Obesitas

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. I studien, som publiceras i Nature Communications, tittade forskarna på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare.

– Vi vet att kvinnor och män tenderar att lagra fett i olika delar av kroppen. Kvinnor har lättare för att lagra fett på höfter och ben, medan män i högre utsträckning lagrar fett i buken. Man har antagit att detta beror på könshormoner, så som östrogen. Men de molekylära mekanismerna som styr fettinlagring hos män och kvinnor är inte så väl utredda, säger Mathias Rask-Andersen, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och artikelns första-författare.\nI studien användes data från UK Biobank som är en kohort-studie på en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna lämnade blodprover för genotypning och distributionen av fettvävnad uppskattades genom impedandsmätning, dvs. mätningen av elektriskt motstånd då en ström förs genom kroppen. I den aktuella studien testades miljontals positioner i arvsmassan för association med mängden fett i armarna, benen eller bålen. Forskargruppen hittade nästan hundra gener som påverkar fördelningen av fettvävnad till de olika delar av kroppen. Forskarna såg också tydliga skillnader mellan män och kvinnor.

– Vi blev förvånade över det stora antalet gener som bara hade effekt hos kvinnor. Bland generna fanns en stor andel gener som är aktiva i fettceller och fettvävnader. Men flera av generna bidrar också till att bilda den extracellulära matris som utgör strukturen runt cellerna i en vävnad, säger gruppledaren Åsa Johansson, docent vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Bukfetma har tidigare kopplats till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. I snitt har män en större mängd bukfett än kvinnor och detta kan vara en förklaring till den högre risk för hjärt-kärlsjukdom som man ser hos män. Epidemiologiska studier har till och med visat att förmågan att lagra fett i runt låren ger kvinnor ett visst skydd. Resultatet av den aktuella studien kan därför leda till utvecklandet av nya behandlingar för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.\n– De biologiska system som vi belyser i vår studie skulle kunna utnyttjas av läkemedel för att förbättra fördelningen av kroppsfett och på så sätt minska sjukdomsrisken, säger Mathias Rask-Andersen.

Källa: Uppsala Universitet

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Matallergi

På gång: Ny strategi för allergi och celiaki

En nationell strategi och handlingsplan för allergiområdet är nu överlämnad till regeringen. Förslaget, som har tagits fram gemensamt av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, syftar till att skapa en tryggare tillvaro för de miljontals människor i Sverige som lever med allergier.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 4 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Nationell strategi och handlingsplan 2026 för allergiområdet omfattar både hälso- och sjukvården och insatser i samhället.. Ett centralt fokus är trygg mat och tillförlitlig information i livsmedelskedjan, vilket har direkt bäring på dietisters arbete inom vård, rådgivning och offentliga måltider.

– ”Vårt mål är att personer med matallergi eller celiaki ska kunna känna sig trygga när de äter och att de inte drabbas av oväntade eller i vissa fall livshotande reaktioner”, säger Christina Nordin, generaldirektör på Livsmedelsverket.

Matallergi och celiaki

I strategin inkluderas både matallergi och celiaki. Även om celiaki inte är en allergi i medicinsk mening behandlas tillståndet tillsammans med allergier, bland annat eftersom livsmedelslagstiftningen ställer motsvarande krav på information och märkning av gluten som för allergener.

För dietister innebär detta att strategin tydligt berör det kliniska och förebyggande arbete som rör kostbehandling, utbildning och uppföljning vid både matallergi och celiaki.

Kunskap i hela livsmedelskedjan

Livsmedelsverkets del av handlingsplanen fokuserar på att stärka kunskapen i hela livsmedelskedjan, från tillverkning och import till tillagning och servering.

– ”Vi ser att det handlar om att öka kunskapen i alla led i livsmedelskedjan, från de som tillverkar eller importerar mat till de som tillagar och serverar”, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och projektledare på Livsmedelsverket.

I förslaget ingår också att livsmedelskontrollen ska rikta ett ännu tydligare fokus mot frågor som är särskilt viktiga för personer med matallergi eller celiaki, till exempel korrekt märkning av allergener som ägg, jordnötter och vete. Detta är områden där dietister ofta bidrar med expertkunskap, både i rådgivande och utbildande roller.

Uppföljning i vården och minskat behov av specialkost

Strategin betonar vikten av uppföljning av barn och vuxna med allergi inom hälso- och sjukvården. Med bättre strukturer för uppföljning och möjlighet till friskförklaring kan onödiga eliminationsdieter minska.

Detta kan i sin tur leda till ett minskat behov av specialkost i förskola och skola, något som både kan förenkla måltidsverksamheten och minska risken för felserveringar. Dietister har här en central roll i att bedöma kostbehov, följa upp diagnoser och stödja patienter och verksamheter i att anpassa kosten på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Extra fokus på förskola och skola

Eftersom matallergier är vanligare under barndomen ägnas särskild uppmärksamhet åt förskola och skola. Strategin pekar på behovet av bättre samordning av allergifrågor i skolan samt en översyn av befintligt informationsmaterial.

I dessa miljöer samverkar dietister ofta med elevhälsa, skolsköterskor och måltidspersonal, både kring individuella behov och mer övergripande rutiner för säker mat.

Den nationella strategin och handlingsplanen ska nu beredas vidare av regeringen.