Obesitas

Fettlever vanligare hos barn till mammor med fetma

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

– Fynden är viktiga eftersom fetma blir allt vanligare i ung ålder och fettlever som beror på övervikt ökar i världen. Om en tendens till fetma och fettlever kan ”ärvas” så kan det ha konsekvenser för folkhälsan, säger studiens huvudförfattare Hannes Hagström, docent vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Genom den så kallade ESPRESSO-studien, där leverbiopsier från alla Sveriges patologavdelningar samlats in, identifierade forskarna alla barn och unga vuxna födda efter 1992 som efter vävnadsprovtagning fått diagnosen icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD), totalt 165 individer.

Barnen hade en medianålder på 12 år, drygt 60 procent var pojkar och närmare hälften hade svår fettlever med leverfibros. Kontrollgruppen bestod av barn och unga utan fettlever som matchats efter kön och ålder.

Från det rikstäckande medicinska födelseregistret hämtade forskarna sedan information om moderns BMI (kroppsmasseindex) under tidig graviditet. Barn till mammor med fetma (BMI över 30) hade mer än tre gånger högre risk att få diagnosen fettlever jämfört med barn till mammor med normalt BMI under graviditeten.

Riskökningen sågs även efter att man tagit hänsyn till andra viktiga faktorer som utbildning, rökning och födelseland.

Tidigare forskning på djur har visat att fetma hos mamman kan leda till förändringar hos fostret som föreslås leda till ett ändrat beteende med mer intag av mat, men sådan forskning på människor saknas. Den nya studiens begränsningar är framför allt att det saknas data om matintag, typ av diet och fysisk aktivitet, eftersom sådan information inte finns tillgänglig i svenska register.

– Vi kan inte säkert säga om fyndet är en biologisk effekt av fetma hos modern på det växande fostret, eller om det till exempel finns socioekonomiska förklaringar såsom ett ökat energiintag och en ohälsosam livsstil efter födseln. Men hur som helst bör blivande mödrar med fetma få rådgivning kring hur de kan minska risken för att barnet utvecklar fettlever senare i livet, säger Hannes Hagström.

Förekomsten av fettlever hos barn är inte undersökt i Sverige men i USA uppskattas den till 5–10 procent. Det är huvudsakligen i linje med förekomsten av fetma, som också är den största riskfaktorn för icke-alkoholrelaterad fettlever.

– Annan forskning har visat att övervikt tidigt i livet ökar risken för fettlever, men vår studie är den första att undersöka effekten av fetma över generationer. Svenska register ger unika möjligheter att följa upp patienter över lång tid, säger studiens sisteförfattare Jonas F. Ludvigsson, barnläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Fettlever ger ofta inga besvär och många har det utan att veta om det, men sjukdomen kan ibland leda till inflammation i levern och skrumplever. Mängden fett som ansamlas i levern kan minskas genom viktnedgång och goda vanor som fysisk aktivitet.

Forskningen finansierades av Region Stockholm, National Institutes of Health (NIH), Dana-Farber/Harvard Cancer Center och Gastrointestinal Specialized Program in Research Excellence (SPORE). Hannes Hagströms institution har mottagit oberoende forskningsanslag från Intercept, Gilead, Astra Zeneca, EchoSens, MSD och Pfizer. Han har varit rådgivande styrelsemedlem i Gilead Sciences och Bristol Myers-Squibb för arbete utanför den aktuella studien. Medförfattaren Tracey G. Simons institution har mottagit anslag från Amgen och har varit konsult åt Aetion för arbete utanför studien. Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG) som fått finansiering från Janssen.

Publikation: “Maternal body mass index increases the risk and severity for offspring NAFLD: population-based case-control study”. Hannes Hagström, Tracey G Simon, Bjorn Roelstraete, Olof Stephansson, Jonas Söderling, Jonas F Ludvigsson. Journal of Hepatology, online 19 juli 2021, doi: 10.1016/j.jhep.2021.06.045F43.8A

Källa: Karolinska Institutet

Diabetes

Typ 2-diabetes minskar på Mauritius

Efter flera decennier av ökning har förekomsten av typ 2-diabetes minskat i Mauritius. Även förhöjda blodsockervärden under gränsen för diabetes har blivit mindre vanliga. En ny studie, med forskare från bland annat Umeå universitet, lyfter landets långsiktiga arbete med prevention och behandling som en möjlig förklaring.

Redaktionen 19 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på sju undersökningar mellan 1987 och 2021, med sammanlagt 36 744 undersökningstillfällen bland vuxna i åldern 25–74 år. Deltagandet översteg 85 procent vid varje undersökning.

År 1987 var den standardiserade förekomsten av typ 2-diabetes 14,7 procent. Den steg därefter till som högst 23,3 procent 2009, innan den sjönk till 19,9 procent 2021. Trots vändningen var förekomsten alltså fortfarande högre än vid den första mätningen.

Även intermediär hyperglykemi minskade från 24,9 procent 2009 till 15,6 procent 2021. Samtidigt minskade andelen tidigare oupptäckta fall bland dem som hade diabetes: från 67 procent 1987 till 32,5 procent 2021.

Samma test under flera decennier

En styrka är att undersökningarna har använt oralt glukostoleranstest, OGTT. Då mäts blodsockret efter fasta och på nytt två timmar efter att personen har druckit en glukoslösning.

Metoden kan upptäcka diabetes och nedsatt glukostolerans som inte fångas med enbart fasteglukos eller HbA1c. Att använda samma undersökningsmetod över tid ger också bättre förutsättningar att jämföra resultaten.

Enligt forskarna är Mauritius det första landet som har dokumenterat en minskning av både typ 2-diabetes och intermediär hyperglykemi med långvarig, systematisk uppföljning baserad på OGTT.

Prevention på flera nivåer

Forskarna pekar på flera möjliga förklaringar till utvecklingen. Mauritius har arbetat med nationella handlingsplaner för nutrition, fysisk aktivitet och tobakskontroll, screening av riskfaktorer genom bland annat mobila kliniker och samverkan med lokalsamhällen. Landet har också gemensamma riktlinjer för prevention och behandling. Offentlig vård, inklusive grundläggande läkemedel, är kostnadsfri.

Stefan Söderberg, professor vid Umeå universitet och en av studiens författare, framhåller att Mauritius har kombinerat lagstiftning och politiska åtgärder med lokalt arbete för att förebygga och behandla diabetes. Han ser resultaten som ett hoppfullt exempel för andra länder.

Studien kan däremot inte avgöra hur mycket enskilda åtgärder har bidragit. Den bygger på upprepade tvärsnittsundersökningar och mäter förekomsten i befolkningen vid olika tidpunkter, snarare än effekten av en bestämd behandling eller preventionsinsats. Resultaten ger därför inget färdigt recept, men forskarna bedömer att de understryker betydelsen av långsiktigt förebyggande arbete och systematisk uppföljning.

Källa: Tuomilehto J et al. Trends in prevalence of type 2 diabetes and intermediate hyperglycaemia in Mauritius from 1987 to 2021 based on results from the oral glucose tolerance test: a repeated cross-sectional study. The Lancet Diabetes & Endocrinology, 2026.

Forskning

Matkassar i vården kopplas till bättre hälsa

Näringsrik mat måste också vara möjlig att få hem. En ny amerikansk studie kopplar långvarigt stöd med växtbaserade matkassar till gynnsammare utveckling av blodtryck, vikt och BMI hos patienter med osäker tillgång till mat.

Redaktionen 16 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Hur kan vården hjälpa patienter som har svårt att ha råd med maten som rekommenderas? Vid en vårdcentral i Massachusetts erbjuds gratis matkassar som en del av ett så kallat Food Is Medicine-program.

En studie i Preventing Chronic Disease bygger på journaluppgifter från 68 vuxna som fick matkassar under i genomsnitt 2,7 år. Forskarna undersökte hur antalet mottagna kassar hängde samman med förändringar i hälsomått.

Kassarna innehöll frukt, grönsaker, bönor och/eller nötsmör samt fullkorn. En dietist vägledde ursprungligen livsmedelsvalen utifrån amerikanska kostråd. Mängden skulle motsvara tre måltider om dagen för varje hushållsmedlem under en vecka.

Fler mottagna kassar var förknippade med gynnsammare utveckling av diastoliskt blodtryck, vikt och BMI. Däremot sågs ingen statistiskt säkerställd förbättring av långtidsblodsockret, HbA1c.

Långvarigt stöd väcker frågor

Studien saknar kontrollgrupp och kan inte fastställa att maten orsakade förbättringarna. Andra förändringar, exempelvis i läkemedelsbehandling eller levnadsvanor, kan ha påverkat resultaten. Kassarna var heller inte individuellt anpassade efter patienternas sjukdomar.

Forskarna efterlyser randomiserade studier och lyfter långvariga insatser som ett fortsatt forskningsspår.

För dietister väcker studien en praktisk fråga: vilket stöd behövs för att patienter ska kunna omsätta kostråden i vardagen när ekonomin begränsar matvalen?

Källa: Mirsky JB et al. Plant-Based Medically Tailored Groceries From a Food Pantry and Adult Cardiometabolic Outcomes. Preventing Chronic Disease, 2026.