Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Tonåringar med fetma har stelare blodkärl

Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 barn som följts från 9 till 17 års ålder. Men med rätt insatser går det att minska fetma hos tonåringar, enligt forskarna.

\n– Tonårstiden är en viktig period för åtgärder som tacklar fetma eftersom det ger bättre hälsa på lång sikt, konstaterar Frida Dangardt, förstaförfattare bakom artikeln, docent i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och läkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.\nStudien omfattar 3 423 barn vars kroppssammansättning mättes vid 9, 11, 13, 15 och 17 års ålder. Metoden som användes var så kallad DEXA-scanning, en helkroppsmätning med svag röntgen som ger tydliga värden på mängden fett, muskler och ben i kroppen.\nAtt bedöma fetma i en population av barn och ungdomar genom puberteten är annars svårt. Användandet av BMI som mätmetod kompliceras av barnens ökade muskelmassa och snabba tillväxtfaser.

Fetma en nyckelfaktor

I studien undersökte forskarna om blodkärlen också påverkades av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, exempelvis högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker. Dessa faktorer hade en viss koppling till ökad stelhet i artärerna vid 17 års ålder, men främst hos dem som hade fetma.\n– Vi har kunnat visa att det är fettmassan i sig som är starkast kopplad till artärstelhet, men att en sämre metabol hälsa ger en pålagring av denna effekt, säger Frida Dangardt.\nStelhet i artärerna, som mäts med så kallad pulsvågshastighet, är ett tidigt tecken på åderförkalkning. Hos vuxna medför det ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.\nStudien visade dock att artärstelheten kunde påverkas. De barn och unga som normaliserade sin fettmassa fick också normal spänst i kärlen. Ett viktigt resultat för framtida forskning om program för viktminskning.

Risk som kan påverkas

– Att vi redan i tonåren kan se att en minskning av fettmassa medför en normalisering av artärstelheten, är positivt eftersom det visar att vi kan göra något åt denna risk, säger Frida Dangardt.\nMätmetoden DEXA-scanning lyfts fram som en viktig faktor i sammanhanget. I studien framgår det att metoden är avsevärt säkrare än BMI när det gäller att studera fetmautveckling under  uppväxten.\nUnderlaget i studien kommer från en den brittiska långtidsstudien Children of the 90s, som är baserad i Bristol i England.

\nVetenskaplig artikel:

Association between fat mass through adolescence and arterial stiffness: a population-based study from The Avon Longitudinal Study of Parents and Children, The Lancet Child & Adolescent Health

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

\n\n\n\n\n\n\n

\n\n\n\n


Dela artikeln

Obesitas

Nytt kunskapsstöd för obesitas: ”Dietisten syns överallt”

Ett nytt nationellt kunskapsstöd för obesitas hos vuxna har publicerats på 1177.se för vårdpersonal. Stödet lyfter fram kombinerad levnadsvanebehandling som grunden i all obesitasbehandling. Enligt Ingrid Larsson, dietist och medlem i nationella arbetsgruppen som tagit fram stödet, lyfts dietistens roll tydligt fram genom hela dokumentet.

Nina Granberg 4 juni, 2026 Uppdaterades 11 juni, 2026 2 minuters läsning
Bild till Webben 2

Foto: Pressfoto

Det nya kunskapsstödet omfattar diagnostik, utredning, behandling och uppföljning av obesitas hos vuxna. Ingrid Larsson har ansvarat för nutritionsdelen inom området ”kombinerad levnadsvanebehandling” och menar att arbetsgruppen medvetet arbetat för att tydliggöra dietistens kompetens och ansvar.

– Dietisten syns överallt i kunskapsstödet.

Det märks bland annat i terminologin, menar hon.

– Vi skriver till exempel inte kostbehandling. Vi använder begrepp som nutritionsbehandling och nutritionsutredning för att tydliggöra vem som ansvarar för insatserna.

Hon menar att dietistperspektivet löper genom hela dokumentet, från utredning och behandling till uppföljning och långsiktigt stöd.

Nutrition grunden för behandlingen

Kunskapsstödet slår fast att kombinerad levnadsvanebehandling är grunden i all obesitasbehandling. Vid behov kan behandlingen kompletteras med läkemedel eller kirurgi, men dessa insatser beskrivs som tillägg till levnadsvanebehandlingen.

För Ingrid Larsson är kopplingen till nutrition central.

– Man kan inte genomföra obesitasbehandling utan nutrition.

Dietister behövs genom hela vårdkedjan

Enligt Ingrid Larsson är dietistkompetens viktig genom hela vårdförloppet, från utredning och nutritionsbehandling till läkemedelsbehandling, kirurgi och långsiktigt bibehållande av viktnedgång.

Hon lyfter också fram de prioriteringar som görs i kunskapsstödet. Patienter med störst risk för obesitasrelaterad sjukdom ska erbjudas behandling först. Till den gruppen hör personer med BMI 40 eller högre samt personer med BMI från 30 och uppåt som har svår samsjuklighet.

För patienter som inte omfattas av prioriteringarna rekommenderas i stället egenvård.

– Det är så oerhört viktigt att vi som professionsgrupp kan ge tydliga råd om vad patienten kan göra utan läkemedel och vad patienten kan göra med stöd av läkemedel.

Nästa steg i arbetet

Samtidigt betonar Ingrid Larsson att kunskapsstödet bara är början.

Hon menar att regionerna nu behöver säkerställa att den kompetens som krävs finns tillgänglig.

– Vi är inte tillräckligt många dietister i dag. Regionerna har ansvar för att erbjuda så jämlik och evidensbaserad vård. Och i det arbetet så måste man säkra tillgången till dietister.

Enligt Ingrid Larsson handlar utmaningen inte enbart om dietistresurser utan om hur vården ska organiseras för att kunna genomföra rekommendationerna i praktiken. Nästa steg blir att ta fram regionala riktlinjer och lokala vårdprogram.

– Vi har ett väldigt bra och evidensbaserat underlag i kunskapsstödet att luta oss mot när den här processen ska genomföras.

Dietister behöver vara delaktiga

Ingrid Larsson uppmanar dietister att engagera sig i det fortsatta arbetet.

– Läs in er på kunskapsstödet, framför allt de delar som rör nutritionsbehandling. Sitter du ensam på en arbetsplats så försök att liera dig med andra. Starta diskussionsgrupper och diskutera hur man kan arbeta med de här frågorna på lokal och regional nivå.

Hon vill också se fler dietister i arbetet med de nya riktlinjerna och vårdprogrammen.

– Dietistrepresentationen måste finnas med överallt så att nutritionsperspektivet inte saknas.

Läs kunskapsstödet HÄR.


Dela artikeln

Forskning

Eliminationskost vid eosinofil esofagit – praktisk vägledning

Eliminationskost är en central del i behandlingen av eosinofil esofagit (EoE), men kräver noggrann uppföljning och ett strukturerat arbetssätt. Här sammanfattas aktuell kunskap om hur kostbehandlingen genomförs, utvärderas och anpassas i klinisk praxis.

Dietisten
Redaktionen 12 juni, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock_1085247736

Foto: Foto: Adobestock


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.