Obesitas

Fetma minskar storleken på din hjärna

Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor under en längre period kan alltså försvaga hjärnfunktionen som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften The International Journal of Obesity.

Forskarna Samantha Brooks och Helgi Schiöth, vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, har i en tidigare studie visat att överdriven reglering av matlust hos personer med anorexia nervosa är kopplad till en större hjärnvolym i en särskild del av hjärnan. Forskningen visade även att desto mer kvinnorna med anorexia begränsade sitt matintag, desto större var denna del av hjärnan.

I den nya studien visar Samantha Brooks, tillsammans med sina kollegor vid Uppsala universitet (Christian Benedict, Helgi Schiöth, Elna-Marie Larsson, Håkan Ahlström and Lars Lind) samt forskare från andra europeiska universitet, vilka regioner i hjärnan, kopplade till vår matlust, som påverkas hos personer med långvarig fetma.\nUnder en femårig period har forskarna med hjälp av magnetscanning (MRI) studerat hjärnan hos 292 äldre män och kvinnor som har klassificerats med varaktig fetma eller normalvikt och funnit en minskning i den främre delen av hjärnan hos de med fetma.

Forskarna undersökte sedan effekterna av att vara fet på en hjärnfunktion som påverkar självregleringen av matintag, och fann brister hos personer med fetma i jämförelse med normalviktiga personer.\n– De äldre personer som var varaktigt feta under en femårsperiod uppvisade en minskning av den frontala hjärnvolymen och brister i en av hjärnans funktioner som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Fetma är ett ökande problem i vårt moderna samhälle, och även om vi i vår forskning inte kan säga ifall fetma orsakar eller är en konsekvens av minskad hjärnvolym, rekommenderar vi utifrån de här resultaten att du tänker på vad du äter eftersom inte bara midjemåttet påverkas utan även din hjärnvolym, säger Samantha Brooks.

Brooks S et al. Late life obesity is associated with smaller global and regional gray matter volumes: a voxel-based morphometric study. International Journal of Obesity, in press.

Tidigare publicerad artikel:\nBrooks S et al. Restraint of appetite and reduced regional brain volumes in anorexia nervosa: a voxel-based morphometric study, BMC Psychiatry 2011, 11:179 doi:10.1186/1471-244X-11-179

Källa: Uppsala Universitet

Nutrition

Barn vet att frukt och grönt är nyttigt – men inte alltid varför

Barn känner ofta till att frukt och grönsaker är bra för hälsan, men kunskapen om vad de faktiskt gör i kroppen är betydligt mer fragmentarisk. Dietisten och doktoranden Hannah Helgegren undersöker hur barns egna erfarenheter kan användas för att hitta bättre sätt att öka intaget.

Redaktionen 28 september, 2026 • 2 minuters läsning

Hur får man barn att äta mer frukt och grönsaker – och hur kan familjer få bättre stöd? Det är frågor som Hannah Helgegren, legitimerad dietist och doktorand i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, försöker besvara i sitt avhandlingsarbete.

Forskningsfrågorna har sin bakgrund i hennes kliniska arbete. Hanna Helgegren har arbetat många år som dietist och arbetar parallellt med forskningen vid Barn- och ungdomsmedicinmottagning Obesitas i Malmö. Hon är även specialistdietist inom obesitas hos barn.

En delstudie, publicerad i tidskriften Appetite, bygger på individuella intervjuer med 15 svenska barn mellan 10 och 12 år med olika kulturell bakgrund. Forskarna ville ta reda på hur barnen själva tänker kring frukt och grönsaker och vad som påverkar deras vilja att äta dem.

Smak och kompisar spelar roll

Resultaten visar att barnen i stort sett var överens om att frukt och grönsaker är nyttigt. Däremot var kunskapen om varför de är bra för kroppen ofta splittrad och saknade sammanhang.

Ätandet påverkades dessutom av betydligt mer än kunskap. Smak och andra sensoriska egenskaper spelade roll, liksom hur maten presenterades och vad människor runt omkring gjorde och tyckte. Både föräldrar och jämnåriga kunde uppmuntra barnen att äta frukt och grönsaker – men också få motsatt effekt.

Forskarna identifierade olika sätt som barnen förhöll sig till frukt och grönsaker på. Vissa var mer beroende av yttre faktorer, exempelvis hur maten serverades, medan andra hade utvecklat egna vanor och strategier och gjorde mer medvetna val.

Vill utveckla nytt stöd

Resultaten pekar enligt forskarna på att insatser för att öka barns konsumtion behöver vara bredare än att bara tala om att frukt och grönt är nyttigt. Barn kan behöva åldersanpassade förklaringar av hur maten påverkar kroppen, möjlighet att utforska smaker och konsistenser och stöd för att utveckla egna vanor. Även positiva sociala normer från föräldrar och kompisar kan ha betydelse.

Hanna Helgegrens fortsatta avhandlingsarbete handlar därför inte bara om att beskriva barns och föräldrars tankar. Målet är också att utveckla ett nytt verktyg som kan hjälpa barn att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Rekryteringen till studierna har skett både via mellanstadieskolor och bland familjer med barn som behandlas för obesitas.

Källa: Göteborgs universitet samt Helgegren H, Winkvist A, Lepp M, Larsson C. ‘There are healthy things inside’: Children's thoughts about, experiences with and approaches to vegetable and fruit consumption. Appetite, 2025.

ANNONS

Innehåll från Salinity

Annons

Utmaningen: mindre natrium, bibehållen smak

I Sverige ligger saltintaget fortsatt långt över Livsmedelsverkets rekommendationer. Det bidrar till en ökad risk för bland annat högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Därför behövs lösningar som kan bidra till ett lägre natriumintag utan att ge avkall på smak och sälta. Ett exempel är Falksalt Mineralsalt från Salinity, som innehåller mindre natrium än traditionellt bordssalt.

Annons 28 september, 2026 • 3 minuters läsning

Det vi i dagligt tal kallar salt är natriumklorid. Natrium är nödvändigt för flera av kroppens funktioner, men ett högt intag kan bidra till förhöjt blodtryck och därmed ökad risk för bland annat...