Obesitas

Fortsatt ökning av fetma och övervikt

På Världsfetmadagen presenterar Folkhälsomyndigheten ny data för övervikt och fetma i den vuxna befolkningen. Sedan 2004 har det blivit dubbelt så vanligt med fetma grad 2 eller högre i den vuxna befolkningen och en ökning har skett i stort sett alla grupper.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Förekomsten av övervikt och fetma har ökat kontinuerligt i den vuxna befolkningen sedan 80-talet. Idag har 51 procent antingen övervikt eller fetma. Snabbast ökning har skett bland yngre vuxna, men förekomsten ökar i alla samhällsgrupper. Det visar data från Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor och Statistiska centralbyråns Undersökningarna för levnadsförhållanden.

Folkhälsomyndigheten visar för första gången i den officiella statistiken förekomsten av fetma fördelat på tre olika grader. Mellan 2004–2022 ökade andelen i den vuxna befolkningen som har fetma grad 1 från cirka 9 till 12 procent, fetma grad 2 från ca 2 till drygt 3 procent. Andelen med fetma grad 3 ökade från 0,5 till 1,4 procent.

– Fetma är fortsatt ojämlikt fördelat i befolkningen, men förekomsten av fetma och även svårare fetma ökar inom stort sett alla grupper. Utvecklingen beror på förändringar i vår sociala och fysiska miljö som påverkar människors val, säger Lena Hansson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Forskning

Matkassar i vården kopplas till bättre hälsa

Näringsrik mat måste också vara möjlig att få hem. En ny amerikansk studie kopplar långvarigt stöd med växtbaserade matkassar till gynnsammare utveckling av blodtryck, vikt och BMI hos patienter med osäker tillgång till mat.

Redaktionen 16 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Hur kan vården hjälpa patienter som har svårt att ha råd med maten som rekommenderas? Vid en vårdcentral i Massachusetts erbjuds gratis matkassar som en del av ett så kallat Food Is Medicine-program.

En studie i Preventing Chronic Disease bygger på journaluppgifter från 68 vuxna som fick matkassar under i genomsnitt 2,7 år. Forskarna undersökte hur antalet mottagna kassar hängde samman med förändringar i hälsomått.

Kassarna innehöll frukt, grönsaker, bönor och/eller nötsmör samt fullkorn. En dietist vägledde ursprungligen livsmedelsvalen utifrån amerikanska kostråd. Mängden skulle motsvara tre måltider om dagen för varje hushållsmedlem under en vecka.

Fler mottagna kassar var förknippade med gynnsammare utveckling av diastoliskt blodtryck, vikt och BMI. Däremot sågs ingen statistiskt säkerställd förbättring av långtidsblodsockret, HbA1c.

Långvarigt stöd väcker frågor

Studien saknar kontrollgrupp och kan inte fastställa att maten orsakade förbättringarna. Andra förändringar, exempelvis i läkemedelsbehandling eller levnadsvanor, kan ha påverkat resultaten. Kassarna var heller inte individuellt anpassade efter patienternas sjukdomar.

Forskarna efterlyser randomiserade studier och lyfter långvariga insatser som ett fortsatt forskningsspår.

För dietister väcker studien en praktisk fråga: vilket stöd behövs för att patienter ska kunna omsätta kostråden i vardagen när ekonomin begränsar matvalen?

Källa: Mirsky JB et al. Plant-Based Medically Tailored Groceries From a Food Pantry and Adult Cardiometabolic Outcomes. Preventing Chronic Disease, 2026.

Debatt

Kompetensbeskrivning för dietist – ett viktigt steg för vår profession

För första gången finns nu en svensk kompetensbeskrivning för oss legitimerade dietister – ett viktigt och mycket efterlängtat steg för vår profession.

Rebeka Bereczky Veress 15 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Dietistyrket rymmer en närmast unik bredd. I dag finns vi inom regional, kommunal och privat hälso- och sjukvård, mödra- och barnhälsovård och elevhälsa, liksom i strategiska roller inom äldreomsorg,...