Obesitas

Nära till snabbmat eller motion avgör inte fetma

En ny studie visar att de höga nivåerna av fetma i vissa bostadsområden inte beror på om det är nära till snabbmatsställen eller anläggningar för … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En ny studie visar att de höga nivåerna av fetma i vissa bostadsområden inte beror på om det är nära till snabbmatsställen eller anläggningar för fysisk aktivitet. Risken att utveckla fetma har mer skiftande orsaker.

Områdena där vi bor är kända för att vara viktiga för vår hälsa. Till exempel är fetma vanligare i utsatta bostadsområden, det vill säga områden där genomsnittsinkomsten är låg och arbetslösheten hög. Anledningen till att fetma är vanligare i sådana stadsdelar har varit ett diskussionsämne för både forskare och beslutsfattare under lång tid. Studier från vissa andra länder har visat att snabbmatsställen och anläggningar för fysisk aktivitet i bostadsområden kan vara viktiga för vuxnas fetma.

– Men nu visar vår storskaliga studie i Sverige, som bygger på longitudinella nationella registeruppgifter för mer än 1,5 miljoner vuxna, inget statistiskt signifikant samband mellan dessa två typer av anläggningar och fetma, förklarar Kenta Okuyama, doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.

Han menar att även om färre snabbmatsställen och/eller fler fysiska aktivitetsanläggningar kan främja hälsosam kost och motion i teorin, är det inte säkert att det är effektivt i alla länder och regioner. Hur kultur och livsstil ser ut i bostadsområdet påverkar hur ofta människor köper snabbmat och använder sig av anläggningarna.

– Våra resultat visar att andra bostadsområdesfaktorer såväl som enskilda faktorer är viktigare än till exempel snabbmatställen och anläggningar för fysisk aktivitet som tidigare ansetts spela en stor roll. Vårt nästa mål är att undersöka ytterligare vilka andra faktorer som eventuellt kan påverka risken för fetma i Sverige, säger Kenta Okuyama.

Vetenskaplig artikel: Fast food outlets, physical activity facilities, and obesity among adults: a nationwide longitudinal study from Sweden, publicerad i International Journal of Obesity

Källa: Lunds universitet

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Undernäring hos äldre

Ekots kartläggning: Dyrare råvaror försvinner från äldres menyer

Feta mejeriprodukter, lax och nötkött har minskat eller försvunnit från menyerna i äldreomsorgen i ett antal svenska kommuner. Det visar en kartläggning som Ekot och P4 har genomfört om hur stigande matpriser påverkar måltiderna för äldre.

Nina Granberg 27 januari, 2026 • Uppdaterades 27 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Totalt svarade 211 av landets kommuner på Ekots och P4:s frågor om hur stigande matpriser påverkat äldreomsorgens menyer. Av dessa uppgav drygt 30 att de dragit ned på eller helt tagit bort vissa råvaror. Det handlar bland annat om lax, nötkött, Bregott och feta mejeriprodukter.

I flera kommuner motiveras förändringarna med ökade livsmedelskostnader och krav på budget i balans. Enligt kartläggningen har vissa kommuner även höjt matavgifter eller bytt till billigare råvarualternativ för att hålla nere kostnaderna.

Dietister och forskare varnar samtidigt för konsekvenserna när energirikare livsmedel tas bort ur kosten. Lisa Thungren, dietist inom primärvården i Region Västmanland, pekar på riskerna:

– Det kan generera fler äldre med undernäring som i sig medför en minskad livskvalitet för individen.

Livsmedelsverkets kostrekommendationer för äldre med nedsatt aptit betonar vikten av hög näringstäthet, där protein och fett spelar en central roll. Ekots kartläggning aktualiserar därmed frågan om hur kommunala besparingar påverkar möjligheten att följa dessa rekommendationer i praktiken.