Obesitas

Säkrare sövning för överviktiga patienter

Luftvägsrelaterade komplikationer i samband med sövning är ovanliga, men de förekommer. Störst risk löper överviktiga patienter. Forskare i Örebro försöker nu hitta sätt att förhindra … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den vanligaste orsaken till att patienten drabbas av komplikationer är att maginnehåll hamnar i luftstrupen och blockerar luftvägen, så kallad aspiration. Detta kan inträffa i början av, under eller efter nedsövningen (anestesin). Forskare vid Örebro universitet har nu undersökt olika åtgärder som kan påverka risken för anestesirelaterad luftvägskomplikation, och därmed potentiellt öka säkerheten öka säkerheten för nämnda patientgrupp.\n– Vi har studerat om en så kallad intubation, det vill säga att säkra luftvägen med ett andningsrör, kan utföras snabbare och säkrare med hjälp av ett videokameraförsett instrument jämfört med ett standardinstrument, säger Fredrik Ander, specialistläkare på anestesi- och intensivvårdskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

En första studie har genomförts med 80 överviktiga patienter från Universitetssjukhuset Örebro. Forskningsresultatet visar att användningen av ett så kallat videolaryngoskop inte förkortar tiden för intubation av patienter med övervikt och fetma. Däremot tycks den kunna minska risken för misslyckad intubation, vilket är viktigt för patienten.

Blodtryckssänkande läkemedel istället för morfin

Morfinbehandling under och efter en operation är också kopplad till ökad komplikationsrisk. Därför har man även undersökt om användningen av ett alternativt läkemedel, det blodtryckssänkande läkemedlet Esmolol, kan bidra till att bevara övre magmunnens funktion som barriär mot att maginnehåll tränger upp i matstrupe och svalg och orsakar aspiration.\n– Vi ville även studera om läkemedlet i sig har en smärtlindrande effekt, eller kan bidra till att förbättra smärtsituationen efter överviktskirurgi. Esmolol verkar bevara övre magmunnens barriärfunktion bättre än morfinpreparatet, vilket kan vara viktigt för att minska risken för aspiration, säger Fredrik Ander.

Studien kunde inte visa att läkemedlet i sig har smärtlindrande egenskaper, eller bidrar till att minska behovet av morfinpreparat som smärtlindring efter överviktkirurgi.\n– Tidigare kliniska studier har visat intressanta resultat, vilka vi inte kunnat upprepa vid sövning av patienter med övervikt och fetma. Det skapar frågor och underlag för fortsatt forskning, avslutar Fredrik Ander.

Källa: Örebro universitet

Kostråd & riktlinjer

Nya brittiska riktlinjer ger evidensbaserat stöd vid kostbehandling av kronisk förstoppning

Kiwifrukt, rågbröd och vatten med hög mineralhalt kan spela en viktig roll i kostbehandlingen av kronisk förstoppning. Det visar de första renodlade, evidensbaserade kostriktlinjerna för vuxna med kronisk förstoppning.

Nina Granberg 22 oktober, 2025 • Uppdaterades 24 oktober, 2025 • 3 minuters läsning

Riktlinjerna som är godkända av British Dietetic Association (BDA) har tagits fram av forskare vid King’s College London. Syftet är att förbättra hur denna vanliga och ofta långvariga magåkomma hanteras i vården och hur patienter själva kan förebygga och lindra sina symtom.

Kronisk förstoppning påverkar livskvaliteten kraftigt och innebär en betydande belastning på både individ och sjukvård. Trots det har kostråden hittills ofta varit generella och ibland föråldrade. Vanligtvis har det handlat om att öka fiber- och vätskeintaget.

”Ät mer fibrer” räcker inte

De nya brittiska riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter och metaanalyser av över 75 kliniska studier. Ett expertteam bestående av dietister, nutritionister, gastroenterologer, fysiologer och allmänläkare har tagit fram 59 rekommendationer och 12 prioriterade forskningsområden med hjälp av GRADE-metodiken.

– För första gången har vi kunnat ge tydliga råd om vilka koststrategier som faktiskt hjälper, och vilka som saknar vetenskapligt stöd, säger Eirini Dimidi, Reader in Nutritional Sciences vid King’s College London och huvudförfattare till studien.

Bland de kostkomponenter som visat sig kunna förbättra symtom finns psylliumfiber, vissa probiotiska stammar och magnesiumoxid, samt livsmedel som kiwifrukt, rågbröd och mineralrikt vatten.

I kontrast till detta fann forskarna svagt eller otillräckligt stöd för allmänt formulerade ”högfiberkoster” och för senna-preparat, som ofta används som växtbaserade laxermedel.

– Att kunna lindra tillståndet genom kostförändringar gör det möjligt för fler att själva hantera sina symtom och förhoppningsvis förbättra sin livskvalitet, säger Eirini Dimidi.

Första kostspecifika riktlinjerna

Tidigare internationella riktlinjer, exempelvis från American Gastroenterological Association (AGA) och European Society of Neurogastroenterology and Motility (ESNM), har visserligen inkluderat vissa kostråd, men de har främst fokuserat på farmakologisk behandling och andra medicinska åtgärder. BDA:s nya dokument är det första som uteslutande fokuserar på kostbehandling och som systematiskt graderar evidensen för enskilda livsmedel och kosttillskott vid kronisk förstoppning.

Fokus på praktiska utfall

Riktlinjerna betonar utfallsmått som avföringsfrekvens, konsistens, krystning och livskvalitet, vilket gör dem mer användbara i personcentrerad vård. En klinikeranpassad verktygsguide har också tagits fram för att underlätta implementering i olika vårdmiljöer.

– Att äta fiberrikt är bra för hälsan i stort, men vår genomgång visar att evidensen för just kronisk förstoppning är svag. Däremot ser vi nya strategier som kan hjälpa patienter, och ett stort behov av fler högkvalitativa studier inom området, säger Eirini Dimidi.

Ett genombrott

Seniorförfattaren Kevin Whelan, professor i dietetik vid King’s College London, beskriver riktlinjerna som ett genombrott:

– Personer som lider av förstoppning kan nu få uppdaterade råd baserade på bästa tillgängliga evidens för att förbättra sina symtom och sitt välbefinnande. Med fortsatt forskning finns potential att på sikt förbättra livskvaliteten avsevärt, säger han.

Yvonne Jeanes, forskningschef vid British Dietetic Association, framhåller också betydelsen av dokumentet:

– Dessa riktlinjer är en utmärkt resurs för dietister och andra vårdprofessioner. De stärker ett mer kostinriktat och evidensbaserat arbetssätt vid behandling av kronisk förstoppning, säger Yvonne Jeanes.

Behov av mer forskning

Forskarna konstaterar att även om vissa livsmedel och tillskott visat effekt, är den samlade evidensen fortfarande begränsad. De flesta studier har fokuserat på enskilda komponenter snarare än hela kostmönster, något som bör ändras framöver.

De nya riktlinjerna markerar ändå ett viktigt steg mot att ge både vårdpersonal och patienter bättre stöd för att behandla kronisk förstoppning genom kosten.

Läs mer: Journal of Human Nutrition & Dietetics och Neurogastroenterology & Motility (2025)

Forskning

Blåbär i spädbarnsåldern kan minska allergisymtom

Dagligt intag av blåbär under spädbarnsåren kan bidra till att minska allergisymtom och påverka utvecklingen av immunförsvaret. Det visar en amerikansk studie där dietisten och forskaren Stina Bodén vid Umeå universitet har medverkat.

Nina Granberg 22 oktober, 2025 • Uppdaterades 22 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

I studien deltog 76 friska, ammande spädbarn från Denverområdet i USA. Under sju månader fick hälften av barnen dagligen ett pulver som motsvarade två matskedar blåbär, medan den andra hälften fick ett placebopulver utan blåbär.

Föräldrarna rapporterade in eventuella allergiliknande symtom, samtidigt som forskarna analyserade blod- och avföringsprover för att mäta immunmarkörer och tarmbakterier.

Färre symtom i blåbärsgruppen

Vid studiens start hade flera barn i blåbärsgruppen redan allergiliknande besvär, särskilt från luftvägarna. När studien avslutades hade dessa barn i högre grad blivit av med sina symtom, framför allt andningsrelaterade, jämfört med barnen som fick placebo.

– Det är särskilt intressant att vi såg en minskning av IL-13, en inflammatorisk markör kopplad till allergi, samtidigt som IL-10, som har antiinflammatoriska egenskaper, ökade. Det tyder på en möjlig dubbel effekt av blåbären, säger Stina Bodén, dietist och forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.

Påverkan på immunförsvaret

Resultaten tyder på att blåbärskonsumtion i tidig ålder kan bidra till att lindra allergiska symtom och möjligen påverka utvecklingen av immunförsvaret. Forskarna såg även samband mellan vissa tarmbakterier och immunmarkörerna IL-10 och IL-13, vilket pekar på tänkbara mål för framtida forskning.

– Våra resultat tyder på att blåbär kan påverka utvecklingen av immunförsvaret under spädbarnsåldern, men mer evidens behövs liksom att studera vad i blåbären som skapar effekterna, säger hon.

Forskarna betonar att resultaten är preliminära. Fler studier krävs för att bekräfta sambandet och förstå vilka ämnen i blåbären som ligger bakom effekterna – och om andra livsmedel kan ha liknande påverkan.

Pulvret som användes i studien kom inte från vilda blåbär, utan från odlade så kallade highbush blueberries.

Läs mer: Blueberry Consumption in Early Life and Its Effects on Allergy, Immune Biomarkers, and Their Association with the Gut Microbiome, Nutrients, 2025.