Obesitas

Nära till snabbmat eller motion avgör inte fetma

En ny studie visar att de höga nivåerna av fetma i vissa bostadsområden inte beror på om det är nära till snabbmatsställen eller anläggningar för … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En ny studie visar att de höga nivåerna av fetma i vissa bostadsområden inte beror på om det är nära till snabbmatsställen eller anläggningar för fysisk aktivitet. Risken att utveckla fetma har mer skiftande orsaker.

Områdena där vi bor är kända för att vara viktiga för vår hälsa. Till exempel är fetma vanligare i utsatta bostadsområden, det vill säga områden där genomsnittsinkomsten är låg och arbetslösheten hög. Anledningen till att fetma är vanligare i sådana stadsdelar har varit ett diskussionsämne för både forskare och beslutsfattare under lång tid. Studier från vissa andra länder har visat att snabbmatsställen och anläggningar för fysisk aktivitet i bostadsområden kan vara viktiga för vuxnas fetma.

– Men nu visar vår storskaliga studie i Sverige, som bygger på longitudinella nationella registeruppgifter för mer än 1,5 miljoner vuxna, inget statistiskt signifikant samband mellan dessa två typer av anläggningar och fetma, förklarar Kenta Okuyama, doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.

Han menar att även om färre snabbmatsställen och/eller fler fysiska aktivitetsanläggningar kan främja hälsosam kost och motion i teorin, är det inte säkert att det är effektivt i alla länder och regioner. Hur kultur och livsstil ser ut i bostadsområdet påverkar hur ofta människor köper snabbmat och använder sig av anläggningarna.

– Våra resultat visar att andra bostadsområdesfaktorer såväl som enskilda faktorer är viktigare än till exempel snabbmatställen och anläggningar för fysisk aktivitet som tidigare ansetts spela en stor roll. Vårt nästa mål är att undersöka ytterligare vilka andra faktorer som eventuellt kan påverka risken för fetma i Sverige, säger Kenta Okuyama.

Vetenskaplig artikel: Fast food outlets, physical activity facilities, and obesity among adults: a nationwide longitudinal study from Sweden, publicerad i International Journal of Obesity

Källa: Lunds universitet

Livsmedel

Blodig brownie – nytt recept mot järnbrist

Nu testsäljs en järnrik blodbrownie, bakad på nötblod, fullkorn och choklad. Bakverket är resultatet av ett forskningsprojekt som vill minska matsvinnet och samtidigt tackla järnbristen hos framförallt unga kvinnor.

Nina Granberg 16 september, 2025 • Uppdaterades 17 september, 2025 • 3 minuters läsning

På testlabbets skylt står det tydligt: blod. Trots det har både vuxna och barn glatt provsmakat den nya brownien med överraskande god respons. I stället för ägg innehåller kakan 20 procent nötblod. Det ger en fyllig smak, hög halt av hemjärn och är en smart användning av en annars bortglömd råvara.

Bakom initiativet står Axfoundation, IVL Svenska...

Nutrition

Bildstöd för nya kostråden – Livsmedelsverket lanserar nytt material

Uppdaterade kostråd betyder också behov av nytt bildstöd. Livsmedelsverket har därför tagit fram nytt informationsmaterial som ska göra det enklare för vården att prata matvanor med patienter, från matpyramider och foldrar till filmer och digitala tester.

Nina Granberg 11 september, 2025 • Uppdaterades 15 september, 2025 • 2 minuters läsning

Syftet med bildstödet, som nyligen presenterades vid ett webbinarium, är att ge vården lättanvända och pedagogiska verktyg för att omsätta kostråden i praktiken och göra dem mer begripliga i mötet med patienter.

Små steg gör stor skillnad

Ett genomgående budskap i kommunikationen är att varje liten förändring räknas. Det syns i både bilder och filmer, där devisen ”ett litet steg kan göra stor skillnad” återkommer.

– Det är det absolut viktigaste: att tänka att varje liten förändring, eller att bibehålla det som redan är bra, räknas, sa Mahnoush Etminan, dietist, PhD och handläggare på Livsmedelsverket vid seminariet.

Materialet riktar sig både till vården och till allmänheten, och är tänkt att också fungera som stöd i samtal mellan patient och vårdpersonal. Broschyrer och bilder finns i tryckt och digital form, medan filmerna kan användas i väntrum eller på sociala medier.

Översättningar till lättläst svenska och engelska är på väg, men för andra språk uppmuntrar Livsmedelsverket tills vidare till att använda översättningsappar direkt på bild- och textmaterial.

Fokus på svenskproducerat

I materialet lyfts också fördelar med svenska livsmedel, bland annat låg antibiotikaanvändning i djurhållningen och strikta regler kring växtskyddsmedel.

Det här ingår i bildstödet

Matpyramiden

Ny version kopplad till råden.
Finns som affisch, utskrift och i delar för varje livsmedelsgrupp.

Foldern Kostråd i korthet

Sammanfattar råden med kort text och pyramid.
Gratis att ladda ner, kan beställas i tryckt version.

Rådspecifika bilder

Illustrationer för varje råd: t.ex. läsk, sötsaker och snacks, frukt och grönt, baljväxter, fullkorn, fisk, mejeri, nötter, salt och oljor.
Visar både mängder och praktiska tips.

Bildstöd finns för olika livsmedelsgrupper.

Korta inspirationsfilmer

Fyra filmer för väntrumsskärmar och sociala medier.
Samma huvudbudskap: små steg gör skillnad.

Sociala medier-paket

Färdiga bilder och grafik för lokal spridning i vården eller kommunen.

Översättningar

Kommer på lättläst svenska och engelska.
Övriga språk hanteras tills vidare via översättningsappar.

Digitalt självtest om matvanor

Ett webbaserat test kopplat till kostråden.
Ger återkoppling på individens matvanor och förslag på förbättringar.
Kan användas av privatpersoner eller tillsammans med vårdpersonal i samtal.

Allt material finns samlat på Livsmedelsverkets webbplats under ”Kostråd för vuxna”. Där går det att ladda ner bilder, filmer och foldrar, eller beställa tryckta exemplar. Läs mer HÄR.

Vad är nytt i kostråden?

Baljväxter: lyfts ut som ett eget råd, inte längre inkluderade i rådet om grönsaker och frukt.
Grönsaker, frukt och bär: fortsatt 500 gram per dag, men i praktiken högre än tidigare eftersom baljväxterna räknas separat.
Läsk, sötsaker och snacks: inget nytt råd, men kommunikationen är tydligare och mer konkret.
Rött kött och chark: fortsatt råd om att begränsa, med betoning på att en liten andel bör utgöras av charkprodukter.
Mejeriprodukter: rekommendation att äta dagligen, gärna syrade sorter som fil och yoghurt.
Fullkorn, nötter, salt och alkohol: råden är oförändrade, men får nytt bildstöd.