bara ger diffusa symtom. Den upptäcks därför ofta sent och är därmed svår att behandla framgångsrikt. Det gör att dödligheten i denna cancerform är mycket hög.

I en studie har nu forskare vid Umeå universitet analyserat patientmaterial som samlats in inom ramen för Northern Sweden Health and Disease Study. Det finns två kända markörer i blodet för bukspottskörtelcancer, nämligen två proteiner som heter CA19-9 och CEA. De är effektiva för att kunna följa hur cancern utvecklas när den väl är etablerad.

– Studien visar att det kan finnas en möjlighet att med rätt markörer upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare än vi gör idag, och det vore väldigt värdefullt, säger Malin Sund, professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.

Läs hela artikeln här.

Stock.adobe.com

Yrkesfrågor

Ny Dietistvecka ska bli mer än ett jubileum

I oktober är det premiär för Dietistveckan. Med initiativet vill Dietisternas Riksförbund fira 20 år med dietistlegitimation och skapa en återkommande mötesplats för yrkeskåren.

Nina Granberg 26 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Veckan går av stapeln den 12–16 oktober och är öppen för alla dietister och dietiststudenter i Sverige, både medlemmar och icke-medlemmar.

– Det är en väldigt viktig milstolpe för professionen som vi...

Kostråd & riktlinjer

Unga som tränar behöver sällan proteintillskott

Många tränande ungdomar fokuserar på protein för att bygga muskler. Men en varierad kost som täcker energibehovet ger normalt tillräckligt, visar en ny kunskapssammanställning från Livsmedelsverket.

Nina Granberg 26 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt Riksidrottsförbundet behöver de flesta idrottare 1,2–2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Uppgifterna är inte specifikt framtagna för ungdomar, men Livsmedelsverkets beräkningar visar att även unga kan nå dessa nivåer genom vanlig mat, förutsatt att de äter tillräckligt mycket.

Rapporten pekar samtidigt på betydelsen av det totala energiintaget. Vid energiunderskott används protein som energi i stället för till muskeluppbyggnad.

– Fokuserar man för mycket på protein är det risk att man äter ensidigt och missar andra viktiga näringsämnen. Det är inte bra om proteintillskott ersätter riktig mat, säger Josefin Edwall Löfvenborg, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det viktigaste är den sammanlagda mängden energi och protein under dagen. Protein kan med fördel fördelas med två till fyra timmars mellanrum och ätas inom en till två timmar efter träningen, särskilt om man inte har ätit nyligen. I en översiktsartikel som ingår i underlaget föreslås omkring 15–20 gram efter träningen. Det motsvarar exempelvis ett glas lättmjölk och två knäckebröd med ost. Kunskapen om den exakta tidpunktens betydelse är dock begränsad och bygger delvis på forskning om vuxna.

Tungmetaller i vissa proteinpulver

Även vegetarisk och vegansk kost kan täcka behovet. Vid helt växtbaserad kost krävs större kunskap om livsmedlens proteininnehåll och hur olika proteinkällor kompletterar varandra. Spannmål och baljväxter behöver inte kombineras i samma måltid, utan det räcker att de ingår i kosten under samma dag.

Vid provtagning har tungmetaller hittats i vissa proteinpulver. Muskelbyggande kosttillskott och så kallade pre-workout-produkter har också innehållit odeklarerade läkemedels- eller dopningsklassade ämnen. För kreatin och BCAA saknas tillräcklig kunskap om säkerheten för barn och ungdomar.

Rapporten bygger på litteraturgenomgångar och beräkningar, inte på en ny klinisk studie på tränande ungdomar. Den ska användas som vetenskapligt underlag när Livsmedelsverkets kostråd för barn och ungdomar uppdateras. De nya råden beräknas vara färdiga 2027.

Läs kunskapssammanställningen HÄR.