Obesitas

Ökad övervikt och fetma bland vuxna åren 1995-2017

Forskare på GIH visar i en ny studie att antalet vuxna individer i Sverige med övervikt och fetma har ökat markant mellan åren 1995 och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare på GIH visar i en ny studie att antalet vuxna individer i Sverige med övervikt och fetma har ökat markant mellan åren 1995 och 2017. Under denna tidsperiod ökade förekomsten av övervikt från 44 procent till 54 procent och förekomsten av fetma från 9 procent till 17 procent.

\n\n\n

– Det är en alarmerande utveckling där allt fler individer hamnar i riskzonen för allvarliga sjukdomar, säger Erik Hemmingsson, docent och en av de ansvariga forskarna vid GIH.

Studien är baserad på över 447 000 män och kvinnor i åldrarna 18-74 år i den arbetsföra befolkningen. Data är insamlad från hälsoföretaget HPI Health Profile Institute. Deltagarna har genomgått en Hälsoprofilbedömning, där bland annat mätningar av vikt och längd ingår, vilket används i beräkningarna av övervikt och fetma. Övervikt definierades som ett BMI ≥25 kg/m2, och fetma som ett BMI ≥30 kg/m2.

Resultaten visar att vissa delar av befolkningen var mer drabbade än andra. Övervikt bland män var högre än bland kvinnor: 64 procent av männen jämfört med 44 procent av kvinnorna. Det var även tydliga skillnader mellan individer med olika utbildningsnivå: förekomsten av övervikt bland lågutbildade var 62 procent och 42 procent bland högutbildade. Gällande fetma så var förekomsten 22 procent bland lågutbildade jämfört med 10 procent hos högutbildade.

– Det finns inga tydliga tecken på att ökningen av övervikt eller fetma har stannat av. Tvärtom ser vi uppåtgående trender i hela den vuxna befolkningen, även om individer med en lägre utbildningsnivå är speciellt drabbade. Detta i kombination med svenskarnas allt lägre kondition* gör att allt fler riskerar allvarligare sjukdomar och en förkortad livslängd, säger Erik Hemmingsson.

– Detta är ytterligare ett tecken på att folkhälsan är på väg åt fel håll, och att hälsoklyftorna i Sverige växer, säger Peter Wallin, vd på Health Profile Institute.

Studien är genomförd av HPI-gruppen på GIH.

* En tidigare studie vid GIH visar att nära hälften av Sveriges befolkning numera har en hälsofarligt låg kondition.

Läs artikeln på Scandinavian Journal of Public Healths webbplats(icon)

Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan

\n\n\n

Folkhälsa

Fem minuters extra rörelse om dagen kan rädda liv

Bara fem minuter mer pulshöjande fysisk aktivitet per dag, eller att sitta en halvtimme mindre, kan göra en märkbar skillnad för folkhälsan. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 21 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Forskarna analyserade data från mer än 135 000 vuxna i Norge, Sverige, USA och Storbritannien för att förstå hur små, realistiska förändringar i vardagsvanor påverkar dödlighet. Deltagarna bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt åtta år.

Resultaten tyder på att även blygsamma förändringar spelar roll. För de minst aktiva individerna kan fem minuter extra fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet per dag förebygga cirka sex procent av dödsfallen. När detta tillämpas på hela befolkningen, exklusive de mest aktiva, stiger siffran till tio procent.

Att minska stillasittandet visade också fördelar, om än mindre. Att sitta 30 minuter mindre per dag kan förebygga omkring tre procent av dödsfallen bland de minst aktiva och sju procent i hela befolkningen.

– Dessa resultat visar att små steg kan ha stor effekt, säger Maria Hagströmer, professor på Karolinska institutet, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och medförfattare till studien.

– Du behöver inte springa maraton, bara några extra minuter rask promenad varje dag kan göra skillnad.

Även Ing-Mari Dohrn, docent vid samma institution och medförfattare till studien, betonar att resultaten bygger på vardagsnära förändringar:

– Vår studie fokuserar på realistiska förändringar. För många människor är det mer genomförbart att minska stillasittandet eller lägga till korta stunder av aktivitet än att göra stora livsstilsförändringar.

I ett inlägg på LinkedIn sammanfattar Ing-Mari Dohrn budskapet så här:

”All rörelse räknas, och även realistiska vardagsförändringar kan ha betydande hälsoeffekter!”

Forskarna betonar att dessa förändringar inte ersätter regelbunden träning, men visar hur små justeringar kan bidra till bättre hälsa på befolkningsnivå

Läs mer HÄR.

Forskning

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan vara kopplat till en lägre risk att utveckla demens. Det visar en stor svensk observationsstudie där drygt 27 000 personer följts i upp till 25 år. Samtidigt betonar forskarna bakom studien att resultaten inte ska tolkas som ett stöd för att generellt öka intaget av mättat fett.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 23 januari, 2026 • 3 minuters läsning

Studien som publicerats i tidskriften Neurology har väckt stor uppmärksamhet internationellt, inte minst i USA. Den bygger på kost- och livsstilsdata från 27 670 personer med en medelålder på 58 år vid studiens start. Deltagarna följdes i genomsnitt 25 år, och under uppföljningstiden utvecklade 3 208 personer demens. Diagnoserna hämtades från det...