Obesitas

Fetma minskar storleken på din hjärna

Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor under en längre period kan alltså försvaga hjärnfunktionen som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften The International Journal of Obesity.

Forskarna Samantha Brooks och Helgi Schiöth, vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, har i en tidigare studie visat att överdriven reglering av matlust hos personer med anorexia nervosa är kopplad till en större hjärnvolym i en särskild del av hjärnan. Forskningen visade även att desto mer kvinnorna med anorexia begränsade sitt matintag, desto större var denna del av hjärnan.

I den nya studien visar Samantha Brooks, tillsammans med sina kollegor vid Uppsala universitet (Christian Benedict, Helgi Schiöth, Elna-Marie Larsson, Håkan Ahlström and Lars Lind) samt forskare från andra europeiska universitet, vilka regioner i hjärnan, kopplade till vår matlust, som påverkas hos personer med långvarig fetma.\nUnder en femårig period har forskarna med hjälp av magnetscanning (MRI) studerat hjärnan hos 292 äldre män och kvinnor som har klassificerats med varaktig fetma eller normalvikt och funnit en minskning i den främre delen av hjärnan hos de med fetma.

Forskarna undersökte sedan effekterna av att vara fet på en hjärnfunktion som påverkar självregleringen av matintag, och fann brister hos personer med fetma i jämförelse med normalviktiga personer.\n– De äldre personer som var varaktigt feta under en femårsperiod uppvisade en minskning av den frontala hjärnvolymen och brister i en av hjärnans funktioner som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Fetma är ett ökande problem i vårt moderna samhälle, och även om vi i vår forskning inte kan säga ifall fetma orsakar eller är en konsekvens av minskad hjärnvolym, rekommenderar vi utifrån de här resultaten att du tänker på vad du äter eftersom inte bara midjemåttet påverkas utan även din hjärnvolym, säger Samantha Brooks.

Brooks S et al. Late life obesity is associated with smaller global and regional gray matter volumes: a voxel-based morphometric study. International Journal of Obesity, in press.

Tidigare publicerad artikel:\nBrooks S et al. Restraint of appetite and reduced regional brain volumes in anorexia nervosa: a voxel-based morphometric study, BMC Psychiatry 2011, 11:179 doi:10.1186/1471-244X-11-179

Källa: Uppsala Universitet

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 18 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Skolmåltiden 80 år

I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skolmåltider skulle vara kostnadsfria. Reformen blev en viktig del av framväxten av det svenska välfärdssamhället – men utvecklingen hade börjat långt tidigare.

Nina Granberg 19 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Under stora delar av 1800-talet fanns ingen organiserad skolmat. Många barn tog med sig smörgås och mjölk hemifrån, andra gick hem för att äta mitt på dagen. För barn i fattiga familjer räckte maten...