Obesitas

Fettlever vanligare hos barn till mammor med fetma

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

– Fynden är viktiga eftersom fetma blir allt vanligare i ung ålder och fettlever som beror på övervikt ökar i världen. Om en tendens till fetma och fettlever kan ”ärvas” så kan det ha konsekvenser för folkhälsan, säger studiens huvudförfattare Hannes Hagström, docent vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Genom den så kallade ESPRESSO-studien, där leverbiopsier från alla Sveriges patologavdelningar samlats in, identifierade forskarna alla barn och unga vuxna födda efter 1992 som efter vävnadsprovtagning fått diagnosen icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD), totalt 165 individer.

Barnen hade en medianålder på 12 år, drygt 60 procent var pojkar och närmare hälften hade svår fettlever med leverfibros. Kontrollgruppen bestod av barn och unga utan fettlever som matchats efter kön och ålder.

Från det rikstäckande medicinska födelseregistret hämtade forskarna sedan information om moderns BMI (kroppsmasseindex) under tidig graviditet. Barn till mammor med fetma (BMI över 30) hade mer än tre gånger högre risk att få diagnosen fettlever jämfört med barn till mammor med normalt BMI under graviditeten.

Riskökningen sågs även efter att man tagit hänsyn till andra viktiga faktorer som utbildning, rökning och födelseland.

Tidigare forskning på djur har visat att fetma hos mamman kan leda till förändringar hos fostret som föreslås leda till ett ändrat beteende med mer intag av mat, men sådan forskning på människor saknas. Den nya studiens begränsningar är framför allt att det saknas data om matintag, typ av diet och fysisk aktivitet, eftersom sådan information inte finns tillgänglig i svenska register.

– Vi kan inte säkert säga om fyndet är en biologisk effekt av fetma hos modern på det växande fostret, eller om det till exempel finns socioekonomiska förklaringar såsom ett ökat energiintag och en ohälsosam livsstil efter födseln. Men hur som helst bör blivande mödrar med fetma få rådgivning kring hur de kan minska risken för att barnet utvecklar fettlever senare i livet, säger Hannes Hagström.

Förekomsten av fettlever hos barn är inte undersökt i Sverige men i USA uppskattas den till 5–10 procent. Det är huvudsakligen i linje med förekomsten av fetma, som också är den största riskfaktorn för icke-alkoholrelaterad fettlever.

– Annan forskning har visat att övervikt tidigt i livet ökar risken för fettlever, men vår studie är den första att undersöka effekten av fetma över generationer. Svenska register ger unika möjligheter att följa upp patienter över lång tid, säger studiens sisteförfattare Jonas F. Ludvigsson, barnläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Fettlever ger ofta inga besvär och många har det utan att veta om det, men sjukdomen kan ibland leda till inflammation i levern och skrumplever. Mängden fett som ansamlas i levern kan minskas genom viktnedgång och goda vanor som fysisk aktivitet.

Forskningen finansierades av Region Stockholm, National Institutes of Health (NIH), Dana-Farber/Harvard Cancer Center och Gastrointestinal Specialized Program in Research Excellence (SPORE). Hannes Hagströms institution har mottagit oberoende forskningsanslag från Intercept, Gilead, Astra Zeneca, EchoSens, MSD och Pfizer. Han har varit rådgivande styrelsemedlem i Gilead Sciences och Bristol Myers-Squibb för arbete utanför den aktuella studien. Medförfattaren Tracey G. Simons institution har mottagit anslag från Amgen och har varit konsult åt Aetion för arbete utanför studien. Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG) som fått finansiering från Janssen.

Publikation: “Maternal body mass index increases the risk and severity for offspring NAFLD: population-based case-control study”. Hannes Hagström, Tracey G Simon, Bjorn Roelstraete, Olof Stephansson, Jonas Söderling, Jonas F Ludvigsson. Journal of Hepatology, online 19 juli 2021, doi: 10.1016/j.jhep.2021.06.045F43.8A

Källa: Karolinska Institutet

+ Produktnyheter

Nya timbaler ska öka matglädjen för personer med dysfagi

Ett nytt sortiment timbaler utvecklade för personer med tugg- och sväljsvårigheter lanseras nu med målet att minska undernäring och öka livskvaliteten. Produkterna har len konsistens, god smak och ett aptitligt utseende som gör måltiden mer lik den normala.

Nina Granberg 19 november, 2025 • Uppdaterades 20 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Målet är att minska undernäringen och öka livskvaliteten för alla med dysfagi, säger Henrik Mauritzon, grundare av BrandEye som nu lanserar det nya sortimentet

Undernäring är ett utbrett problem bland äldre, särskilt på vård- och omsorgsboenden där upp till 87 procent har någon form av dysfagi. Aptitlig mat och en social måltidssituation minskar risken för undernäring, men många med dysfagi utesluts fortfarande från gemenskapen kring matbordet.

– Det är svårt för oss som äter normalkost att förstå hur mycket det betyder att få mat som känns igen och smakar gott. Det väcker matglädjen och skapar samhörighet vid bordet, säger Anna Philipsson, kostansvarig och utbildare inom konsistensanpassad kost på BrandEye..

De nya timbalerna är svenskproducerade i Helsingborg, tillverkade av svenskt kött och fågel samt MSC- eller ASC-märkt fisk och skaldjur. Sortimentet omfattar ett 30-tal produkter, från fiskfilé- och köttbullstimbaler till grönsaksvarianter som ärttimbal i ärtskida och en gelétomat som ger färg och form på tallriken.

Forskning

Ultraprocessad mat kopplas till förstadier av kolorektal cancer hos yngre kvinnor

En stor amerikansk studie visar att hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel (UPF) är kopplad till ökad risk för förstadier till kolorektal cancer hos kvinnor under 50 år. Fynden baseras på data från mer än 29 000 deltagare i Nurses’ Health Study II.

Nina Granberg 17 november, 2025 • Uppdaterades 19 november, 2025 • 2 minuters läsning

Studien som nyligen publicerats i JAMA Oncology, initierades för att bättre förstå vad som driver ökningen av kolorektal cancer bland yngre vuxna. Dr Andrew Chan, huvudförfattare och verksam vid Massachusetts General Hospital, framhåller att även om polyper oftast inte utvecklas till cancer är de centrala för sjukdomsförloppet:

– De allra flesta av dessa polyper utvecklas aldrig till cancer. Men samtidigt vet vi att den stora majoriteten av de cancerfall vi ser hos yngre vuxna uppstår från just dessa förstadier, säger han till brittiska dagstidningen The Guardian.

Deltagarna följdes i 24 år och 1 189 fall av konventionella adenomer och 1 598 sågtandade lesioner (serrated lesions) identifierades. Kvinnor med högst UPF-intag, i genomsnitt 9,9 portioner/ättillfällen per dag, hade 45 procent högre risk för konventionella adenomer jämfört med dem med lägst intag (3,3 portioner per dag). Något samband med sågtandade lesioner sågs inte. Resultaten kvarstod efter justering för bland annat BMI, typ 2-diabetes, fiberintag, mikronutrienter och kostkvalitet.

Flera forskare har kommenterat studiens styrkor och begränsningar. Marco Gerlinger, professor i gastrointestinal cancer vid Barts Cancer Institute, framhåller att studien är robust men att tolkningen är begränsad av studiedesignen:

– Studien visar en association, men den kan inte bevisa kausalitet, säger han.

Gunter Kuhnle, professor i nutrition vid University of Reading, lyfter särskilt svårigheterna med att använda NOVA-systemet vid klassificering av ultraprocessade livsmedel:

Författarna själva poängterar också dessa viktiga metodologiska begränsningar. De tillägger också att studien enbart omfattade yngre kvinnor i USA, vilket begränsar generaliserbarheten, och den analyserade utvecklingen av polyper – inte kolorektal cancer i sig.

Forskarna betonar samtidigt att konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer bland yngre vuxna, och att resultaten därmed kan bidra med en pusselbit till förståelsen av den ökande incidensen i denna grupp.

Faktaruta: Polyptyper

Konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer.
Sågtandade lesioner (serrated lesions) är en heterogen grupp där vissa är godartade medan andra kan vara premaligna

Läs mer: https://jamanetwork.com/journals/jamaoncology/article-abstract/2841354