Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. I studien, som publiceras i Nature Communications, tittade forskarna på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare.

– Vi vet att kvinnor och män tenderar att lagra fett i olika delar av kroppen. Kvinnor har lättare för att lagra fett på höfter och ben, medan män i högre utsträckning lagrar fett i buken. Man har antagit att detta beror på könshormoner, så som östrogen. Men de molekylära mekanismerna som styr fettinlagring hos män och kvinnor är inte så väl utredda, säger Mathias Rask-Andersen, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och artikelns första-författare.\nI studien användes data från UK Biobank som är en kohort-studie på en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna lämnade blodprover för genotypning och distributionen av fettvävnad uppskattades genom impedandsmätning, dvs. mätningen av elektriskt motstånd då en ström förs genom kroppen. I den aktuella studien testades miljontals positioner i arvsmassan för association med mängden fett i armarna, benen eller bålen. Forskargruppen hittade nästan hundra gener som påverkar fördelningen av fettvävnad till de olika delar av kroppen. Forskarna såg också tydliga skillnader mellan män och kvinnor.

– Vi blev förvånade över det stora antalet gener som bara hade effekt hos kvinnor. Bland generna fanns en stor andel gener som är aktiva i fettceller och fettvävnader. Men flera av generna bidrar också till att bilda den extracellulära matris som utgör strukturen runt cellerna i en vävnad, säger gruppledaren Åsa Johansson, docent vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Bukfetma har tidigare kopplats till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. I snitt har män en större mängd bukfett än kvinnor och detta kan vara en förklaring till den högre risk för hjärt-kärlsjukdom som man ser hos män. Epidemiologiska studier har till och med visat att förmågan att lagra fett i runt låren ger kvinnor ett visst skydd. Resultatet av den aktuella studien kan därför leda till utvecklandet av nya behandlingar för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.\n– De biologiska system som vi belyser i vår studie skulle kunna utnyttjas av läkemedel för att förbättra fördelningen av kroppsfett och på så sätt minska sjukdomsrisken, säger Mathias Rask-Andersen.

Källa: Uppsala Universitet


Dela artikeln

Forskning

Sondnäring baserad på vanliga livsmedel – vad visar forskningen?

Allt fler patienter och anhöriga visar intresse för att använda sondnäring baserad på vanliga livsmedel. Utvecklingen öppnar för nya arbetssätt där dietister kan bidra med kunskap, trygghet och utveckling av praxis.

Dietisten
Redaktionen 10 april, 2026 6 minuters läsning
AdobeStock_533507771

Foto: AdobeStock


Dela artikeln

Graviditet

Nya råd ska hitta graviditetsdiabetes tidigare

Gravida med risk för graviditetsdiabetes ska kunna identifieras tidigare i vården. Det framgår av nya rekommendationer från Socialstyrelsen.

Nina Granberg 9 april, 2026 Uppdaterades 10 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1685

Foto: AdobeStock

Bakgrunden är att vården i dag ser olika ut mellan regionerna, både vad gäller vilka som testas, hur testningen genomförs och vilka gränsvärden som används. Enligt Socialstyrelsen är det i dag endast 7 av 21 regioner som följer de tidigare rekommenderade gränsvärdena, som bygger på WHO:s nivåer.

– Det kan innebära att gravida med liknande blodsockernivåer får diagnos och uppföljning i en region, men inte i en annan. Syftet med våra nya rekommendationer är att fler ska få stöd i tid och att vården ska bli mer likvärdig i hela landet, säger Sofia von Malortie, enhetschef på Socialstyrelsen.

De nya rekommendationerna innebär bland annat att gravida med ökad risk bör erbjudas testning redan före graviditetsvecka 20. Testningen ska göras med venösa blodprov i samband med glukosbelastning (75 g), där blodglukos analyseras i plasma.

Rekommendationerna ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för graviditet, förlossning och tiden efter. 

Läs mer hos Socialstyrelsen.

Fakta: Nya gränsvärden vid OGTT

Socialstyrelsen anger följande gränsvärden för diagnos av graviditetsdiabetes vid oral glukosbelastning (75 g):

  • Fastande plasmaglukos: 5,4 mmol/l
  • Efter 1 timme: 10,1 mmol/l
  • Efter 2 timmar: 8,6 mmol/l

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.