Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Nära till snabbmat eller motion avgör inte fetma

En ny studie visar att de höga nivåerna av fetma i vissa bostadsområden inte beror på om det är nära till snabbmatsställen eller anläggningar för … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

En ny studie visar att de höga nivåerna av fetma i vissa bostadsområden inte beror på om det är nära till snabbmatsställen eller anläggningar för fysisk aktivitet. Risken att utveckla fetma har mer skiftande orsaker.

Områdena där vi bor är kända för att vara viktiga för vår hälsa. Till exempel är fetma vanligare i utsatta bostadsområden, det vill säga områden där  genomsnittsinkomsten är låg och arbetslösheten hög. Anledningen till att fetma är vanligare i sådana stadsdelar har varit ett diskussionsämne för både forskare och beslutsfattare under lång tid. Studier från vissa andra länder har visat att  snabbmatsställen och anläggningar för fysisk aktivitet i bostadsområden kan vara viktiga för vuxnas fetma.

– Men nu visar vår storskaliga studie i Sverige, som bygger på longitudinella nationella registeruppgifter för mer än 1,5 miljoner vuxna, inget statistiskt signifikant samband mellan dessa två typer av anläggningar och fetma, förklarar Kenta Okuyama, doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.

Han menar att även om färre snabbmatsställen och/eller fler fysiska aktivitetsanläggningar kan främja hälsosam kost och motion i teorin, är det inte säkert att det är effektivt i alla länder och regioner. Hur kultur och livsstil ser ut i bostadsområdet påverkar hur ofta människor köper snabbmat och använder sig av anläggningarna.

– Våra resultat visar att andra bostadsområdesfaktorer såväl som enskilda faktorer är viktigare än till exempel snabbmatställen och anläggningar för fysisk aktivitet som tidigare ansetts spela en stor roll. Vårt nästa mål är att undersöka ytterligare vilka andra faktorer som eventuellt kan påverka risken för fetma i Sverige, säger Kenta Okuyama.

Vetenskaplig artikel: Fast food outlets, physical activity facilities, and obesity among adults: a nationwide longitudinal study from Sweden, publicerad i International Journal of Obesity

Källa: Lunds universitet


Dela artikeln

Hjärta & kärl

Kaffe påverkar hjärthälsan olika - gener kan spela roll

Hur kaffe påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom kan bero på genetiska faktorer. Det visar ny forskning baserad på en stor svensk studie.

Nina Granberg 23 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1719

Foto: AdobeStock

Forskarna fann att sambandet mellan kaffedrickande och tidiga tecken på åderförkalkning i hjärtats kranskärl inte var detsamma för alla deltagare. Enligt studien sågs en högre förekomst av sådana förändringar hos vissa personer som drack kaffe ofta och samtidigt hade en specifik genetisk profil kopplad till snabbare koffeinmetabolism.

– Våra resultat visar att kopplingen mellan kaffe och förekomsten av tidiga tecken på kranskärlsateroskleros inte är detsamma för alla, utan påverkas av individens genetiska bakgrund. För vissa personer kan mycket kaffedrickande vara kopplad till en ökad förekomst, säger Vanessa Kaplan doktorand vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Analysen bygger på data från SCAPIS, en stor svensk studie om hjärt- och lunghälsa där deltagarna genomgått avancerade undersökningar, bland annat bilddiagnostik av kranskärlen.

Forskarna lyfter resultaten som ett möjligt steg mot mer individanpassade råd om kost och livsstil.

– I framtiden kan rekommendationer kring kost och livsstil, inklusive kaffedrickande, behöva anpassas utifrån genetiska faktorer. .

Nästa steg blir att undersöka hur bredare kostmönster, enskilda livsmedel och näringsämnen samverkar med genetiska faktorer för att påverka risken för hjärt-kärlsjukdom



Geriatrik

Träning och näringsdryck kan minska vårdbehovet vid demens

En enkel kombination av dagliga styrkeövningar och proteinrika näringsdrycker kan ge mer än bättre fysisk funktion hos personer med demens. I en ny svensk studie såg forskare även tecken på ökad självständighet i vardagen efter tre månader.

Nina Granberg 23 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1718

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.