Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Fetma minskar storleken på din hjärna

Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor under en längre period kan alltså försvaga hjärnfunktionen som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften The International Journal of Obesity.

Forskarna Samantha Brooks och Helgi Schiöth, vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, har i en tidigare studie visat att överdriven reglering av matlust hos personer med anorexia nervosa är kopplad till en större hjärnvolym i en särskild del av hjärnan. Forskningen visade även att desto mer kvinnorna med anorexia begränsade sitt matintag, desto större var denna del av hjärnan.

I den nya studien visar Samantha Brooks, tillsammans med sina kollegor vid Uppsala universitet (Christian Benedict, Helgi Schiöth, Elna-Marie Larsson, Håkan Ahlström and Lars Lind) samt forskare från andra europeiska universitet, vilka regioner i hjärnan, kopplade till vår matlust, som påverkas hos personer med långvarig fetma.\nUnder en femårig period har forskarna med hjälp av magnetscanning (MRI) studerat hjärnan hos 292 äldre män och kvinnor som har klassificerats med varaktig fetma eller normalvikt och funnit en minskning i den främre delen av hjärnan hos de med fetma.

Forskarna undersökte sedan effekterna av att vara fet på en hjärnfunktion som påverkar självregleringen av matintag, och fann brister hos personer med fetma i jämförelse med normalviktiga personer.\n– De äldre personer som var varaktigt feta under en femårsperiod uppvisade en minskning av den frontala hjärnvolymen och brister i en av hjärnans funktioner som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Fetma är ett ökande problem i vårt moderna samhälle, och även om vi i vår forskning inte kan säga ifall fetma orsakar eller är en konsekvens av minskad hjärnvolym, rekommenderar vi utifrån de här resultaten att du tänker på vad du äter eftersom inte bara midjemåttet påverkas utan även din hjärnvolym, säger Samantha Brooks.

Brooks S et al. Late life obesity is associated with smaller global and regional gray matter volumes: a voxel-based morphometric study. International Journal of Obesity, in press.

Tidigare publicerad artikel:\nBrooks S et al. Restraint of appetite and reduced regional brain volumes in anorexia nervosa: a voxel-based morphometric study, BMC Psychiatry 2011, 11:179 doi:10.1186/1471-244X-11-179

Källa: Uppsala Universitet


Dela artikeln

Folkhälsa

Fem minuters extra rörelse om dagen kan rädda liv

Bara fem minuter mer pulshöjande fysisk aktivitet per dag, eller att sitta en halvtimme mindre, kan göra en märkbar skillnad för folkhälsan. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet.

Nina Granberg 21 januari, 2026 Uppdaterades 21 januari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1466

Foto: AdobeStock

Forskarna analyserade data från mer än 135 000 vuxna i Norge, Sverige, USA och Storbritannien för att förstå hur små, realistiska förändringar i vardagsvanor påverkar dödlighet. Deltagarna bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt åtta år.

Resultaten tyder på att även blygsamma förändringar spelar roll. För de minst aktiva individerna kan fem minuter extra fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet per dag förebygga cirka sex procent av dödsfallen. När detta tillämpas på hela befolkningen, exklusive de mest aktiva, stiger siffran till tio procent.

Att minska stillasittandet visade också fördelar, om än mindre. Att sitta 30 minuter mindre per dag kan förebygga omkring tre procent av dödsfallen bland de minst aktiva och sju procent i hela befolkningen.

IMG_1467
Ing-Mari Dohrn Foto: Bo Bergman

– Dessa resultat visar att små steg kan ha stor effekt, säger Maria Hagströmer, professor på Karolinska institutet, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och medförfattare till studien.

– Du behöver inte springa maraton, bara några extra minuter rask promenad varje dag kan göra skillnad.

Även Ing-Mari Dohrn, docent vid samma institution och medförfattare till studien, betonar att resultaten bygger på vardagsnära förändringar:

– Vår studie fokuserar på realistiska förändringar. För många människor är det mer genomförbart att minska stillasittandet eller lägga till korta stunder av aktivitet än att göra stora livsstilsförändringar.

I ett inlägg på LinkedIn sammanfattar Ing-Mari Dohrn budskapet så här:

”All rörelse räknas, och även realistiska vardagsförändringar kan ha betydande hälsoeffekter!”

Forskarna betonar att dessa förändringar inte ersätter regelbunden träning, men visar hur små justeringar kan bidra till bättre hälsa på befolkningsnivå

Läs mer HÄR.



Forskning

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk 

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan vara kopplat till en lägre risk att utveckla demens. Det visar en stor svensk observationsstudie där drygt 27 000 personer följts i upp till 25 år. Samtidigt betonar forskarna bakom studien att resultaten inte ska tolkas som ett stöd för att generellt öka intaget av mättat fett.

Nina Granberg 21 januari, 2026 Uppdaterades 21 januari, 2026 3 minuters läsning
IMG_1465

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.