Obesitas

Fortsatt ökning av fetma och övervikt

På Världsfetmadagen presenterar Folkhälsomyndigheten ny data för övervikt och fetma i den vuxna befolkningen. Sedan 2004 har det blivit dubbelt så vanligt med fetma grad 2 eller högre i den vuxna befolkningen och en ökning har skett i stort sett alla grupper.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Förekomsten av övervikt och fetma har ökat kontinuerligt i den vuxna befolkningen sedan 80-talet. Idag har 51 procent antingen övervikt eller fetma. Snabbast ökning har skett bland yngre vuxna, men förekomsten ökar i alla samhällsgrupper. Det visar data från Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor och Statistiska centralbyråns Undersökningarna för levnadsförhållanden.

Folkhälsomyndigheten visar för första gången i den officiella statistiken förekomsten av fetma fördelat på tre olika grader. Mellan 2004–2022 ökade andelen i den vuxna befolkningen som har fetma grad 1 från cirka 9 till 12 procent, fetma grad 2 från ca 2 till drygt 3 procent. Andelen med fetma grad 3 ökade från 0,5 till 1,4 procent.

– Fetma är fortsatt ojämlikt fördelat i befolkningen, men förekomsten av fetma och även svårare fetma ökar inom stort sett alla grupper. Utvecklingen beror på förändringar i vår sociala och fysiska miljö som påverkar människors val, säger Lena Hansson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.

Tidningen Dietisten

Nytt nummer: Tema – Graviditet

I det här numret riktar vi blicken mot graviditet, en tid då näringsbehoven förändras och frågorna om maten kan bli många. Vi undersöker hur gravida äter och hur dietisten kan hjälpa till att omsätta rekommendationerna i vardagen. Här möts ny forskning och kliniska erfarenheter, från näringsämnen som förtjänar mer uppmärksamhet till kostråd som gör skillnad utan att skapa onödig oro.

6 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Ur temat:

Vi tittar närmare på varför så få gravida når näringsmålen, kolinets betydelse under graviditeten och kostbehandling vid graviditetsdiabetes.

Dessutom i detta nummer:

Profilen: Gerd Faxén...