Obesitas

När endast BMI används missas vartannat barn med förhöjt midjemått

Traditionellt har förhållandet mellan längd och vikt – så kallat BMI – använts för att identifiera vilka barn som har övervikt eller fetma. Nya studier … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 7 minuters läsning

Traditionellt har förhållandet mellan längd och vikt – så kallat BMI – använts för att identifiera vilka barn som har övervikt eller fetma. Nya studier vid Högskolan i Halmstad visar att vartannat barn vid fem års ålder med förhöjt midjemått riskerar att missas när endast BMI används som mått. Dessa barnen går dock att identifiera om måttet WHtR (midjemått-längd-kvot) används som ett komplement till BMI. I studien har även barnens matintag och hur det påverkar viktutvecklingen studerats.\nStor ökning av övervikt och fetma

Övervikt och fetma har ökat drastiskt de fyra senaste decennierna över hela världen och detta gäller även de allra minsta. År 2016 gick Världshälsoorganisationen (WHO) ut med att över 41 miljoner barn under fem år hade övervikt eller fetma. En studie från från samma år visar att ungefär 12 procent av fyraåringarna i Halland lider av övervikt eller fetma. Studier visar att riskfaktorerna för sjuklighet ökar direkt när ett barn drabbas av övervikt eller fetma och hela barnets kropp påverkas av den ökade vikten. Detta leder exempelvis till ökade påfrestningar i hjärta och kärl, risk för typ 2-diabetes, påverkan i skelett och muskelsystem. Fetman kan även ha psykosociala konsekvenser.

Mätdata- och enkätdata från barn och föräldrar i Halland

Annelie Lindholm, universitetslektor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad, har i sin avhandling ”Overweight and obesity in preschool children – early risk factors and early identification” studerat tillväxtmönster och riskfaktorer för övervikt och fetma samt förhöjt midjemått hos förskolebarn. Studierna har utgått från ett projekt som heter ”Tillväxtprojektet”, i vilket mät- och enkätdata har samlats in för 2 666 halländska barn som forskarna har följt sedan barnens födelse. De mätparametrar som avhandlingen har baserats på är vikt, längd och midjemått som har mätts från födelsen fram till fem års ålder vid nio tillfällen. Vid varje mättillfälle har föräldrarna även svarat på en enkät och svaren har använts i analyserna. Första året har barnen mätts fyra gånger, därefter en gång vid ett och ett halvt års ålder och därefter en gång varje år fram till femårsdagen.\n– Det finns inte så många studier om orsaker till övervikt och fetma hos de yngsta barnen, därför har det varit unikt att kunna studera den här gruppen med så många små barn och analysera hur de växer tidigt i livet, säger Annelie Lindholm, som också har en magisterexamen i biomedicin.

Mätning av BMI och WHtR

För att följa barns viktutveckling i förhållande till längd används framför allt BMI (Body Mass Index – kroppsvikten i kg delad med kroppslängden i meter i kvadrat) världen över. Detta trots att det finns mycket kritik mot det sättet att mäta eftersom BMI inte visar var på kroppen fettet sitter och att det inte heller skiljer på fettvävnad och annan vävnad som exempelvis muskulatur. Sjukdomar kopplade till övervikt som hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes är ofta associerade med bukfetma, även kallad central fetma och därför har nya mätmetoder som påvisar bukfetma utvecklats. På Sveriges barnavårdscentraler mäts dock vanligen bara längd och vikt och inte midjemått i dag.\nI sina studier har Annelie Lindholm även använt sig av WHtR (Waist to Height Ratio – midjemått-längd-kvot) för att identifiera förhöjt midjemått hos barn i förskoleåldern samt hur WHtR stämmer överens med BMI i denna åldersgrupp. Andra studier där forskare har använt WHtR är ofta gjorda på äldre barn eller vuxna och det råder i dag ingen enighet gällande betydelsen av WHtR hos små barn. Annelie Lindholm har dock inte hittat någon som har jämfört både BMI och WHtR i åldersgruppen 0–5 år tidigare, så som hon har gjort i sin avhandling. Innan forskarna påbörjade mätningarna inom Tillväxtprojektet var de noga med att undersöka om det fanns studier som visade samband mellan att mäta midjemått på barnen och utvecklingen av anorexi, och några sådana samband kunde de inte hitta.\n– Genom att använda mig av både BMI och WHtR i mina studier kunde jag se att över hälften av barnen med normalt BMI ändå hade förhöjt midjemått, vilket innebär att vartannat barn med detta, och eventuella riskfaktorer kopplade till det, missas när endast BMI används, säger Annelie Lindholm.

Riskfaktorer och förändring tidigt i livet

I sin avhandling har Annelie Lindholm också tittat på riskfaktorer för övervikt och fetma. Under senare år har flera studier pekat på att de 1 000 första dagarna hos barnet, från befruktning till tvåårsdagen, är avgörande för etablering av övervikt eller fetma. Den här perioden är viktig i barnets tillväxt och även för att försöka förändra beteenden och göra något åt det. Om barnet drabbas av fetma som liten ökar även risken för fetma som vuxen. Det är inte bara barnets beteende och vanor som spelar roll, utan risken för övervikt och fetma hos ett barn påverkas även av andra faktorer. Det som kan påverka är bland annat högt BMI hos mamman före graviditeten eller typ 2-diabetes som båda är förknippade med höga glukoskoncentrationer i blodet, vilket verkar kunna ge ökad glukostransport till fostret med ökad tillväxt av fettvävnaden hos barnet som följd. Även andra händelser under graviditeten, exempelvis att tillväxten i livmodern hämmas, vilket ger ökad risk för litenhet vid födelsen (SGA – small for gestational age), är förknippat med ökad risk att drabbas av övervikt eller fetma senare i livet. Annelie Lindholm fann även samband med pappans BMI, som exempelvis kan stå för matvanorna i familjen.\n– Om ingripanden görs tidigt finns chansen att etablera goda vanor innan barnet själv har etablerat osunda sådana. Därför kan det vara avgörande att tidigt identifiera barn som löper risk för att utveckla övervikt eller fetma och sjukdomar kopplade till det, säger Annelie Lindholm.

Hur barnens matintag påverkar viktutvecklingen

Annelie Lindholm har också tittat på barnens matintag och hur det påverkar viktutvecklingen. Det är sedan tidigare känt att en tidig snabb viktökning är förknippad med ökad risk för övervikt eller fetma senare i livet. Annelie Lindholm har fått fram tydliga resultat på att matning med nappflaska ökar risken för sådan tidig snabb viktökning. Även nattmål med bröstmjölksersättning är en riskfaktor för detta. Sambandet mellan nappflaskan och den snabba viktökningen beror troligtvis på innehållet, om flaskan innehåller bröstmjölk, ersättning eller välling, men också på hur föräldrarna matar sitt barn. Tidigare forskning har visat att vid amning slutar barnet äta när hen är mätt, men vid flaskmatning är det lättare att det blir en mer forcerad matning eftersom föräldrarna, när de kan se innehållet i flaskan får lättare att uppmuntra barnet att dricka upp. De vuxna litar inte på den naturliga mättnadskänslan hos barnet och då kan barnet få i sig mer än vad som egentligen behövs.\nInom Tillväxtprojektet är forskarna samstämmiga i att övervikt eller fetma behöver uppmärksammas tidigt i livet, så att barnet kan få förutsättningarna till hjälp. Om barnen med risk för övervikt eller fetma inte hittas kan de inte heller få något stöd i riktning mot en hälsosam viktutveckling.\n– Det är dock viktigt att föra fram att små barn inte ska banta, utan växa ifatt sin vikt, säger Annelie Lindholm.

Finansiering

Annelie Lindholms avhandlingsarbete har finansierats av FoU Spenshult där hennes huvudhandledare är verksamhetschef, och Högskolan i Halmstad, bland annat genom rektors strategiska medel. Hon har även beviljats medel från Kronprinsessan Lovisas förening för barnasjukvård/Axel Tielmans minnesfond och från Vetenskapliga Rådet, Region Halland.

Om Tillväxtprojektet i Region Halland

Tillväxtprojektet startade 2006 av Josefine Roswall, barnläkare på Hallands sjukhus, och barnhälsovårdsutvecklaren Gerd Almquist Tangen. Syftet med projektet är att identifiera tidiga påverkansfaktorer för små barns hälsa och viktutveckling. I projektet samlas data om 2 666 halländska barn, födda 2007–2008, som har blivit mätta och vägda sedan de föddes. Det är ovanligt att så många barn följs under så lång tid och att forskare har data från så många unga barn att göra studier på.\nKälla: högskolan i Halmstad

USA:s nya kostråd väcker debatt - Svenska experter: stå fast vid NNR

USA:s nya kostråd har fått stor uppmärksamhet. I sociala medier används råden redan som argument i debatter om allt från kött till klimat. Men svenska experter menar att dietister tryggt kan luta sig mot NNR och svenska kostråd när budskap krockar och förvirrar.

Nina Granberg 14 januari, 2026 • Uppdaterades 16 januari, 2026 • 4 minuters läsning

Sällan har råd om kost och hälsa fått så stor uppmärksamhet och skapat sådan internationell debatt som de nya amerikanska riktlinjerna. Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, vill inte recensera dem.

– Vi kommenterar generellt inte andra länders kostråd.

Men hon konstaterar att de skiljer sig från de svenska, samtidigt som vissa punkter ligger nära varandra. En gemensam nämnare är att man lyfter fram att intaget av typisk skräpmat behöver minska.

– Vi ser att de har fokus på att man ska äta riktig mat och skippa onyttig snabbmat, sötsaker och snacks. Och det är råd som vi ger i Sverige också.

Skillnader mellan de amerikanska råden och de svenska är dock stora menar hon. Det gäller särskilt för rött kött och fett. Därför uppmanar hon dietister att stå stadigt i de nordiska och svenska rekommendationerna.

Åsa Brugård Konde. Foto: Livsmedelsverket

– Jag kan bara säga att vi har en stabil, vetenskaplig grund för våra råd här i Norden och Sverige.

Köttmängderna är helt hälsobaserade

En återkommande fråga på sociala medier gäller påståenden om att svenska kostråd skulle vara mer styrda av klimatmål än hälsa.

– Det stämmer verkligen inte. Vi har tagit in miljöaspekter, men det har inte påverkat mängdrekommendationerna, säger Åsa Brugård Konde.

Hon betonar att nivån på till exempel köttintag i svenska råd är hälsobaserad. Men vi ger också information om fördelarna med svenskt, särskilt naturbeteskött, som ett bra val ur miljösynpunkt och för djuren.

Oro för folkhälsan

Mai-Lis Hellenius, professor i att förebygga hjärt-kärlsjukdom med fokus på mat och fysisk aktivitet på Karolinska Institutet, följer utvecklingen med oro. Hon beskriver tidigare amerikanska kostråd som tunga dokument som haft stor betydelse även internationellt, men menar att den nya versionen har tappat både tyngd och trovärdighet.

– Jag är bekymrad och tycker det är väldigt ledsamt.

Hon reagerar både på hur råden tagits fram och på delar av innehållet.

– Det har blivit mer av ett politiskt dokument och det undergräver förtroendet för forskare och myndigheter.

Enligt Mai-Lis Hellenius är det problematiskt att dokumentet blandar råd med tydlig evidens med sådant som saknar vetenskapligt stöd.

– Själva innehållet är en blandning av bra och vetenskapligt baserade råd, men där man också sticker in råd som inte alls är baserade på vetenskap. Det kan försämra folkhälsan på sikt.

Hon pekar särskilt på att animaliska livsmedel med hög halt av mättade fetter lyfts i råden och att man rekommenderar ett högre proteinintag.

När “processat” blir en fälla

De amerikanska riktlinjerna använder inte den ofta ifrågasatta NOVA-klassificeringen, utan i stället begreppet “highly processed foods”. Men även det kan skapa missförstånd, menar Åsa Brugård Konde.

– Mycket av de processade livsmedel som man bör äta mindre av handlar om snacks, godis och läsk. Men det finns också processat som kan vara en del av en hälsosam kost, som yoghurt och fullkornsbröd.

Fokusera på individen

Mai-Lis Hellenius menar att turbulensen i USA gör det ännu viktigare att dietister i Sverige lutar sig mot den nordiska kunskapsbasen.

– I all den här röran nu, så framstår ju de nordiska näringsrekommendationerna och våra svenska uppdaterade kostråd som ännu bättre.

Hennes budskap till dietister är att hålla fast vid dessa, men att samtidigt fokusera på individen.

– Våga ta debatten och lita på att du har den samlade kunskapen, men glöm inte att se individens unika behov och situation.

FAKTA: USA:s kostråd i korthet

“Eat real food” är huvudbudskapet.
Råden uppmanar till en kraftig minskning av “highly processed foods”, bland annat sådant med raffinerade kolhydrater, tillsatt socker och högt natriuminnehåll.
Protein ska prioriteras vid varje måltid, med målet 1,2–1,6 g/kg kroppsvikt och dag.
Fullfeta mejeriprodukter utan tillsatt socker lyfts fram (mål: 3 portioner/dag vid 2 000 kcal).
Fullkorn rekommenderas (mål: 2–4 portioner/dag vid 2 000 kcal).
Tillsatt socker: en måltid bör innehålla max 10 gram.
Natrium: från 14 år rekommenderas <2 300 mg per dag.
Mättat fett: bör generellt inte överstiga 10 E%.
Alkohol: “drick mindre alkohol” för bättre hälsa, och vissa grupper bör undvika helt.

Kostråd & riktlinjer

Nya riktlinjer för skolmat – fokus på måltidsmiljön

Mindre kött, mer baljväxter och hybrider. När Livsmedelsverket i dag presenterade nya nationella riktlinjer för skolmaten stod måltidsmiljön i centrum.

Nina Granberg 14 januari, 2026 • Uppdaterades 15 januari, 2026 • 4 minuters läsning

De nationella riktlinjerna för måltider i skolan ska vara ett stöd för dem som leder skolor och måltidsverksamheter, så att de tillsammans kan skapa de bästa förutsättningarna för elevernas hälsa och studieresultat.

– Det som är speciellt viktigt att ta upp är att de här nya riktlinjerna faktiskt tar ett helhetsgrepp på skolmåltiderna, sa Livsmedelsverkets generaldirektör Christina Nordin när riktlinjerna presenterades på ett webbinarium som lockat över 700 deltagare.

I Livsmedelsverkets pressmeddelande lyfter Emelie Elin, projektledare för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, flera av nyheterna i de uppdaterade riktlinjerna.

– Det vi trycker särskilt på är stödet till trivsamma måltider, en lugn och trevlig måltidsmiljö och att man involverar elever i det arbetet, säger hon.

Var tredje högstadieelev skippar skollunch

Bakgrunden är att eleverna själva ofta pekar ut miljön som den största anledningen till att de väljer bort skolmaten.

– Vi vet att var tredje högstadieelev hoppar över skollunchen och att den största anledningen till det är att miljön uppfattas som stressig, stökig och otrygg. Därför framhåller vi behovet av ökat samarbete mellan skola och måltidsorganisationen.

Livsmedelsverket har även justerat tiden som eleverna minst bör ha på sig för att sitta ner och äta maten från 20 till 25 minuter. Skolverket lyfter att elever får i sig mer fullkorn och mer grönsaker om de får några minuter till på sig att äta.

Attityden till skolmaten behöver förändras

– Elever blir mer positivt inställda till skollunchen när de förstår varför menyn ser ut som den gör, varför det är bättre att äta riktig mat än sötsaker och snacks, och att även deras psykiska välbefinnande ökar om de äter bra mat, säger hon.

I en tid då psykisk ohälsa bland unga har blivit vanligare och andelen barn med övervikt ökar, är skolmåltiden ett av de mest kraftfulla verktygen för att stärka ungas hälsa och förutsättningar att klara skolan.

– Skollunchen är mer än ett mål mat. Samvaron i skolrestaurangen mellan elever är värdefull och närvarande vuxna skapar trygghet. Men för att få fler elever att vilja äta skollunchen behöver samarbetet mellan måltidspersonal och skolpersonal öka. Eleverna bör självklart också involveras i arbetet för att driva utvecklingen framåt, säger Emelie Elin.

Mindre rött kött och mer växtbaserat

Riktlinjerna utgår från Nordiska näringsrekommendationer, NNR. Tidigare låg rekommendationen på max 500 gram rött kött per vecka (tillagad vikt) men efter den senaste uppdateringen av NNR landade den i stället på 350 gram. I siffran ingår både nöt, gris och charkprodukter.

Enligt Livsmedelsverkets beräkningsmodell ska skolluncherna svara för ungefär en tredjedel av den konsumtionen, vilket innebär 125 gram rött kött per elev i veckan.

– Exakt hur man fördelar köttmängden över tid är flexibelt, där man exempelvis kan fördela 500 gram rött per elev hur man vill över fyra veckor, förtydligar Emelie Elin i en intervju med Livsmedel i fokus.

I riktlinjerna lyfts även fördelen med att servera hybridprodukter i skolrestaurangen, inte minst för att få skjuts av den så kallade köttfaktorn när det gäller att tillgodogöra sig järnet i maten.

Man rekommenderar även att servera baljväxter varje dag, men poängterar att dessa med fördel kan blötläggas och groddas innan tillagning, för att öka biotillgängligheten av järn och andra näringsämnen.

Tydligare stöd kring järn

En tredjedel av alla tjejer och unga kvinnor har järnbrist i dag. Men lösningen är inte att äta mer kött enligt Livsmedelsverket.

– Det finns många livsmedel som bidrar med järn förutom kött. Och det viktigaste för de här tjejerna är att de äter riktig mat. Vi vet att många får en stor del av sitt energibehov via godis och läsk och där finns inget järn alls. Det är inte en konsekvens av skollunchen att så många tjejer och unga kvinnor har järnbrist i dag, säger Emelie Elin.

Efter remissen har riktlinjerna kompletterats med tydligare stöd kring järn och biotillgänglighet, med praktiska tips för genomförande. De har också utökats med nya avsnitt om beredskap och upphandling.

Läs mer om riktlinjerna HÄR.

I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skollunchen skulle vara kostnadsfri för elever. Syftet med skolmåltiderna då som nu är att ge alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, förutsättningar att gå i skolan och lära.