Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Högre genomsnittlig livslängd efter fetmakirurgi

Personer som genomgått fetmakirurgi lever i genomsnitt tre år längre än de som fått traditionell behandling mot sin fetma, visar en studie vid Göteborgs universitet. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Personer som genomgått fetmakirurgi lever i genomsnitt tre år längre än de som fått traditionell behandling mot sin fetma, visar en studie vid Göteborgs universitet. Överdödligheten är dock hög i båda grupperna jämfört med den allmänna befolkningen. 

Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine, NEJM, och bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, som startades 1987 och leds från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Den nu aktuella studien omfattar uppgifter om 2 007 vuxna patienter som genomgått fetmakirurgi, och en kontrollgrupp om 2 040 personer med fetma som fått vanlig fetmavård. En representativ referensgrupp med 1 135 personer från den allmänna befolkningen inkluderades också.

Hos dem som opererats var den förväntade genomsnittliga livslängden 3,0 år längre jämfört med dem som fått icke-kirurgisk behandling, men 5,5 år kortare än hos befolkningen i stort.

Tidigare inte klarlagt

Att fetmakirurgi resulterar i varaktig viktminskning och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer är känt sedan tidigare. Däremot har det inte varit tydligt klarlagt hur mycket den förväntade livslängden förlängs efter fetmakirurgi.

Lena Carlsson Ekander, professor i klinisk metabolisk forskning vid Sahlgrenska akademin, är huvudansvarig för SOS-studien sedan 2005, och huvudförfattare bakom artikeln.

– Nu har vi för första gången fått ett mått på hur mycket fetmakirurgi förlänger livet för den genomsnittliga patienten. Men det är viktigt att påpeka att det rör sig om ett genomsnitt. Alla patienter är olika och det går därför inte att dra slutsatsen att alla som opereras lever tre år längre, säger hon.

Minoritet genomgår operation

Trots fetmakirurgins goda effekter, med minskad risk för försämrad hälsa och för tidig död, är det fortfarande bara en minoritet av de berättigade patienterna som faktiskt genomgår operation. Forskarna betonar vikten av att patienter får väl underbyggd information för att kunna göra kloka val.

– I den här studien undersökte vi dödligheten under så lång tid som tre decennier. Dessutom uppskattade vi livslängden efter fetmakirurgi och vanlig fetmavård jämfört med den i befolkningen, säger Lena Carlsson Ekander.

– Det är sedan länge väl känt att fetma minskar den genomsnittliga livslängden med ungefär fem till tio år. Vår studie visar att fetmakirurgi förlänger den med tre år. Men även efter kirurgi är livslängden fortfarande kortare än i den allmänna befolkningen. Därför är det mycket viktigt att fetmaopererade patienter erbjuds adekvat uppföljning, avslutar hon.

Titel: Life Expectancy after Bariatric Surgery in the Swedish Obese Subjects Study, https://doi.org/10.1056/NEJMoa2002449

Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet


Dela artikeln

Nutrition

Bildstöd för nya kostråden – Livsmedelsverket lanserar nytt material

Uppdaterade kostråd betyder också behov av nytt bildstöd. Livsmedelsverket har därför tagit fram nytt informationsmaterial som ska göra det enklare för vården att prata matvanor med patienter, från matpyramider och foldrar till filmer och digitala tester.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 11 september, 2025 Uppdaterades 15 september, 2025 2 minuters läsning
Nya kostråd - nytt bildstöd

Foto: Livsmedelsverket

Syftet med bildstödet, som nyligen presenterades vid ett webbinarium, är att ge vården lättanvända och pedagogiska verktyg för att omsätta kostråden i praktiken och göra dem mer begripliga i mötet med patienter.

Små steg gör stor skillnad

Ett genomgående budskap i kommunikationen är att varje liten förändring räknas. Det syns i både bilder och filmer, där devisen ”ett litet steg kan göra stor skillnad” återkommer.

– Det är det absolut viktigaste: att tänka att varje liten förändring, eller att bibehålla det som redan är bra, räknas, sa Mahnoush Etminan, dietist, PhD och handläggare på Livsmedelsverket vid seminariet.

Materialet riktar sig både till vården och till allmänheten, och är tänkt att också fungera som stöd i samtal mellan patient och vårdpersonal. Broschyrer och bilder finns i tryckt och digital form, medan filmerna kan användas i väntrum eller på sociala medier.

Översättningar till lättläst svenska och engelska är på väg, men för andra språk uppmuntrar Livsmedelsverket tills vidare till att använda översättningsappar direkt på bild- och textmaterial.

Fokus på svenskproducerat

I materialet lyfts också fördelar med svenska livsmedel, bland annat låg antibiotikaanvändning i djurhållningen och strikta regler kring växtskyddsmedel.

Det här ingår i bildstödet

Matpyramiden

  • Ny version kopplad till råden.
  • Finns som affisch, utskrift och i delar för varje livsmedelsgrupp.

Foldern Kostråd i korthet

  • Sammanfattar råden med kort text och pyramid.
  • Gratis att ladda ner, kan beställas i tryckt version.

Rådspecifika bilder

  • Illustrationer för varje råd: t.ex. läsk, sötsaker och snacks, frukt och grönt, baljväxter, fullkorn, fisk, mejeri, nötter, salt och oljor.
  • Visar både mängder och praktiska tips.
IMG_1001
Bildstöd finns för olika livsmedelsgrupper.

Korta inspirationsfilmer

  • Fyra filmer för väntrumsskärmar och sociala medier.
  • Samma huvudbudskap: små steg gör skillnad.

Sociala medier-paket

  • Färdiga bilder och grafik för lokal spridning i vården eller kommunen.

Översättningar

  • Kommer på lättläst svenska och engelska.
  • Övriga språk hanteras tills vidare via översättningsappar.

Digitalt självtest om matvanor

  • Ett webbaserat test kopplat till kostråden.
  • Ger återkoppling på individens matvanor och förslag på förbättringar.
  • Kan användas av privatpersoner eller tillsammans med vårdpersonal i samtal.

Allt material finns samlat på Livsmedelsverkets webbplats under ”Kostråd för vuxna”. Där går det att ladda ner bilder, filmer och foldrar, eller beställa tryckta exemplar. Läs mer HÄR. 

Vad är nytt i kostråden?

  • Baljväxter: lyfts ut som ett eget råd, inte längre inkluderade i rådet om grönsaker och frukt.
  • Grönsaker, frukt och bär: fortsatt 500 gram per dag, men i praktiken högre än tidigare eftersom baljväxterna räknas separat.
  • Läsk, sötsaker och snacks: inget nytt råd, men kommunikationen är tydligare och mer konkret.
  • Rött kött och chark: fortsatt råd om att begränsa, med betoning på att en liten andel bör utgöras av charkprodukter.
  • Mejeriprodukter: rekommendation att äta dagligen, gärna syrade sorter som fil och yoghurt.
  • Fullkorn, nötter, salt och alkohol: råden är oförändrade, men får nytt bildstöd.


Folkhälsa

UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn

För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 11 september, 2025 Uppdaterades 11 september, 2025 2 minuters läsning
IMG_0998

Foto: Pressbild UNICEF

Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.

UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.

De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.

– När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:

– Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.

UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.

Faktaruta: Barn och digital matreklam

  • 75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
  • 60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
  • Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
  • UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”

Källa: UNICEF Child Nutrition Report 2025



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.