Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Säkrare sövning för överviktiga patienter

Luftvägsrelaterade komplikationer i samband med sövning är ovanliga, men de förekommer. Störst risk löper överviktiga patienter. Forskare i Örebro försöker nu hitta sätt att förhindra … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Luftvägsrelaterade komplikationer i samband med sövning är ovanliga, men de förekommer. Störst risk löper överviktiga patienter. Forskare i Örebro försöker nu hitta sätt att förhindra detta.

Den vanligaste orsaken till att patienten drabbas av komplikationer är att maginnehåll hamnar i luftstrupen och blockerar luftvägen, så kallad aspiration. Detta kan inträffa i början av, under eller efter nedsövningen (anestesin). Forskare vid Örebro universitet har nu undersökt olika åtgärder som kan påverka risken för anestesirelaterad luftvägskomplikation, och därmed potentiellt öka säkerheten öka säkerheten för nämnda patientgrupp.\n– Vi har studerat om en så kallad intubation, det vill säga att säkra luftvägen med ett andningsrör, kan utföras snabbare och säkrare med hjälp av ett videokameraförsett instrument jämfört med ett standardinstrument, säger Fredrik Ander, specialistläkare på anestesi- och intensivvårdskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

En första studie har genomförts med 80 överviktiga patienter från Universitetssjukhuset Örebro. Forskningsresultatet visar att användningen av ett så kallat videolaryngoskop inte förkortar tiden för intubation av patienter med övervikt och fetma. Däremot tycks den kunna minska risken för misslyckad intubation, vilket är viktigt för patienten.

Blodtryckssänkande läkemedel istället för morfin

Morfinbehandling under och efter en operation är också kopplad till ökad komplikationsrisk. Därför har man även undersökt om användningen av ett alternativt läkemedel, det blodtryckssänkande läkemedlet Esmolol, kan bidra till att bevara övre magmunnens funktion som barriär mot att maginnehåll tränger upp i matstrupe och svalg och orsakar aspiration.\n– Vi ville även studera om läkemedlet i sig har en smärtlindrande effekt, eller kan bidra till att förbättra smärtsituationen efter överviktskirurgi. Esmolol verkar bevara övre magmunnens barriärfunktion bättre än morfinpreparatet, vilket kan vara viktigt för att minska risken för aspiration, säger Fredrik Ander.

Studien kunde inte visa att läkemedlet i sig har smärtlindrande egenskaper, eller bidrar till att minska behovet av morfinpreparat som smärtlindring efter överviktkirurgi.\n– Tidigare kliniska studier har visat intressanta resultat, vilka vi inte kunnat upprepa vid sövning av patienter med övervikt och fetma. Det skapar frågor och underlag för fortsatt forskning, avslutar Fredrik Ander.

Källa: Örebro universitet


Dela artikeln

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Dietisten
Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Flaskor med olika lösningar som används vid masspektrometriska analyser. Hannes Almeräng

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus 

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning 

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska 

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse


Dela artikeln

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Dietisten
Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning
Fullkorn
Adobe.stock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.