Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. I studien, som publiceras i Nature Communications, tittade forskarna på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare.

– Vi vet att kvinnor och män tenderar att lagra fett i olika delar av kroppen. Kvinnor har lättare för att lagra fett på höfter och ben, medan män i högre utsträckning lagrar fett i buken. Man har antagit att detta beror på könshormoner, så som östrogen. Men de molekylära mekanismerna som styr fettinlagring hos män och kvinnor är inte så väl utredda, säger Mathias Rask-Andersen, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och artikelns första-författare.\nI studien användes data från UK Biobank som är en kohort-studie på en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna lämnade blodprover för genotypning och distributionen av fettvävnad uppskattades genom impedandsmätning, dvs. mätningen av elektriskt motstånd då en ström förs genom kroppen. I den aktuella studien testades miljontals positioner i arvsmassan för association med mängden fett i armarna, benen eller bålen. Forskargruppen hittade nästan hundra gener som påverkar fördelningen av fettvävnad till de olika delar av kroppen. Forskarna såg också tydliga skillnader mellan män och kvinnor.

– Vi blev förvånade över det stora antalet gener som bara hade effekt hos kvinnor. Bland generna fanns en stor andel gener som är aktiva i fettceller och fettvävnader. Men flera av generna bidrar också till att bilda den extracellulära matris som utgör strukturen runt cellerna i en vävnad, säger gruppledaren Åsa Johansson, docent vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Bukfetma har tidigare kopplats till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. I snitt har män en större mängd bukfett än kvinnor och detta kan vara en förklaring till den högre risk för hjärt-kärlsjukdom som man ser hos män. Epidemiologiska studier har till och med visat att förmågan att lagra fett i runt låren ger kvinnor ett visst skydd. Resultatet av den aktuella studien kan därför leda till utvecklandet av nya behandlingar för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.\n– De biologiska system som vi belyser i vår studie skulle kunna utnyttjas av läkemedel för att förbättra fördelningen av kroppsfett och på så sätt minska sjukdomsrisken, säger Mathias Rask-Andersen.

Källa: Uppsala Universitet


Dela artikeln

Fråga Experten

Klimatsmarta kostråd i praktiken

Många dietister möter i dag patienter som vill äta mer växtbaserat av klimat- eller hälsoskäl. Samtidigt finns en oro för att näringsintaget ska bli otillräckligt eller att råden ska upplevas som svåra att genomföra. Anna Stubbendorff, dietist och forskare, delar här sina reflektioner kring vanliga fallgropar och hur dietister kan vägleda på ett sätt som är både näringsmässigt tryggt och motiverande.

Dietisten
Redaktionen 9 april, 2026 2 minuters läsning
AnnaStubbendorf

Foto: Dlavar Dehesh Joo


Dela artikeln

Neurologi

Nya brittiska råd om nutrition vid Parkinson

Hur påverkar symtom vid Parkinson nutrition och vikt? Och hur kan dietister stötta patienter när det gäller nutritionsrelaterade symtom och biverkningar? Det är frågor som står i centrum i en ny uppdaterad brittisk vägledning.

Nina Granberg 9 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1681

Foto: AdobeStock

Det är Parkinson’s UK och British Dietetic Association (BDA) som står bakom den uppdaterade vägledningen. Det som framför allt är nytt är att den är tydligare symtomstyrd snarare än uppbyggd utifrån sjukdomsstadium. Fokus ligger på konkreta problem som förstoppning, gastropares, dysfagi, viktnedgång, undernäring och ortostatisk hypotension. Personer med Parkinson’s beskrivs också som särskilt sårbara för viktnedgång och undernäring.

Vägledningen slår också fast att personer med Parkinson’s bör rekommenderas vitamin D året runt, om adekvata nivåer inte redan är kända. Samtidigt avråds från att använda vitamin E, andra antioxidanter eller coenzym Q10 i neuroprotektivt syfte.

Även frågan om protein och levodopa får stort utrymme. Proteinomfördelning finns kvar som möjlig strategi vid motoriska fluktuationer, men ska göras utan att proteinintaget blir för lågt och med fortsatt uppmärksamhet på undernäring.

Vägledningen lyfter också områden som inte alltid står i centrum i nutritionsbehandlingen, till exempel impulskontrollproblem kopplade till dopaminagonister samt kostbehandling vid ortostatisk och postprandiell hypotension. Sammantaget breddas bilden av vad dietistens roll vid Parkinson’s faktiskt omfattar.

Läs mer i nästa nummer av tidningen Dietisten. 

Den uppdaterade vägledningen hittar du HÄR.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.