Obesitas

Fortsatt ökning av fetma och övervikt

På Världsfetmadagen presenterar Folkhälsomyndigheten ny data för övervikt och fetma i den vuxna befolkningen. Sedan 2004 har det blivit dubbelt så vanligt med fetma grad 2 eller högre i den vuxna befolkningen och en ökning har skett i stort sett alla grupper.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Förekomsten av övervikt och fetma har ökat kontinuerligt i den vuxna befolkningen sedan 80-talet. Idag har 51 procent antingen övervikt eller fetma. Snabbast ökning har skett bland yngre vuxna, men förekomsten ökar i alla samhällsgrupper. Det visar data från Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor och Statistiska centralbyråns Undersökningarna för levnadsförhållanden.

Folkhälsomyndigheten visar för första gången i den officiella statistiken förekomsten av fetma fördelat på tre olika grader. Mellan 2004–2022 ökade andelen i den vuxna befolkningen som har fetma grad 1 från cirka 9 till 12 procent, fetma grad 2 från ca 2 till drygt 3 procent. Andelen med fetma grad 3 ökade från 0,5 till 1,4 procent.

– Fetma är fortsatt ojämlikt fördelat i befolkningen, men förekomsten av fetma och även svårare fetma ökar inom stort sett alla grupper. Utvecklingen beror på förändringar i vår sociala och fysiska miljö som påverkar människors val, säger Lena Hansson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Geriatrik

Olika syn på äldres måltider

Måltidsmiljön på särskilt boende utformas ofta utifrån personalens perspektiv snarare än de äldres. Det visar en ny avhandling från Linnéuniversitet.

Nina Granberg 16 april, 2026 • 1 minuts läsning

Avhandlingen Vårdande måltidsmiljöer på särskilt boende av Magdalena Nielsen bygger på observationer av måltider samt intervjuer med både boende och personal. Resultaten pekar på en tydlig skillnad i vad som upplevs som viktigast.

– Maten ska smaka gott och gärna vara något de känner igen. Det är också viktigt med konsistensen, om de har problem med att tugga till exempel, säger Magdalena Nielsen, doktor i vårdvetenskap, till Äldre i Centrum.

För de äldre stod maten i fokus. Personal lyfte i stället i högre grad fram den sociala situationen och miljön kring måltiden. Enligt Magdalena Nielsen finns en risk att detta leder till att fel aspekter prioriteras i praktiken.

Samtidigt visar studien att den sociala dimensionen inte är självklar. Att äta tillsammans innebär inte automatiskt att måltiden upplevs som meningsfull. Skillnader i funktionsnivå kan också påverka möjligheten till socialt utbyte.

Studien visar också att måltidsmiljön formas av hur arbetet organiseras. Faktorer som bemanning, arbetssätt och personalens närvaro vid bordet påverkar både lugn, delaktighet och upplevelsen av måltiden.

Sammantaget pekar resultaten på behovet av att i högre grad utgå från de äldres perspektiv i arbetet med måltider.

Läs mer HÄR.

Forskning

Ökat vätskeintag minskade inte risken för nya njurstenar

Att dricka mer vätska är ett etablerat råd vid njurstenssjukdom. Men en ny stor randomiserad studie visar att även en omfattande beteendeinsats för att öka vätskeintaget inte minskade risken för återfall.

Nina Granberg 16 april, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som refereras i Medscape, omfattade cirka 1 600 personer med tidigare njursten och låg urinvolym. Den så kallade PUSH-studien var en multicenterstudie vid flera amerikanska...