Obesitas

Ökad övervikt och fetma bland vuxna åren 1995-2017

Forskare på GIH visar i en ny studie att antalet vuxna individer i Sverige med övervikt och fetma har ökat markant mellan åren 1995 och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare på GIH visar i en ny studie att antalet vuxna individer i Sverige med övervikt och fetma har ökat markant mellan åren 1995 och 2017. Under denna tidsperiod ökade förekomsten av övervikt från 44 procent till 54 procent och förekomsten av fetma från 9 procent till 17 procent.

\n\n\n

– Det är en alarmerande utveckling där allt fler individer hamnar i riskzonen för allvarliga sjukdomar, säger Erik Hemmingsson, docent och en av de ansvariga forskarna vid GIH.

Studien är baserad på över 447 000 män och kvinnor i åldrarna 18-74 år i den arbetsföra befolkningen. Data är insamlad från hälsoföretaget HPI Health Profile Institute. Deltagarna har genomgått en Hälsoprofilbedömning, där bland annat mätningar av vikt och längd ingår, vilket används i beräkningarna av övervikt och fetma. Övervikt definierades som ett BMI ≥25 kg/m2, och fetma som ett BMI ≥30 kg/m2.

Resultaten visar att vissa delar av befolkningen var mer drabbade än andra. Övervikt bland män var högre än bland kvinnor: 64 procent av männen jämfört med 44 procent av kvinnorna. Det var även tydliga skillnader mellan individer med olika utbildningsnivå: förekomsten av övervikt bland lågutbildade var 62 procent och 42 procent bland högutbildade. Gällande fetma så var förekomsten 22 procent bland lågutbildade jämfört med 10 procent hos högutbildade.

– Det finns inga tydliga tecken på att ökningen av övervikt eller fetma har stannat av. Tvärtom ser vi uppåtgående trender i hela den vuxna befolkningen, även om individer med en lägre utbildningsnivå är speciellt drabbade. Detta i kombination med svenskarnas allt lägre kondition* gör att allt fler riskerar allvarligare sjukdomar och en förkortad livslängd, säger Erik Hemmingsson.

– Detta är ytterligare ett tecken på att folkhälsan är på väg åt fel håll, och att hälsoklyftorna i Sverige växer, säger Peter Wallin, vd på Health Profile Institute.

Studien är genomförd av HPI-gruppen på GIH.

* En tidigare studie vid GIH visar att nära hälften av Sveriges befolkning numera har en hälsofarligt låg kondition.

Läs artikeln på Scandinavian Journal of Public Healths webbplats(icon)

Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan

\n\n\n

Livsmedel

Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”, ”Smaken formar framtidens livsmedel”,

Gastroenterologi

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.