Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Högre genomsnittlig livslängd efter fetmakirurgi

Personer som genomgått fetmakirurgi lever i genomsnitt tre år längre än de som fått traditionell behandling mot sin fetma, visar en studie vid Göteborgs universitet. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Personer som genomgått fetmakirurgi lever i genomsnitt tre år längre än de som fått traditionell behandling mot sin fetma, visar en studie vid Göteborgs universitet. Överdödligheten är dock hög i båda grupperna jämfört med den allmänna befolkningen. 

Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine, NEJM, och bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, som startades 1987 och leds från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Den nu aktuella studien omfattar uppgifter om 2 007 vuxna patienter som genomgått fetmakirurgi, och en kontrollgrupp om 2 040 personer med fetma som fått vanlig fetmavård. En representativ referensgrupp med 1 135 personer från den allmänna befolkningen inkluderades också.

Hos dem som opererats var den förväntade genomsnittliga livslängden 3,0 år längre jämfört med dem som fått icke-kirurgisk behandling, men 5,5 år kortare än hos befolkningen i stort.

Tidigare inte klarlagt

Att fetmakirurgi resulterar i varaktig viktminskning och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer är känt sedan tidigare. Däremot har det inte varit tydligt klarlagt hur mycket den förväntade livslängden förlängs efter fetmakirurgi.

Lena Carlsson Ekander, professor i klinisk metabolisk forskning vid Sahlgrenska akademin, är huvudansvarig för SOS-studien sedan 2005, och huvudförfattare bakom artikeln.

– Nu har vi för första gången fått ett mått på hur mycket fetmakirurgi förlänger livet för den genomsnittliga patienten. Men det är viktigt att påpeka att det rör sig om ett genomsnitt. Alla patienter är olika och det går därför inte att dra slutsatsen att alla som opereras lever tre år längre, säger hon.

Minoritet genomgår operation

Trots fetmakirurgins goda effekter, med minskad risk för försämrad hälsa och för tidig död, är det fortfarande bara en minoritet av de berättigade patienterna som faktiskt genomgår operation. Forskarna betonar vikten av att patienter får väl underbyggd information för att kunna göra kloka val.

– I den här studien undersökte vi dödligheten under så lång tid som tre decennier. Dessutom uppskattade vi livslängden efter fetmakirurgi och vanlig fetmavård jämfört med den i befolkningen, säger Lena Carlsson Ekander.

– Det är sedan länge väl känt att fetma minskar den genomsnittliga livslängden med ungefär fem till tio år. Vår studie visar att fetmakirurgi förlänger den med tre år. Men även efter kirurgi är livslängden fortfarande kortare än i den allmänna befolkningen. Därför är det mycket viktigt att fetmaopererade patienter erbjuds adekvat uppföljning, avslutar hon.

Titel: Life Expectancy after Bariatric Surgery in the Swedish Obese Subjects Study, https://doi.org/10.1056/NEJMoa2002449

Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet


Dela artikeln

Neurologi

Nya brittiska råd om nutrition vid Parkinson

Hur påverkar symtom vid Parkinson nutrition och vikt? Och hur kan dietister stötta patienter när det gäller nutritionsrelaterade symtom och biverkningar? Det är frågor som står i centrum i en ny uppdaterad brittisk vägledning.

Nina Granberg 9 april, 2026 Uppdaterades 26 april, 2026 2 minuters läsning
IMG_1681

Foto: AdobeStock


Dela artikeln

Hjärta & kärl

Kaffe påverkar hjärthälsan olika - gener kan spela roll

Hur kaffe påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom kan bero på genetiska faktorer. Det visar ny forskning baserad på en stor svensk studie.

Nina Granberg 23 april, 2026 Uppdaterades 25 april, 2026 1 minuts läsning
Stock.adobe.com

Foto: Stock.adobe.com

Forskarna fann att sambandet mellan kaffedrickande och tidiga tecken på åderförkalkning i hjärtats kranskärl inte var detsamma för alla deltagare. Enligt studien sågs en högre förekomst av sådana förändringar hos vissa personer som drack kaffe ofta och samtidigt hade en specifik genetisk profil kopplad till snabbare koffeinmetabolism.

– Våra resultat visar att kopplingen mellan kaffe och förekomsten av tidiga tecken på kranskärlsateroskleros inte är detsamma för alla, utan påverkas av individens genetiska bakgrund. För vissa personer kan mycket kaffedrickande vara kopplad till en ökad förekomst, säger Vanessa Kaplan doktorand vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Analysen bygger på data från SCAPIS, en stor svensk studie om hjärt- och lunghälsa där deltagarna genomgått avancerade undersökningar, bland annat bilddiagnostik av kranskärlen.

Forskarna lyfter resultaten som ett möjligt steg mot mer individanpassade råd om kost och livsstil.

– I framtiden kan rekommendationer kring kost och livsstil, inklusive kaffedrickande, behöva anpassas utifrån genetiska faktorer. .

Nästa steg blir att undersöka hur bredare kostmönster, enskilda livsmedel och näringsämnen samverkar med genetiska faktorer för att påverka risken för hjärt-kärlsjukdom



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.