Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Tonåringar med fetma har stelare blodkärl

Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 barn som följts från 9 till 17 års ålder. Men med rätt insatser går det att minska fetma hos tonåringar, enligt forskarna.

\n– Tonårstiden är en viktig period för åtgärder som tacklar fetma eftersom det ger bättre hälsa på lång sikt, konstaterar Frida Dangardt, förstaförfattare bakom artikeln, docent i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och läkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.\nStudien omfattar 3 423 barn vars kroppssammansättning mättes vid 9, 11, 13, 15 och 17 års ålder. Metoden som användes var så kallad DEXA-scanning, en helkroppsmätning med svag röntgen som ger tydliga värden på mängden fett, muskler och ben i kroppen.\nAtt bedöma fetma i en population av barn och ungdomar genom puberteten är annars svårt. Användandet av BMI som mätmetod kompliceras av barnens ökade muskelmassa och snabba tillväxtfaser.

Fetma en nyckelfaktor

I studien undersökte forskarna om blodkärlen också påverkades av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, exempelvis högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker. Dessa faktorer hade en viss koppling till ökad stelhet i artärerna vid 17 års ålder, men främst hos dem som hade fetma.\n– Vi har kunnat visa att det är fettmassan i sig som är starkast kopplad till artärstelhet, men att en sämre metabol hälsa ger en pålagring av denna effekt, säger Frida Dangardt.\nStelhet i artärerna, som mäts med så kallad pulsvågshastighet, är ett tidigt tecken på åderförkalkning. Hos vuxna medför det ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.\nStudien visade dock att artärstelheten kunde påverkas. De barn och unga som normaliserade sin fettmassa fick också normal spänst i kärlen. Ett viktigt resultat för framtida forskning om program för viktminskning.

Risk som kan påverkas

– Att vi redan i tonåren kan se att en minskning av fettmassa medför en normalisering av artärstelheten, är positivt eftersom det visar att vi kan göra något åt denna risk, säger Frida Dangardt.\nMätmetoden DEXA-scanning lyfts fram som en viktig faktor i sammanhanget. I studien framgår det att metoden är avsevärt säkrare än BMI när det gäller att studera fetmautveckling under  uppväxten.\nUnderlaget i studien kommer från en den brittiska långtidsstudien Children of the 90s, som är baserad i Bristol i England.

\nVetenskaplig artikel:

Association between fat mass through adolescence and arterial stiffness: a population-based study from The Avon Longitudinal Study of Parents and Children, The Lancet Child & Adolescent Health

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

\n\n\n\n\n\n\n

\n\n\n\n


Dela artikeln

Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 Uppdaterades 28 november, 2025 2 minuters läsning
Maria-Sitell-ho¨gupplo¨st-4-

Foto: Maria-Sitell

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsides­märkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

  • Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.
  • Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.
  • I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.
  • Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.
  • Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.
  • Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.
  • Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan. 


Dela artikeln

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 Uppdaterades 28 november, 2025 5 minuters läsning
 Fiona McCullough, Kjell Olsson och Grigoris Risvas.

Foto: Kajsa Asp Jonson


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.