Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Tonåringar med fetma har stelare blodkärl

Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 barn som följts från 9 till 17 års ålder. Men med rätt insatser går det att minska fetma hos tonåringar, enligt forskarna.

\n– Tonårstiden är en viktig period för åtgärder som tacklar fetma eftersom det ger bättre hälsa på lång sikt, konstaterar Frida Dangardt, förstaförfattare bakom artikeln, docent i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och läkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.\nStudien omfattar 3 423 barn vars kroppssammansättning mättes vid 9, 11, 13, 15 och 17 års ålder. Metoden som användes var så kallad DEXA-scanning, en helkroppsmätning med svag röntgen som ger tydliga värden på mängden fett, muskler och ben i kroppen.\nAtt bedöma fetma i en population av barn och ungdomar genom puberteten är annars svårt. Användandet av BMI som mätmetod kompliceras av barnens ökade muskelmassa och snabba tillväxtfaser.

Fetma en nyckelfaktor

I studien undersökte forskarna om blodkärlen också påverkades av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, exempelvis högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker. Dessa faktorer hade en viss koppling till ökad stelhet i artärerna vid 17 års ålder, men främst hos dem som hade fetma.\n– Vi har kunnat visa att det är fettmassan i sig som är starkast kopplad till artärstelhet, men att en sämre metabol hälsa ger en pålagring av denna effekt, säger Frida Dangardt.\nStelhet i artärerna, som mäts med så kallad pulsvågshastighet, är ett tidigt tecken på åderförkalkning. Hos vuxna medför det ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.\nStudien visade dock att artärstelheten kunde påverkas. De barn och unga som normaliserade sin fettmassa fick också normal spänst i kärlen. Ett viktigt resultat för framtida forskning om program för viktminskning.

Risk som kan påverkas

– Att vi redan i tonåren kan se att en minskning av fettmassa medför en normalisering av artärstelheten, är positivt eftersom det visar att vi kan göra något åt denna risk, säger Frida Dangardt.\nMätmetoden DEXA-scanning lyfts fram som en viktig faktor i sammanhanget. I studien framgår det att metoden är avsevärt säkrare än BMI när det gäller att studera fetmautveckling under  uppväxten.\nUnderlaget i studien kommer från en den brittiska långtidsstudien Children of the 90s, som är baserad i Bristol i England.

\nVetenskaplig artikel:

Association between fat mass through adolescence and arterial stiffness: a population-based study from The Avon Longitudinal Study of Parents and Children, The Lancet Child & Adolescent Health

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

\n\n\n\n\n\n\n

\n\n\n\n


Dela artikeln

Folkhälsa

Gratis skolmat konkurrerar med snacks runt hörnet

Gratis lunch räcker inte för att alla elever ska äta i skolan. När ungdomar vid två Stockholmsskolor fotograferade sin mat såg forskarna att måltider utanför skolområdet oftare bestod av snacks och mindre hälsosamma alternativ. Studien lyfter betydelsen av matmiljön både i och omkring skolan.

Dietisten
Redaktionen 23 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Vad äter ungdomar under skoldagen – och var? I en ny studie från Karolinska Institutet har forskarna undersökt frågan med hjälp av elevernas egna matbilder. Resultaten, publicerade i BMC Public Health, visar tydliga skillnader mellan maten som rapporterades inne i skolan och utanför skolområdet.

Totalt deltog 483 elever i åldern 13–19 år från en högstadieskola och en gymnasieskola i centrala Stockholm. Vid datainsamlingar under 2019–2021 och 2024 skickade de in sammanlagt 4 562 bilder av mat och dryck via forskningsappar.

Bilderna registrerades med tid och GPS-position, så att forskarna kunde kartlägga både innehållet och platsen. Omkring en femtedel av de rapporterade mat- och dryckestillfällena låg utanför skolområdet.

Mer kompletta måltider i skolan 

Av den fotograferade maten utanför skolan klassificerades 65 procent som ohälsosam, jämfört med 43 procent inne i skolan. Bedömningen byggde på livsmedlens synliga innehåll och hur väl de stämde överens med kostrekommendationerna. Bland alternativen som klassificerades som ohälsosamma fanns söta och salta snacks samt snabbmat.

Maten inne i skolan bestod oftare av flera delar av en komplett måltid. Grönsaker syntes i 38 procent av matbilderna därifrån, jämfört med 13 procent utanför skolområdet. Fisk och skaldjur förekom också oftare inne i skolan. Utanför dominerade i stället snacks, även om vissa av dessa tillfällen hade registrerats av eleverna som lunch.

Skillnaderna syntes även i dryckesvalen. Sockersötade drycker utgjorde 32 procent av de rapporterade dryckerna utanför skolan, jämfört med 7 procent inne i skolan. Där var vatten det klart vanligaste alternativet.

Skollunchen har också förbättringspotential 

Resultaten ger samtidigt ingen entydig bild av maten inne i skolan. Även rött och processat kött förekom oftare där. Av de fotograferade luncherna inne på skolområdet klassificerades 41 procent som ohälsosamma, vilket forskarna till stor del kopplar till förekomsten av processade köttprodukter.

Forskarna framhåller därför att arbetet behöver handla både om att göra skollunchen mer attraktiv och om att förbättra dess näringsmässiga kvalitet. Även snacks behöver uppmärksammas: de klassificerades ofta som ohälsosamma oavsett var de fotograferades. Platsen visar däremot inte var maten hade köpts – snacks som åts inne i skolan kan ha tagits med hemifrån eller köpts någon annanstans.

Matmiljön sträcker sig utanför skolområdet

Båda skolorna ligger i områden med många butiker, kaféer och snabbmatsställen. Studien pekar på att det omgivande utbudet behöver ingå i arbetet för bättre matvanor under skoldagen.

Hanna Wieslander, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, betonar i universitetets nyhetstext att forskarna behöver förstå mer om varför ungdomar väljer att äta i eller utanför skolan. Nästa steg är att undersöka vad som påverkar valen och pröva metoden i större och mer varierade elevgrupper.

Bilderna visar val – inte hela intaget 

Studien ger en detaljerad inblick i de rapporterade mattillfällena, men resultaten kan inte utan vidare överföras till alla svenska ungdomar. Eleverna skickade in olika många bilder, och mat som inte fotograferades saknas i underlaget.

Bilderna visar dessutom inte om maten åts upp, delades eller slängdes. Forskarna kan därför inte avgöra om maten utanför skolan ersatte skollunchen eller var ett komplement. Klassificeringen i hälsosamt och ohälsosamt är också ett förenklat mått, snarare än en fullständig bedömning av kostens kvalitet.

Resultaten bör därmed läsas som mönster i det insamlade bildmaterialet. De visar ändå varför skolmåltiden och matutbudet i närområdet behöver ses tillsammans när insatser för ungdomars matvanor planeras.

Källa: Wieslander H et al. Exploring dietary patterns during school hours in Swedish adolescent student population, focusing on out-of-school eating and snacking: a repeated cross-sectional study. BMC Public Health, 2026. 


Dela artikeln

Koll på kollegor

Hon gör kostråden begripliga

När Helén Sahlstrand började arbeta som dietist saknade hon pedagogiska bilder att använda i patientmötet. Därför började hon utveckla Ät bra!, ett digitalt bildstöd som i dag innehåller omkring 2 000 bilder för olika behov och patientgrupper.

Nina Granberg 22 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Helen-Sahlstrand,-i-köket-2
Helén Sahlstrand.

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.