Obesitas

Högre genomsnittlig livslängd efter fetmakirurgi

Personer som genomgått fetmakirurgi lever i genomsnitt tre år längre än de som fått traditionell behandling mot sin fetma, visar en studie vid Göteborgs universitet. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Personer som genomgått fetmakirurgi lever i genomsnitt tre år längre än de som fått traditionell behandling mot sin fetma, visar en studie vid Göteborgs universitet. Överdödligheten är dock hög i båda grupperna jämfört med den allmänna befolkningen.

Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine, NEJM, och bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, som startades 1987 och leds från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Den nu aktuella studien omfattar uppgifter om 2 007 vuxna patienter som genomgått fetmakirurgi, och en kontrollgrupp om 2 040 personer med fetma som fått vanlig fetmavård. En representativ referensgrupp med 1 135 personer från den allmänna befolkningen inkluderades också.

Hos dem som opererats var den förväntade genomsnittliga livslängden 3,0 år längre jämfört med dem som fått icke-kirurgisk behandling, men 5,5 år kortare än hos befolkningen i stort.

Tidigare inte klarlagt

Att fetmakirurgi resulterar i varaktig viktminskning och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer är känt sedan tidigare. Däremot har det inte varit tydligt klarlagt hur mycket den förväntade livslängden förlängs efter fetmakirurgi.

Lena Carlsson Ekander, professor i klinisk metabolisk forskning vid Sahlgrenska akademin, är huvudansvarig för SOS-studien sedan 2005, och huvudförfattare bakom artikeln.

– Nu har vi för första gången fått ett mått på hur mycket fetmakirurgi förlänger livet för den genomsnittliga patienten. Men det är viktigt att påpeka att det rör sig om ett genomsnitt. Alla patienter är olika och det går därför inte att dra slutsatsen att alla som opereras lever tre år längre, säger hon.

Minoritet genomgår operation

Trots fetmakirurgins goda effekter, med minskad risk för försämrad hälsa och för tidig död, är det fortfarande bara en minoritet av de berättigade patienterna som faktiskt genomgår operation. Forskarna betonar vikten av att patienter får väl underbyggd information för att kunna göra kloka val.

– I den här studien undersökte vi dödligheten under så lång tid som tre decennier. Dessutom uppskattade vi livslängden efter fetmakirurgi och vanlig fetmavård jämfört med den i befolkningen, säger Lena Carlsson Ekander.

– Det är sedan länge väl känt att fetma minskar den genomsnittliga livslängden med ungefär fem till tio år. Vår studie visar att fetmakirurgi förlänger den med tre år. Men även efter kirurgi är livslängden fortfarande kortare än i den allmänna befolkningen. Därför är det mycket viktigt att fetmaopererade patienter erbjuds adekvat uppföljning, avslutar hon.

Titel: Life Expectancy after Bariatric Surgery in the Swedish Obese Subjects Study, https://doi.org/10.1056/NEJMoa2002449

Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 12 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA