Obesitas

Tonåringar med fetma har stelare blodkärl

Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 barn som följts från 9 till 17 års ålder. Men med rätt insatser går det att minska fetma hos tonåringar, enligt forskarna.

\n– Tonårstiden är en viktig period för åtgärder som tacklar fetma eftersom det ger bättre hälsa på lång sikt, konstaterar Frida Dangardt, förstaförfattare bakom artikeln, docent i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och läkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.\nStudien omfattar 3 423 barn vars kroppssammansättning mättes vid 9, 11, 13, 15 och 17 års ålder. Metoden som användes var så kallad DEXA-scanning, en helkroppsmätning med svag röntgen som ger tydliga värden på mängden fett, muskler och ben i kroppen.\nAtt bedöma fetma i en population av barn och ungdomar genom puberteten är annars svårt. Användandet av BMI som mätmetod kompliceras av barnens ökade muskelmassa och snabba tillväxtfaser.

Fetma en nyckelfaktor

I studien undersökte forskarna om blodkärlen också påverkades av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, exempelvis högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker. Dessa faktorer hade en viss koppling till ökad stelhet i artärerna vid 17 års ålder, men främst hos dem som hade fetma.\n– Vi har kunnat visa att det är fettmassan i sig som är starkast kopplad till artärstelhet, men att en sämre metabol hälsa ger en pålagring av denna effekt, säger Frida Dangardt.\nStelhet i artärerna, som mäts med så kallad pulsvågshastighet, är ett tidigt tecken på åderförkalkning. Hos vuxna medför det ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.\nStudien visade dock att artärstelheten kunde påverkas. De barn och unga som normaliserade sin fettmassa fick också normal spänst i kärlen. Ett viktigt resultat för framtida forskning om program för viktminskning.

Risk som kan påverkas

– Att vi redan i tonåren kan se att en minskning av fettmassa medför en normalisering av artärstelheten, är positivt eftersom det visar att vi kan göra något åt denna risk, säger Frida Dangardt.\nMätmetoden DEXA-scanning lyfts fram som en viktig faktor i sammanhanget. I studien framgår det att metoden är avsevärt säkrare än BMI när det gäller att studera fetmautveckling under uppväxten.\nUnderlaget i studien kommer från en den brittiska långtidsstudien Children of the 90s, som är baserad i Bristol i England.

\nVetenskaplig artikel:

Association between fat mass through adolescence and arterial stiffness: a population-based study from The Avon Longitudinal Study of Parents and Children, The Lancet Child & Adolescent Health

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

\n\n\n\n\n\n\n

\n\n\n\n

ANNONS

Innehåll från Di Luca & Di Luca

Annons

Zeta Glutenfri – när matglädjen får plats för fler

Glutenfritt ska inte behöva betyda mindre smak, sämre konsistens eller färre möjligheter runt matbordet. Det var utgångspunkten när Zeta tog steget in i den glutenfria kategorin. Bakom satsningen ligger ett omfattande kategoriarbete och erfarenheter från personer som själva lever med celiaki.

Annons 5 oktober, 2026 • Uppdaterades 9 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Under våren 2025 lanserades Zeta Glutenfri med bland annat pasta, pinsa- och pizzabottnar, grissini, crostini och cantucci. Sortimentet sträcker sig från antipasti och pizza till pasta och något sött till kaffet. Ambitionen var att produkterna skulle stå på egna ben när det gäller smak, konsistens och kvalitet.

– För oss har det varit viktigt att inte tänka ”bra för att vara glutenfritt”. Det ska vara riktigt gott, punkt. Zeta handlar om matglädje och om att samla människor kring maten, och då vill vi att fler ska kunna vara med runt bordet på samma villkor, säger Christian Di Luca, vd för Gruppo Di Luca som står bakom varumärket Zeta.

Egen erfarenhet bidrog i arbetet

Inför lanseringen gick Ida Lindberg, inköpskoordinator på Di Luca & Di Luca, igenom marknaden för att kartlägga utbudet och vad konsumenterna saknade. Hon har själv haft celiaki i åtta år och fick diagnosen relativt sent, vilket innebär att hon också har glutenhaltiga produkter att jämföra med.

– Eftersom jag själv är konsument av glutenfria produkter kände jag redan till mycket av det vi saknar på marknaden. För den som lever med celiaki är det inget tillfälligt val, utan en del av vardagen. Då räcker det inte att en produkt bara är glutenfri – den måste också vara riktigt god, ha rätt konsistens och fungera i de måltider man längtar efter.

Kvaliteten fick därför styra produktutvecklingen. Pastan är framtagen för att ge den al dente-känsla som förknippas med italiensk pasta och behålla sitt tuggmotstånd genom måltiden. Pinsa- och pizzabottnarna ska kombinera frasighet, seghet och luftiga kanter.

– En viktig insikt i kategoriarbetet var att konsumenten inte vill bli definierad av det som måste väljas bort. Man vill inspireras av vad man faktiskt kan äta, säger Ida Lindberg.

Matglädje som fått gensvar

Efter lanseringen fick Zeta uppskattande mejl, meddelanden och reaktioner i sociala medier från personer med celiaki. Under 2025 tilldelades satsningen också Guldaxet vid Mat för livet-mässan, ett pris som går till en aktör som gjort en betydande insats för personer som inte kan äta gluten.

– Responsen från personer med celiaki har betytt väldigt mycket för oss. När människor hör av sig och berättar att de har hittat en pasta, en pinsa eller ett bröd som de verkligen har saknat, då blir det tydligt att lanseringen handlar om mer än nya produkter, säger Christian Di Luca.

För Anna Mellberg, dietist på Di Luca & Di Luca, handlar satsningen ytterst om att maten ska få stå i centrum.

– När glutenfritt smakar lika gott som allt annat på tallriken kan fokus ligga där det hör hemma – på njutningen, gemenskapen och matglädjen runt bordet. Det ska vara en självklarhet.

Zeta Glutenfri är mer än en ny produktserie. Det är ett sätt att göra den medelhavsmat som Zeta har arbetat med i decennier tillgänglig för fler. Med smak och kvalitet som utgångspunkt är ambitionen att glutenfritt aldrig ska behöva betyda mindre gott

Pediatrik

Eksemets placering kan ge ledtråd om matallergi

Var på kroppen ett spädbarn har eksem kan ha betydelse för bedömningen av senare matallergi. En svensk studie visar att eksem på huvud, hals eller händer var kopplat till högre odds för födoämnesallergi – särskilt när eksemet också fanns på kroppen.

Redaktionen 12 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Att eksem under spädbarnstiden är förknippat med matallergi är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Umeå universitet undersökt om även eksemets placering kan bidra med information.

Studien omfattade 4 456 barn i den svenska födelsekohorten NorthPop. Vid nio månaders ålder rapporterade föräldrarna om barnet hade eksem och var det satt. Vid 18 månader fick de uppge om barnet hade fått en födoämnesallergi diagnostiserad av läkare.

Hos 3 280 barn undersöktes också IgE-sensibilisering mot vanliga födoämnesallergen genom blodprov.

Starkast samband vid mer utbrett eksem

Barn med eksem på huvud, hals eller händer, men inte på övriga kroppen, hade drygt dubbelt så höga odds för födoämnesallergi jämfört med barn utan eksem. När eksemet även omfattade kroppen var oddsen drygt fyra gånger så höga. De justerade oddskvoterna var 2,30 respektive 4,33.

För eksem som enbart fanns på kroppen sågs däremot inget statistiskt säkerställt samband med ökad förekomst av födoämnesallergi. Ett liknande mönster framträdde för födoämnessensibilisering, alltså förekomst av allergiantikroppar. Sensibilisering är inte i sig detsamma som klinisk allergi.

Sambanden kvarstod efter justering för flera faktorer kopplade till familjen, graviditeten, födelsen och barnets tidiga liv.

Barn ska fortfarande få utforska maten

Huvud och händer kommer ofta i kontakt med mat när små barn äter. Forskarna diskuterar den försämrade hudbarriären vid eksem som en möjlig del av förklaringen. Studien kan dock inte avgöra om kontakten med mat genom huden orsakar allergi.

Stina Bodén, studiens förstaförfattare, är forskare vid Umeå universitet och legitimerad dietist vid Östersunds sjukhus. I universitetets presentation betonar hon att resultaten inte ska leda till att barn hindras från att känna på och utforska maten.

– Att låta barnet kladda med och utforska maten är en viktig del av att lära sig äta.

Kan bidra till tidigare uppföljning

Forskarna lyfter i stället vikten av att uppmärksamma och behandla spädbarnseksem tidigt. Både svårighetsgraden och vilka hudområden som är påverkade kan vara relevanta när vården bedömer behovet av uppföljning och rådgivning.

Resultaten ger därmed ytterligare en pusselbit i mötet med små barn med eksem. De visar däremot inte att någon viss behandling av eksemet förebygger matallergi.

Källa: Bodén S et al. Anatomical Distribution of Infant Eczema Predicts Food Allergy and Food Sensitization in Early Childhood. The Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice, 2026.