Obesitas

Ny forskning om sambandet mellan mental ohälsa och fetma

Hälften av alla ungdomar som behandlas mot allvarlig fetma uppvisar neuropsykiatriska problem. Det visar ny studie av forskare från bland annat Lunds och Göteborgs universitet. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hälften av alla ungdomar som behandlas mot allvarlig fetma uppvisar neuropsykiatriska problem. Det visar ny studie av forskare från bland annat Lunds och Göteborgs universitet.

Såväl fetma som psykiska problem har ökat bland ungdomar under 2000-talet. Man har länge sett en koppling mellan fetma och ADHD/depression/ätstörning men sambandet har sällan studerats.

I den här studien ingick 48 tonåringar (73% flickor), med en snittålder på 15 år och med ett genomsnittligt BMI på 42, det vill säga kraftig övervikt. Samtliga ingick i en studie där hälften skulle genomgå medicinsk behandling mot fetma och den andra hälften ett kirurgiskt ingrepp.

Föräldrarna fick fylla i frågeformulär för att mäta ungdomarnas symptom på ADHD och autism. Och ungdomarna själva fick svara på frågor om hetsätning och depressiva symptom.Resultaten visar att mer än hälften av föräldrarna skattade att deras tonåringar hade svårigheter liknande ADHD och/eller autism, trots att bara ett fåtal hade en sådan diagnos sedan tidigare.

– ADHD-symptom innebär att man har svårt att kontrollera sina impulser. Därmed är risken större att man äter utan att vara hungrig och att man är mer benägen att ta till snabba lösningar som exempelvis snabbmat, säger Kajsa Järvholm, forskare i psykologi vid Lunds och Göteborgs universitet.\n– Personer inom autismspektrat är ibland mer selektiva i sitt ätande än andra. Man accepterar endast enstaka maträtter, men äter desto mer av dessa.

En femtedel av ungdomarna uppgav att de hade depressiva symptom. Vad gäller hetsätning, det vill säga när man tappar kontrollen och i ensamhet äter stora mängder mat under kort tid, sade sig en tredjedel av ungdomarna ha problem med detta.

– Tvärtemot vad vi väntat oss hade inte ungdomarna med neuropsykiatriska svårigheter större problem med hetsätning och nedstämdhet än de andra ungdomarna i gruppen, säger Kajsa Järvholm.

Sammantaget innebar föräldrarnas och ungdomarnas uppgifter att två tredjedelar av patienterna i studien hade besvär av neuropsykiatriska problem, hetsätning och/eller depression.

Forskarna menar att fynden pekar på behovet av att skräddarsy behandlingen för ungdomar med svår fetma då majoriteten också har rapporterad mental ohälsa.

Resultaten av studien finns publicerade i tidskriften Acta Paediatrica.

https://doi.org/10.1111/apa.15702

Källa: Lunds universitet

Livsmedel

Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning

Forskare har analyserat uppgifter om matvanor hos drygt 6 700 deltagare i Livsmedelsverkets tre nationella Riksmatenundersökningar. Underlaget omfattar vuxna mellan 18 och 80 år, ungdomar och småbarn....

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.