Obesitas

Ökad övervikt och fetma bland vuxna åren 1995-2017

Forskare på GIH visar i en ny studie att antalet vuxna individer i Sverige med övervikt och fetma har ökat markant mellan åren 1995 och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare på GIH visar i en ny studie att antalet vuxna individer i Sverige med övervikt och fetma har ökat markant mellan åren 1995 och 2017. Under denna tidsperiod ökade förekomsten av övervikt från 44 procent till 54 procent och förekomsten av fetma från 9 procent till 17 procent.

\n\n\n

– Det är en alarmerande utveckling där allt fler individer hamnar i riskzonen för allvarliga sjukdomar, säger Erik Hemmingsson, docent och en av de ansvariga forskarna vid GIH.

Studien är baserad på över 447 000 män och kvinnor i åldrarna 18-74 år i den arbetsföra befolkningen. Data är insamlad från hälsoföretaget HPI Health Profile Institute. Deltagarna har genomgått en Hälsoprofilbedömning, där bland annat mätningar av vikt och längd ingår, vilket används i beräkningarna av övervikt och fetma. Övervikt definierades som ett BMI ≥25 kg/m2, och fetma som ett BMI ≥30 kg/m2.

Resultaten visar att vissa delar av befolkningen var mer drabbade än andra. Övervikt bland män var högre än bland kvinnor: 64 procent av männen jämfört med 44 procent av kvinnorna. Det var även tydliga skillnader mellan individer med olika utbildningsnivå: förekomsten av övervikt bland lågutbildade var 62 procent och 42 procent bland högutbildade. Gällande fetma så var förekomsten 22 procent bland lågutbildade jämfört med 10 procent hos högutbildade.

– Det finns inga tydliga tecken på att ökningen av övervikt eller fetma har stannat av. Tvärtom ser vi uppåtgående trender i hela den vuxna befolkningen, även om individer med en lägre utbildningsnivå är speciellt drabbade. Detta i kombination med svenskarnas allt lägre kondition* gör att allt fler riskerar allvarligare sjukdomar och en förkortad livslängd, säger Erik Hemmingsson.

– Detta är ytterligare ett tecken på att folkhälsan är på väg åt fel håll, och att hälsoklyftorna i Sverige växer, säger Peter Wallin, vd på Health Profile Institute.

Studien är genomförd av HPI-gruppen på GIH.

* En tidigare studie vid GIH visar att nära hälften av Sveriges befolkning numera har en hälsofarligt låg kondition.

Läs artikeln på Scandinavian Journal of Public Healths webbplats(icon)

Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan

\n\n\n

Folkhälsa

Kostens kvalitet viktig vid lågkolhydratkost

Det går att äta strikt LCHF och samtidigt vara mån om sin hjärt-kärlhälsa. Men vad lågkolhydratkosten faktiskt består av tycks spela stor roll. En ny avhandling från Umeå universitet pekar på stora variationer inom LCHF – och nyanserar bilden av kostens effekter på bland annat blodfetter, blodtryck och vikt.

Redaktionen 11 september, 2026 • 2 minuters läsning

Lågkolhydratkost har länge använts för bland annat viktnedgång och blodsockerkontroll. Samtidigt har det funnits farhågor kring hur ett högt fettintag kan påverka risken för hjärt-kärlsjukdom.

I en ny avhandling har Henrik Hagström vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, undersökt både hur människor faktiskt äter när de följer LCHF och vad tidigare forskning visar om lågkolhydratkostens effekter på kardiovaskulära riskfaktorer.

Stora skillnader inom LCHF

I en del av avhandlingsarbetet ingick 100 personer som redan åt LCHF. Forskarna kartlade deltagarnas kost och undersökte bland annat blodtryck, blodsocker och blodfetter.

Deltagarna fick i genomsnitt omkring tio procent av sitt totala energiintag från kolhydrater. Fettintaget var högt, särskilt intaget av mättat fett från bland annat feta mejeriprodukter och kött. Även intaget av kolesterol låg över rekommendationerna i de nordiska näringsrekommendationerna.

Men bakom beteckningen LCHF dolde sig samtidigt stora variationer. Framför allt var ett högt intag av ägg, kolesterol och salt samt ett lågt intag av mejeriprodukter och fibrer kopplat till mindre gynnsamma blodfetter och högre blodtryck.

Resultaten pekar därmed på betydelsen av att inte enbart titta på fördelningen mellan fett och kolhydrater. Även vilka livsmedel som väljs kan ha betydelse för kostens hälsoeffekter.

För den som äter LCHF kan det enligt Henrik Hagström vara rimligt att öka andelen omättat fett, minska mängden kött till förmån för fisk, grönsaker, frön och nötter samt se till att få i sig tillräckligt med fibrer.

Skillnaderna minskar över tid

Avhandlingen innehåller också en systematisk översikt av tidigare studier där lågkolhydratkost jämförts med andra kosthållningar.

Sammantaget gav lågkolhydratkost något större viktnedgång och något lägre blodtryck. Men skillnaderna blev mindre och resultaten mer osäkra vid uppföljningar längre än tolv månader.

När det gäller blodfetter var effekterna små och gick åt både positiva och negativa håll. Forskarna såg alltså varken några stora fördelar med lågkolhydratkost jämfört med andra kosthållningar eller starkt negativa effekter på blodfetterna.

Avhandlingen, Low-carbohydrate diets and cardiovascular risk: real-life studies and insights from available evidence, försvarades vid Umeå universitet den 4 september.

Källa: Henrik Hagström, Low-carbohydrate diets and cardiovascular risk: real-life studies and insights from available evidence, Umeå universitet, 2026.

Yrkesfrågor

Digital teknik tar större plats i dietistens arbete

Videokonsultationer, digitala journaler, appar och kliniska beslutsstöd används i allt fler delar av dietistens arbete. En ny forskningsöversikt visar samtidigt att det fortfarande finns stora kunskapsluckor kring vad digitaliseringen faktiskt betyder för patienter, dietister och vårdens resultat.

Redaktionen 9 september, 2026 • 2 minuters läsning

Digital teknik har blivit en del av den kliniska vardagen även inom nutrition och dietetik. I en ny scoping review, publicerad i Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, har forskare kartlagt hur olika digitala tekniker används av dietister inom akutsjukvård.

Översikten omfattar 101 studier från 24 länder, drygt 333 000 patienter och 2 800 yrkesverksamma inom nutrition och dietetik. Forskarna har gått igenom studier publicerade mellan 2014 och april 2025 och kartlagt var i nutritionsbehandlingen tekniken används och vilka effekter som har studerats.

Från videomöten till beslutsstöd

Vanligast var telehälsa, som förekom i 31 procent av studierna. Därefter följde elektroniska patientjournaler och mobil hälsa, exempelvis appar, med 19 procent vardera. Kliniska beslutsstöd stod för 15 procent.

Forskarna hittade också nyare användningsområden som maskininlärning, visualisering av kliniska data och digitala måltidssystem. Tekniken användes i hela nutritionsprocessen, men framför allt vid nutritionsbehandling och bedömning.

Dietistens digitala roll kunde se mycket olika ut. Det handlade bland annat om att genomföra behandling på distans, tolka riskbedömningar, hämta och analysera information ur elektroniska journaler och använda digital patientuppföljning som underlag för kliniska beslut.

Undernäring var det vanligaste området för den digitala tekniken och stod för 39 procent av de studerade tillämpningarna.

Effekterna på patienterna mindre studerade

Trots den snabba utvecklingen finns betydande kunskapsluckor. Två tredjedelar av studierna var observationsstudier och forskningen hade oftare undersökt processmått – exempelvis kvalitet, effektivitet och säkerhet – än effekter på patienternas hälsa, kostnader eller upplevelser.

Forskarna konstaterar därför att digital teknik redan används brett inom dietetiken, men att det behövs mer forskning för att avgöra vilka lösningar som faktiskt förbättrar vården och hur de bäst integreras i dietistens arbete.

Källa: Canfell OJ. et al. Digital health in acute care nutrition and dietetics practice: a scoping review. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, 2026.

Läs mer i nästa nummer av Dietisten!

En del av digitaliseringen är mötet mellan dietist och patient på distans. När fungerar videokonsultationer bra – och när gör de det inte?

Sarah Persson, legitimerad dietist och doktorand vid Umeå universitet, är förstaförfattare till den nya svenska studien Dietitian reflections on video consultations. I nästa nummer av Dietisten berättar hon mer om studien och dietisters erfarenheter av videokonsultationer.