Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Covid-19 och fetma

Corona virus disease 2019- (Covid-19) pandemin har inte undgått någon, oavsett om man blivit smittad eller inte. Från första veckan identifierades en speciell en riskgrupp, … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 5 minuters läsning

Corona virus disease 2019- (Covid-19) pandemin har inte undgått någon, oavsett om man blivit smittad eller inte. Från första veckan identifierades en speciell en riskgrupp, nämligen personer som är 70 år eller äldre. Det är de som blir svårast sjuka och som utgör majoriteten av dem som avlider till följd av coronaviruset. I denna grupp återfinns naturligtvis många med åldersrelaterade sjukdomar, som försvårar sjukdomsförloppet. I de äldre åldersgrupperna är fetma dessutom vanligt. Därmed blir fetmarelaterad samsjuklighet en försvårande omständighet.

Fetmarelaterad samsjuklighet

Baserat på data från 2018 i ”Hälsa på lika villkor”, publicerade som öppna jämförelser på Folkhälsomyndighetens hemsida är förekomsten av fetma (≥30,0 kg/m²) bland personer 65-84 år 18 %, och i åldersgruppen 16-84 år uppgår den till 16 %. Längd och vikt är självrapporterade, vilket indikerar att den verkliga förekomsten av fetma rimligtvis är högre.\nSiffror från samma databas visar att förekomsten av övervikt och fetma år 2018 var 61 % bland personer 65-84 år. I åldersgruppen 16-84 år uppgick den till 51 %.\nPersoner med fetma och särskilt de med grad 2 (BMI ≥ 35,0-39,9 kg/m²) och grad 3 (≥40,0 kg/m²) fetma har identifierats som en betydande riskgrupp (1). Sådana personer med svår fetma (≥35,0 kg/m²) har ofta svåra mekaniska problem med andningen och dessutom sjukdomar relaterade härtill såsom sömnapnésyndrom. Personer med svår fetma har också i hög grad sjukdomar, som tillsammans med fetman ökar sårbarheten vid en infektion såsom hypertension, hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. Inte sällan har dessa personer med fetma flera sådana sjukdomar samtidigt (1).

Till fetmarelaterade andningsstörningar hör obstruktiv sömnapné (obstructive sleep apnoea, OSA) som ökar med stigande ålder (2). OSA förekommer som andningsstörningar under sömn (sleep disordered breathing) med en prevalens på 30-80 % bland äldre (3). I en äldre åldersgrupp (65-90 år) hade 7,9 % av männen och 4,9 % av kvinnorna allvarlig OSA definierat som ≥30 andningsuppehåll per timme (4). Man fann att förekomsten av bland annat tidigare hjärtinfarkt, angina pectoris, stroke och astma var högre bland dem med OSA, oberoende av kön (4). Tsapanou et al (5) undersökte en populationsbaserad longitudinell kohortstudie, i vilken 1288 män och kvinnor 65 år eller äldre självrapporterade andningsstörningar under sömn. Under 6 års uppföljningstid avled av dessa 18,6 %, HR 1,48 (95 % KI, 1,29-1,70, p <0,0001), justerat för ett antal relaterade demografiska och kliniska faktorer (5).

Vid svininfluensapandemin i USA 2009 (influensa A H1N1) identifierades BMI ≥40 kg/m2 som en oberoende riskfaktor för komplikationer till influensan (6). Vid tidigare utbrott av säsongsinfluensa har personer med fetma (BMI ≥30 kg/m²), som blivit vaccinerad likväl haft en ökad risk för influensakomplikationer jämfört med vaccinerade personer med normalvikt (7). Det amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) har därmed identifierat personer med BMI ≥40 kg/m² som en riskgrupp för komplikationer av influensa (8). Även om vi inte har kunskap om det nya coronaviruset torde det inte vara en alltför långtgående slutsats att gruppen med BMI ≥40 kg/m² är en uppenbar riskgrupp för komplikationer av Covid-19.

Påtvingad karantän leder till psykisk belastning

För att begränsa smittspridningen har en tydlig uppmaning utgått om att hålla sig hemma eller gå i frivillig karantän särskilt om man tillhör en riskgrupp och om man har möjligheter härtill med hänsyn till sitt arbete. En av konsekvenserna av att hålla sig hemma är den fysiska begränsningen, som kan innebära minskade möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet. När gymmet stänger blir det därför viktigt att hitta sätt att röra sig med promenader i friska luften och på behörigt avstånd från medvandrande. En annan konsekvens kan vara att man förändrar sitt matintag, vilket kan bero på flera faktorer, på både gott och ont. Förändrade måltidsrutiner och en annan typ av mat, som man inte själv brukat handla, kan innebära både fördelar och nackdelar. Sitter man hemma med gott om tid är det inte fet snabbmat man behöver, utan har kanske till och med tid att laga bra mat, som man annars inte ansett sig hinna laga till. Men mat är ju också ett stöd, som ger tröst och lättnad, när man hamnat i en oviss och oroande situation. Sådana omständigheter kan leda till ökat intag och därmed förvärra fetman. Att fetma är förknippat med dålig livskvalitet är välkänt. De betydande påfrestningar som en påtvingad karantän innebär leder till ytterligare betydande psykiska belastningar på individer med fetma som redan före pandemin hade det svårt att hantera tillvaron.

EASO, (European Association for the Study of Obesity) har på sin hemsida samlat information om Covid-19 generellt och med fokus på fetma (9, 10). På hemsidorna ger man även praktiska råd och tips om hur håller struktur i sin vardag, rörelser för inomhusaktivitet, och hur man kan behålla hälsosamma matvanor och gynnsamt ätbeteende, när man är i karantän. Samtliga verksamma inom hälso- och sjukvården har goda möjligheter att förmedla och individualisera dessa råd även till patienter med fetma som ur flera perspektiv i dessa tider utgör en riskgrupp.

Ingrid Larsson och Stephan Rössner

Ingrid Larsson, Enheten för Klinisk nutrition och Regionalt Obesitascentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.\nStephan Rössner, Apple Bay Obesity Research Centre, Bromma.

Referenser och länkar

  • Ryan D, Ravussin E, Heymsfield S. COVID-19 and the patient with obesity – the Editors speak out. Obesity 2020, in press doi:10.1002/oby.22808
  • Sforza E, Hupin D, Pichot V. et al. A 7-year follow-up study of obstructive sleep apnoea in healthy elderly: The PTOOF cohort study. Respirology 2017;22:1007-1014.
  • Young T, Peppard PE, Gottleib DJ. Epidemiology of obstructive sleep apnea. A population healthy perspective. Am MJ Resp Crit Care Med 2002;165:1217-1239.
  • Donovan LM, Kapur VK. Prevalence and characteristics of central compared to obstructive sleep apnea: Analysis from the Sleep Heart Health Study Cohort. Sleep 2016;39:1353-1359.
  • Tsapanou A, Gu Y, O’Shea D et al. Self-reported sleep disordered breathing as risk factor for mortality in the elderly. J Stroke Cardiovasc Dis 2016;25:1524-1531.
  • Louie JK, Acosta M, Winter K. et al. Factors associated with death or hospitalization due to pandemic 2009 influenza A (H1N1) infection in California. JAMA 2009;302:1896-1902.
  • Neidich SD, Green WD, Rebeles J et al. Increased risk of influenza among vaccinated adults who are obese. Int J Obesity 2017;41:1324-1330.
  • https://www.cdc.gov/flu/highrisk/index.htm
  • https://easo.org/covid-19-and-obesity/
  • https://eurobesity.org/news/coronavirus/

  • Dela artikeln

    Kan viktmedicin skydda minnet?

    Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

    Dietisten
    Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (2)
    Adobe.stock

    Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

    I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

    Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

    Lägre demensrisk i observationsstudier 

    Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

    Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

    Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

    En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

    Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

    Äldre och sköra behöver särskilt följas 

    Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

    Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

    Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


    Dela artikeln

    Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

    En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

    Dietisten
    Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande (1)
    Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

    Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

    En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

    Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

    Kortfattade svar kräver följdfrågor 

    Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

    Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

    Källa: Göteborgs universitet.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.