Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Mätplatta bra vid övervikt och obesitas hos barn

Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Norrtälje sjukhus har börjat använda en mätplatta i hemmet för att öka barnets och föräldrarnas motivation till förändring. Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI.

20 november, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Mätplatta bra vid övervikt och obesitas hos barn

Foto: Pressbild

Mätplattan ser ut som en våg, men visar inga siffror. När patienten ställer sig på den i hemmet registreras data i en app som föräldrarna och barnet har tillgång till. Informationen innehåller inga siffror, utan består av ett diagram där det syns om barnet är inom sitt målviktsområde.

Information skickas också till mottagningen där sjuksköterskan följer barnets BMI-utveckling. I appen finns möjlighet att chatta med mottagningen om frågor eller problem uppstår.

– Mätplattan är ett digitalt kompletterande verktyg som vi tar till när vi ser ett behov av lite extra motivation, förklarar sjuksköterskan Hillevi Andersson.

I appen kan man direkt se om de förändringar man gjort givit resultat. Barnläkaren Ellinor Ristoff är nöjd med verktyget, och säger att den snabba feedbacken är positiv för många.

– Annars får man kanske vänta mellan en och tre månader på att se resultatet av de förändringar man gör. 

Oftast kommer barn med övervikt eller obesitas till mottagningen via en remiss från BVC eller elevhälsan i skolan. Tillsammans gör man en plan som passar barnet. Hälsosamtal, telefonavstämningar, videomöten och fysiska besök är en del av behandlingen. I de fall det passar och familjen tycker att det är en bra idé kan mätplattan bli aktuell. 

Genom datan ser mottagningen om resultaten sticker i väg mycket åt fel håll och kan då ta kontakt med familjen för att höra hur det går. Målet är att barnet ska ställa sig på plattan varje dag, men på mottagningen är man noga med att det ska kännas bra. Det är också viktigt att undvika känslan av misslyckande. 

Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI. Just nu är det ett 40-tal barn som har en platta hemma. Mätplattan går att använda på barn från tre år, men på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen ser man framför allt behovet hos lite äldre barn.

– Tonåringar är en grupp där det är svårare att få positiva resultat. De bestämmer mer själva och de kanske har egna pengar som de kan köpa godis, mat och dryck för. Motivationen kan vara extra svår. Men för just den här gruppen fungerar plattan väldigt bra, säger Ellinor Ristoff. 

Hillevi Andersson, Ellinor Ristoff och Susann Janze är överens om att kunskapen om barnobesitas generellt är för låg, även i vården. 

– Obesitas är en sjukdomsdiagnos och man har rätt till vård. Det är barnet och familjen som måste göra jobbet, men vi ska ge ett så bra stöd det bara går.

Övervikt och obesitas hos barn

  • Barns längd och vikt mäts regelbundet på barnavårdscentralen och inom elevhälsan. Längden och vikten läggs sedan in i en speciell tabell med kurvor. Längden och vikten ska helst följa vissa kurvor i tabellen. Med hjälp av kurvorna kan man få en god vägledning om ett barn har övervikt eller obesitas.
  • Övervikt är inte en sjukdom men kan påverka barnets hälsa negativt. Det är inte skadligt att vara lite överviktig om barnet äter bra mat och har bra vanor för träning och rörelse. Om barnet fortsätter att öka i vikt så kan hen få obesitas. Det är en sjukdom.
  • Obesitas ger en ökad risk att få andra sjukdomar och besvär. Risken att få besvär ökar ju högre vikten är. De närstående vuxna behöver därför hjälpa barnet till hälsosammare levnadsvanor redan under barndomen. Ibland behövs även behandling från vården. Det beror på att många barn med obesitas får obesitas även som vuxna om de inte får vård tidigt.

  • Dela artikeln

    Onkologi

    Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

    Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

    Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
    AdobeStock_1218538903 1

    Foto: AdobeStock

    Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

    Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

    Kartlagda riskfaktorer

    Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

    • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
    • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
    • Högt blodsocker – 6 procent
    • Högt BMI – 4 procent
    • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

    Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


    Dela artikeln

    Forskning

    Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

    Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

    Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
    IMG_1589

    Foto: David Stephansson



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.