Obesitas

Barn som äter medelhavskost har mindre risk för övervikt

Barn som baserar sin kost på medelhavsdietens principer har 15 procent mindre risk att utveckla övervikt och fetma jämfört med barn som äter traditionell kost. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Barn som baserar sin kost på medelhavsdietens principer har 15 procent mindre risk att utveckla övervikt och fetma jämfört med barn som äter traditionell kost. Det visar en internationell studie som leds från Sahlgrenska akademin.

I den aktuella studien har en internationell grupp forskare undersökt vikt, längd, midjemått och fettprocent hos omkring 10 000 barn i Sverige, Tyskland, Spanien, Italien, Cypern, Belgien, Estland och Ungern.\nResultaten, som nyligen presenterades i Bulgarien vid den årliga europeiska konferensen om fetma, visar att barn som baserar sin kost på reglerna för den så kallade medelhavsdieten har 15 procent lägre risk att bli överviktiga eller feta jämfört med andra barn. Resultaten var oberoende av barnens ålder, kön, socioekonomisk status och hemland.

I studien fick föräldrarna via enkäter och ett urval telefonintervjuer svara på frågor om barnens kostvanor. Svaren poängsattes så att större följsamhet mot medelhavsdieten, det vill säga mycket grönsaker, frukt, nötter, fisk och och spannmål, gav högre poäng.

Överraskande nog visar resultaten att svenska barn är ”bäst” på att följa medelhavsdietens principer och därmed bättre än barn i Medelhavsområdet: de italienska barnen hamnade tvåa i poängskalan, medan barn i medelhavslandet Cypern placerade sig sist.\n– Benägenheten att följa en medelhavsdiet tycks alltså vara oberoende av den geografiska hemvisten. Det här bör EU ta fasta på genom att ge dieten större uppmärksamhet i strategier för förebyggande av fetma, inte minst i de länder där vi ser en lägre benägnhet att följa dietens principer, säger Gianluca Tognon, forskare vid Sahlgrenska akadmin, som lett den internationella studien.

Läs mer om den europeiska fetmakonferensen ECO: https://eco2014.easo.org/

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.