Personer som genomgått fetmakirurgi lever i genomsnitt tre år längre än de som fått traditionell behandling mot sin fetma, visar en studie vid Göteborgs universitet. … Läs mer,
Personer som genomgått fetmakirurgi lever i genomsnitt tre år längre än de som fått traditionell behandling mot sin fetma, visar en studie vid Göteborgs universitet. Överdödligheten är dock hög i båda grupperna jämfört med den allmänna befolkningen.
Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine, NEJM, och bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, som startades 1987 och leds från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Den nu aktuella studien omfattar uppgifter om 2 007 vuxna patienter som genomgått fetmakirurgi, och en kontrollgrupp om 2 040 personer med fetma som fått vanlig fetmavård. En representativ referensgrupp med 1 135 personer från den allmänna befolkningen inkluderades också.
Hos dem som opererats var den förväntade genomsnittliga livslängden 3,0 år längre jämfört med dem som fått icke-kirurgisk behandling, men 5,5 år kortare än hos befolkningen i stort.
Tidigare inte klarlagt
Att fetmakirurgi resulterar i varaktig viktminskning och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer är känt sedan tidigare. Däremot har det inte varit tydligt klarlagt hur mycket den förväntade livslängden förlängs efter fetmakirurgi.
Lena Carlsson Ekander, professor i klinisk metabolisk forskning vid Sahlgrenska akademin, är huvudansvarig för SOS-studien sedan 2005, och huvudförfattare bakom artikeln.
– Nu har vi för första gången fått ett mått på hur mycket fetmakirurgi förlänger livet för den genomsnittliga patienten. Men det är viktigt att påpeka att det rör sig om ett genomsnitt. Alla patienter är olika och det går därför inte att dra slutsatsen att alla som opereras lever tre år längre, säger hon.
Minoritet genomgår operation
Trots fetmakirurgins goda effekter, med minskad risk för försämrad hälsa och för tidig död, är det fortfarande bara en minoritet av de berättigade patienterna som faktiskt genomgår operation. Forskarna betonar vikten av att patienter får väl underbyggd information för att kunna göra kloka val.
– I den här studien undersökte vi dödligheten under så lång tid som tre decennier. Dessutom uppskattade vi livslängden efter fetmakirurgi och vanlig fetmavård jämfört med den i befolkningen, säger Lena Carlsson Ekander.
– Det är sedan länge väl känt att fetma minskar den genomsnittliga livslängden med ungefär fem till tio år. Vår studie visar att fetmakirurgi förlänger den med tre år. Men även efter kirurgi är livslängden fortfarande kortare än i den allmänna befolkningen. Därför är det mycket viktigt att fetmaopererade patienter erbjuds adekvat uppföljning, avslutar hon.
Eliminationskost vid eosinofil esofagit – praktisk vägledning
Eliminationskost är en central del i behandlingen av eosinofil esofagit (EoE), men kräver noggrann uppföljning och ett strukturerat arbetssätt. Här sammanfattas aktuell kunskap om hur kostbehandlingen genomförs, utvärderas och anpassas i klinisk praxis.
Eosinofil esofagit (EoE) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar slemhinnan i esofagus. Om sjukdomen lämnas obehandlad under längre tid kan fibros och strikturer utvecklas, vilket...
Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.
Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt mönster framkom. Ju mindre andel animaliska livsmedel kosten innehöll, desto bättre överensstämde kosten med nordiska näringsrekommendationerna för bland annat fiber och mättat fett. Samtidigt ökade risken på gruppnivå för otillräckligt intag av vissa vitaminer och mineraler.
– Det övergripande resultatet var att det fanns både näringsmässiga fördelar och utmaningar med respektive kosthållning, säger Isabelle Mulkerrins.
Hon menar vidare att resultaten visar att näringsmässiga utmaningar inte är begränsade till växtbaserad kost.
– En kost blir inte per automatik mer eller mindre hälsosam om den inkluderar eller exkluderar animaliska livsmedel, det beror istället på helheten i kosten och vad som faktiskt äts.
B12 inte bara en veganfråga
Många förknippar vitamin B12 främst med vegankost. Men ett av de fynd som Isabelle Mulkerrins själv lyfter fram som särskilt relevant för dietister gäller lakto-ovo-vegetarianer. I studien sågs risk för otillräckligt intag av vitamin B12, trots att gruppen åt både ägg och mejeriprodukter.
Mer än hälften hade ett intag under genomsnittsbehovet och 16 procent hade förhöjda MMA-värden, vilket kan tyda på funktionell B12-brist.
En möjlig förklaring är att gruppen använde B12-tillskott i betydligt lägre utsträckning än veganerna. Dessutom varierar konsumtionen av ägg, mejeriprodukter och berikade alternativ stort mellan individer som äter lakto-ovo-vegetariskt.
– Eftersom lakto-ovo-vegetarianer inkluderar animaliska livsmedel i sin kost kanske de inte tänker på att de kan riskera att få i sig för lite B12.
Enligt Isabelle Mulkerrins är detta särskilt viktigt att uppmärksamma hos unga kvinnor i fertil ålder eftersom behovet av vitamin B12 ökar under graviditet och amning.
Jod och selen behöver uppmärksammas
Avhandlingen identifierar också jod och selen som näringsämnen som kan vara utmanande att få i tillräckliga mängder och därför kan behöva särskild uppmärksamhet vid kostplanering, inte minst i en vegansk kost.
– Våra resultat tyder på att dessa näringsämnen, bland annat jod och selen, inte enbart är relevanta för de som äter växtbaserad kost att ha koll på, utan potentiellt även för andra grupper i befolkningen.
Enligt Isabelle Mulkerrins blir frågan särskilt aktuell när allt fler väljer att äta mer växtbaserat. Animaliska livsmedel är viktiga källor till både jod och selen i den svenska kosten. Samtidigt är relativt få växtbaserade alternativ till mjölk och yoghurt berikade med jod.
Hon betonar att frågan är särskilt viktig för unga kvinnor eftersom behovet av jod ökar under graviditet och amning.
Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap.Pressfoto
Även resultaten för vitamin D är värda att lyfta fram. Samtliga fyra kosthållningar visade risk för otillräckligt intag av vitamin D, något som också stöddes av resultaten från blodproverna hos veganerna, lakto-ovo-vegetarianerna och allätarna.
Få följde kostråden
Avhandlingen visar också att utmaningarna inte enbart handlade om specifika näringsämnen. Oavsett kosthållning var följsamheten till de livsmedelsbaserade kostråden låg. Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker (minst 500–800 gram per dag).
Lika få kom upp i rekommenderat intag av fullkorn (minst 90 gram per dag). Skillnaderna mellan kostgrupperna för fullkorn var dessutom stora. Bland veganerna nådde endast två procent rekommendationen för fullkorn, jämfört med 23 procent bland dem som åt blandkost. Endast var fjärde deltagare åt rekommenderad mängd nötter (20–30 gram per dag).
Resultaten tyder enligt Isabelle Mulkerrins på att unga behöver mer stöd för att omsätta kostråd i praktiken.
– Att många av ungdomarna i studien når upp till näringsrekommendationerna betyder dock inte att kosten är optimal. De livsmedelsbaserade kostråden syftar till att främja hälsa och minska risken för vissa kostrelaterade sjukdomar på lång sikt och där visar resultaten tydliga brister i vad ungdomarna faktiskt äter.
Processad mat ingen enkel fråga
Diskussionen om ultraprocessad mat har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. I samma studiepopulation såg forskarna att veganer fick en större andel av sitt energiintag från livsmedel som klassificerades som ultraprocessade jämfört med övriga kostgrupper.
Samtidigt menar Isabelle Mulkerrins att resultaten behöver tolkas med viss försiktighet.
– Många växtbaserade mejerisubstitut klassificeras som ultraprocessade trots att de inte nödvändigtvis är ohälsosamma eller näringsfattiga.
I studien stod berikade växtbaserade alternativ för en betydande del av intaget av vitamin B12, vitamin D, riboflavin och kalcium hos veganerna.
– Fokus bör enligt min mening ligga mindre på graden av processning och mer på livsmedlens näringsinnehåll och vilken roll de spelar i det totala kostintaget.
Samtidigt framhåller hon att alla växtbaserade substitut inte är näringsmässigt likvärdiga. Många köttsubstitut innehåller relativt mycket salt och få är naturligt rika på, eller berikade med, näringsämnen som jod, selen, vitamin D och B12.
Ställer högre krav på dietister
Berikade växtbaserade alternativ till mejeriprodukter var de största livsmedelskällorna till vitamin B12 och vitamin D bland veganerna och bidrog även med betydande mängder kalcium och riboflavin.
– Jag ser inte användningen av berikade livsmedel och vissa kosttillskott som ett tecken på att växtbaserad kost är näringsmässigt otillräcklig.
Däremot menar Isabelle Mulkerrins att det ställer högre krav på kunskap, både hos personer som äter växtbaserat och hos de dietister som ger råd.
– I praktiken innebär det att kostrådgivning behöver fokusera på vilka näringsämnen som kräver särskild uppmärksamhet, vilka livsmedel som bidrar med dem och vilka mängder som behövs för att uppnå rekommenderade intag.
Kunskap viktig för kostkvalitet
I en av delstudierna undersöktes även deltagarnas så kallade food literacy competencies, det vill säga kunskaper och färdigheter kopplade till mat och måltider. Resultaten visade att högre kostkunskap var kopplad till bättre kostkvalitet, mätt som följsamhet till kost- och näringsrekommendationerna i nordiska näringsrekommendationerna 2023. Ett högre intag av måltider utanför hemmet var däremot kopplat till sämre kostkvalitet.
Enligt Isabelle Mulkerrins räcker det dock inte att känna till kostråden.
– För att kunna omsätta kostråd i praktiken krävs också färdigheter och förståelse för hur rekommendationerna kan tillämpas i vardagen.
För personer som äter växtbaserat handlar det bland annat om kunskap om hur kosten kan planeras för att täcka näringsbehoven. För personer som äter blandkost handlar det i större utsträckning om att öka intaget av vegetabiliska livsmedel och minska intaget av mättat fett samt rött och processat kött.
– Det avgörande är därför inte om kosten innehåller animaliska livsmedel eller inte, utan hur väl den är sammansatt i sin helhet, sammanfattar hon.
• Deltagarna hade följt sin kosthållning (vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost) i minst sex månader före studiestarten.
Avhandlingen, som lades fram i maj 2026, bygger på data från 235 ungdomar i åldern 16–24 år, bosatta i Göteborg och närliggande områden.
Studien undersökte kostintag, näringsstatus, kroppssammansättning och så kallad food literacy, det vill säga kunskaper och färdigheter kopplade till mat och måltider.
Majoriteten av deltagarna var kvinnor (78 procent).
Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval.
Studien kan påvisa skillnader mellan kosthållningarna, men inte fastställa orsakssamband.
Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
