Obesitas

Ökad övervikt och fetma bland vuxna åren 1995-2017

Forskare på GIH visar i en ny studie att antalet vuxna individer i Sverige med övervikt och fetma har ökat markant mellan åren 1995 och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare på GIH visar i en ny studie att antalet vuxna individer i Sverige med övervikt och fetma har ökat markant mellan åren 1995 och 2017. Under denna tidsperiod ökade förekomsten av övervikt från 44 procent till 54 procent och förekomsten av fetma från 9 procent till 17 procent.

\n\n\n

– Det är en alarmerande utveckling där allt fler individer hamnar i riskzonen för allvarliga sjukdomar, säger Erik Hemmingsson, docent och en av de ansvariga forskarna vid GIH.

Studien är baserad på över 447 000 män och kvinnor i åldrarna 18-74 år i den arbetsföra befolkningen. Data är insamlad från hälsoföretaget HPI Health Profile Institute. Deltagarna har genomgått en Hälsoprofilbedömning, där bland annat mätningar av vikt och längd ingår, vilket används i beräkningarna av övervikt och fetma. Övervikt definierades som ett BMI ≥25 kg/m2, och fetma som ett BMI ≥30 kg/m2.

Resultaten visar att vissa delar av befolkningen var mer drabbade än andra. Övervikt bland män var högre än bland kvinnor: 64 procent av männen jämfört med 44 procent av kvinnorna. Det var även tydliga skillnader mellan individer med olika utbildningsnivå: förekomsten av övervikt bland lågutbildade var 62 procent och 42 procent bland högutbildade. Gällande fetma så var förekomsten 22 procent bland lågutbildade jämfört med 10 procent hos högutbildade.

– Det finns inga tydliga tecken på att ökningen av övervikt eller fetma har stannat av. Tvärtom ser vi uppåtgående trender i hela den vuxna befolkningen, även om individer med en lägre utbildningsnivå är speciellt drabbade. Detta i kombination med svenskarnas allt lägre kondition* gör att allt fler riskerar allvarligare sjukdomar och en förkortad livslängd, säger Erik Hemmingsson.

– Detta är ytterligare ett tecken på att folkhälsan är på väg åt fel håll, och att hälsoklyftorna i Sverige växer, säger Peter Wallin, vd på Health Profile Institute.

Studien är genomförd av HPI-gruppen på GIH.

* En tidigare studie vid GIH visar att nära hälften av Sveriges befolkning numera har en hälsofarligt låg kondition.

Läs artikeln på Scandinavian Journal of Public Healths webbplats(icon)

Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan

\n\n\n

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.