Obesitas

Fettlever vanligare hos barn till mammor med fetma

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

– Fynden är viktiga eftersom fetma blir allt vanligare i ung ålder och fettlever som beror på övervikt ökar i världen. Om en tendens till fetma och fettlever kan ”ärvas” så kan det ha konsekvenser för folkhälsan, säger studiens huvudförfattare Hannes Hagström, docent vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Genom den så kallade ESPRESSO-studien, där leverbiopsier från alla Sveriges patologavdelningar samlats in, identifierade forskarna alla barn och unga vuxna födda efter 1992 som efter vävnadsprovtagning fått diagnosen icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD), totalt 165 individer.

Barnen hade en medianålder på 12 år, drygt 60 procent var pojkar och närmare hälften hade svår fettlever med leverfibros. Kontrollgruppen bestod av barn och unga utan fettlever som matchats efter kön och ålder.

Från det rikstäckande medicinska födelseregistret hämtade forskarna sedan information om moderns BMI (kroppsmasseindex) under tidig graviditet. Barn till mammor med fetma (BMI över 30) hade mer än tre gånger högre risk att få diagnosen fettlever jämfört med barn till mammor med normalt BMI under graviditeten.

Riskökningen sågs även efter att man tagit hänsyn till andra viktiga faktorer som utbildning, rökning och födelseland.

Tidigare forskning på djur har visat att fetma hos mamman kan leda till förändringar hos fostret som föreslås leda till ett ändrat beteende med mer intag av mat, men sådan forskning på människor saknas. Den nya studiens begränsningar är framför allt att det saknas data om matintag, typ av diet och fysisk aktivitet, eftersom sådan information inte finns tillgänglig i svenska register.

– Vi kan inte säkert säga om fyndet är en biologisk effekt av fetma hos modern på det växande fostret, eller om det till exempel finns socioekonomiska förklaringar såsom ett ökat energiintag och en ohälsosam livsstil efter födseln. Men hur som helst bör blivande mödrar med fetma få rådgivning kring hur de kan minska risken för att barnet utvecklar fettlever senare i livet, säger Hannes Hagström.

Förekomsten av fettlever hos barn är inte undersökt i Sverige men i USA uppskattas den till 5–10 procent. Det är huvudsakligen i linje med förekomsten av fetma, som också är den största riskfaktorn för icke-alkoholrelaterad fettlever.

– Annan forskning har visat att övervikt tidigt i livet ökar risken för fettlever, men vår studie är den första att undersöka effekten av fetma över generationer. Svenska register ger unika möjligheter att följa upp patienter över lång tid, säger studiens sisteförfattare Jonas F. Ludvigsson, barnläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Fettlever ger ofta inga besvär och många har det utan att veta om det, men sjukdomen kan ibland leda till inflammation i levern och skrumplever. Mängden fett som ansamlas i levern kan minskas genom viktnedgång och goda vanor som fysisk aktivitet.

Forskningen finansierades av Region Stockholm, National Institutes of Health (NIH), Dana-Farber/Harvard Cancer Center och Gastrointestinal Specialized Program in Research Excellence (SPORE). Hannes Hagströms institution har mottagit oberoende forskningsanslag från Intercept, Gilead, Astra Zeneca, EchoSens, MSD och Pfizer. Han har varit rådgivande styrelsemedlem i Gilead Sciences och Bristol Myers-Squibb för arbete utanför den aktuella studien. Medförfattaren Tracey G. Simons institution har mottagit anslag från Amgen och har varit konsult åt Aetion för arbete utanför studien. Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG) som fått finansiering från Janssen.

Publikation: “Maternal body mass index increases the risk and severity for offspring NAFLD: population-based case-control study”. Hannes Hagström, Tracey G Simon, Bjorn Roelstraete, Olof Stephansson, Jonas Söderling, Jonas F Ludvigsson. Journal of Hepatology, online 19 juli 2021, doi: 10.1016/j.jhep.2021.06.045F43.8A

Källa: Karolinska Institutet

Forskning

”Eating jetlag” kopplas till hjärt-kärlsjukdom

Att äta på olika tider under arbetsdagar och lediga dagar kan ha betydelse för hjärt-kärlhälsan. I en stor fransk studie var större variationer i måltidstider kopplade till högre risk för hjärt-kärlsjukdom hos män – även när forskarna tog hänsyn till bland annat kostkvalitet och sömn.

Redaktionen 14 september, 2026 • 3 minuters läsning

Vad vi äter har länge stått i centrum för kostforskningen. På senare år har intresset också ökat för när vi äter och hur måltidernas timing samspelar med kroppens dygnsrytm.

Nu har forskare från den stora franska NutriNet-Santé-studien undersökt fenomenet ”eating jetlag” – skillnaden mellan tidpunkten för måltider under arbetsdagar och lediga dagar.

Studien omfattade 104 806 vuxna, varav 79 procent var kvinnor. Deltagarnas medelålder vid studiens början var knappt 43 år och de följdes under en median på drygt åtta år.

Mätte första och sista intaget

Deltagarna fick vid upprepade tillfällen registrera allt de åt och drack under 24 timmar. Forskarna använde tidpunkterna för dagens första och sista energiintag för att beräkna mitten av varje deltagares dagliga ”ätfönster”.

Därefter jämfördes denna tidpunkt mellan arbetsdagar och lediga dagar. Ju större förskjutningen var, desto större var deltagarens så kallade eating jetlag.

Forskarna delade också in deltagarna efter om de åt ungefär samma tider under arbetsdagar och lediga dagar, försköt sitt ätande till senare tider när de var lediga eller i stället åt tidigare.

Drygt 70 procent behöll ungefär samma måltidsrytm. Omkring en fjärdedel försköt ätandet till senare tider under lediga dagar, medan knappt fem procent åt tidigare.

Samband sågs hos män

Under uppföljningen analyserade forskarna förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, inklusive kranskärlssjukdom och cerebrovaskulär sjukdom.

Hos män var större eating jetlag kopplat till 14 procent högre risk för hjärt-kärlsjukdom och 21 procent högre risk för kranskärlssjukdom.

Män som försköt sitt ätande mer än en timme till tidigare tider under lediga dagar hade högre risk för både hjärt-kärlsjukdom och kranskärlssjukdom jämfört med dem som höll ungefär samma tider. Även en förskjutning till senare tider var kopplad till högre risk för kranskärlssjukdom.

Motsvarande tydliga samband sågs inte hos kvinnor.

Resultaten kvarstod efter att forskarna justerat analyserna för en rad faktorer, däribland ålder, fysisk aktivitet, rökning, alkoholintag, kostkvalitet och sömn.

Dygnsrytmen kan spela roll

En möjlig förklaring är kroppens cirkadiska rytm. Kroppens biologiska klockor påverkar bland annat glukosomsättning, blodtryck, hormonproduktion och metabolism. Om tidpunkterna för matintag regelbundet flyttas fram och tillbaka skulle det kunna bidra till en störning av dessa rytmer.

Men forskarna betonar att studien är observationell. Den kan därför inte visa att oregelbundna måltidstider i sig orsakar hjärt-kärlsjukdom.

Det är också oklart varför sambanden framför allt sågs hos män. Deltagarna i NutriNet-Santé är frivilliga och gruppen bestod till stor del av kvinnor, vilket också behöver vägas in när resultaten tolkas.

Forskarna menar att resultaten behöver bekräftas i andra populationer innan regelbundna måltidstider kan rekommenderas som en specifik strategi för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Studien bidrar samtidigt till ett växande forskningsområde där frågan inte bara är vad och hur mycket vi äter – utan också när vi äter.

Källa: Le Folcalvez X. et al. Eating jetlag based on meal timing discrepancies and risk of cardiovascular disease using the prospective cohort NutriNet-Santé. Communications Medicine, 2026.

Folkhälsa

Kostens kvalitet viktig vid lågkolhydratkost

Det går att äta strikt LCHF och samtidigt vara mån om sin hjärt-kärlhälsa. Men vad lågkolhydratkosten faktiskt består av tycks spela stor roll. En ny avhandling från Umeå universitet pekar på stora variationer inom LCHF – och nyanserar bilden av kostens effekter på bland annat blodfetter, blodtryck och vikt.

Redaktionen 11 september, 2026 • 2 minuters läsning

Lågkolhydratkost har länge använts för bland annat viktnedgång och blodsockerkontroll. Samtidigt har det funnits farhågor kring hur ett högt fettintag kan påverka risken för hjärt-kärlsjukdom.

I en ny avhandling har Henrik Hagström vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, undersökt både hur människor faktiskt äter när de följer LCHF och vad tidigare forskning visar om lågkolhydratkostens effekter på kardiovaskulära riskfaktorer.

Stora skillnader inom LCHF

I en del av avhandlingsarbetet ingick 100 personer som redan åt LCHF. Forskarna kartlade deltagarnas kost och undersökte bland annat blodtryck, blodsocker och blodfetter.

Deltagarna fick i genomsnitt omkring tio procent av sitt totala energiintag från kolhydrater. Fettintaget var högt, särskilt intaget av mättat fett från bland annat feta mejeriprodukter och kött. Även intaget av kolesterol låg över rekommendationerna i de nordiska näringsrekommendationerna.

Men bakom beteckningen LCHF dolde sig samtidigt stora variationer. Framför allt var ett högt intag av ägg, kolesterol och salt samt ett lågt intag av mejeriprodukter och fibrer kopplat till mindre gynnsamma blodfetter och högre blodtryck.

Resultaten pekar därmed på betydelsen av att inte enbart titta på fördelningen mellan fett och kolhydrater. Även vilka livsmedel som väljs kan ha betydelse för kostens hälsoeffekter.

För den som äter LCHF kan det enligt Henrik Hagström vara rimligt att öka andelen omättat fett, minska mängden kött till förmån för fisk, grönsaker, frön och nötter samt se till att få i sig tillräckligt med fibrer.

Skillnaderna minskar över tid

Avhandlingen innehåller också en systematisk översikt av tidigare studier där lågkolhydratkost jämförts med andra kosthållningar.

Sammantaget gav lågkolhydratkost något större viktnedgång och något lägre blodtryck. Men skillnaderna blev mindre och resultaten mer osäkra vid uppföljningar längre än tolv månader.

När det gäller blodfetter var effekterna små och gick åt både positiva och negativa håll. Forskarna såg alltså varken några stora fördelar med lågkolhydratkost jämfört med andra kosthållningar eller starkt negativa effekter på blodfetterna.

Avhandlingen, Low-carbohydrate diets and cardiovascular risk: real-life studies and insights from available evidence, försvarades vid Umeå universitet den 4 september.

Källa: Henrik Hagström, Low-carbohydrate diets and cardiovascular risk: real-life studies and insights from available evidence, Umeå universitet, 2026.