Obesitas

Ny forskning om sambandet mellan mental ohälsa och fetma

Hälften av alla ungdomar som behandlas mot allvarlig fetma uppvisar neuropsykiatriska problem. Det visar ny studie av forskare från bland annat Lunds och Göteborgs universitet. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hälften av alla ungdomar som behandlas mot allvarlig fetma uppvisar neuropsykiatriska problem. Det visar ny studie av forskare från bland annat Lunds och Göteborgs universitet.

Såväl fetma som psykiska problem har ökat bland ungdomar under 2000-talet. Man har länge sett en koppling mellan fetma och ADHD/depression/ätstörning men sambandet har sällan studerats.

I den här studien ingick 48 tonåringar (73% flickor), med en snittålder på 15 år och med ett genomsnittligt BMI på 42, det vill säga kraftig övervikt. Samtliga ingick i en studie där hälften skulle genomgå medicinsk behandling mot fetma och den andra hälften ett kirurgiskt ingrepp.

Föräldrarna fick fylla i frågeformulär för att mäta ungdomarnas symptom på ADHD och autism. Och ungdomarna själva fick svara på frågor om hetsätning och depressiva symptom.Resultaten visar att mer än hälften av föräldrarna skattade att deras tonåringar hade svårigheter liknande ADHD och/eller autism, trots att bara ett fåtal hade en sådan diagnos sedan tidigare.

– ADHD-symptom innebär att man har svårt att kontrollera sina impulser. Därmed är risken större att man äter utan att vara hungrig och att man är mer benägen att ta till snabba lösningar som exempelvis snabbmat, säger Kajsa Järvholm, forskare i psykologi vid Lunds och Göteborgs universitet.\n– Personer inom autismspektrat är ibland mer selektiva i sitt ätande än andra. Man accepterar endast enstaka maträtter, men äter desto mer av dessa.

En femtedel av ungdomarna uppgav att de hade depressiva symptom. Vad gäller hetsätning, det vill säga när man tappar kontrollen och i ensamhet äter stora mängder mat under kort tid, sade sig en tredjedel av ungdomarna ha problem med detta.

– Tvärtemot vad vi väntat oss hade inte ungdomarna med neuropsykiatriska svårigheter större problem med hetsätning och nedstämdhet än de andra ungdomarna i gruppen, säger Kajsa Järvholm.

Sammantaget innebar föräldrarnas och ungdomarnas uppgifter att två tredjedelar av patienterna i studien hade besvär av neuropsykiatriska problem, hetsätning och/eller depression.

Forskarna menar att fynden pekar på behovet av att skräddarsy behandlingen för ungdomar med svår fetma då majoriteten också har rapporterad mental ohälsa.

Resultaten av studien finns publicerade i tidskriften Acta Paediatrica.

https://doi.org/10.1111/apa.15702

Källa: Lunds universitet

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.