Obesitas

Barn som äter medelhavskost har mindre risk för övervikt

Barn som baserar sin kost på medelhavsdietens principer har 15 procent mindre risk att utveckla övervikt och fetma jämfört med barn som äter traditionell kost. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Barn som baserar sin kost på medelhavsdietens principer har 15 procent mindre risk att utveckla övervikt och fetma jämfört med barn som äter traditionell kost. Det visar en internationell studie som leds från Sahlgrenska akademin.

I den aktuella studien har en internationell grupp forskare undersökt vikt, längd, midjemått och fettprocent hos omkring 10 000 barn i Sverige, Tyskland, Spanien, Italien, Cypern, Belgien, Estland och Ungern.\nResultaten, som nyligen presenterades i Bulgarien vid den årliga europeiska konferensen om fetma, visar att barn som baserar sin kost på reglerna för den så kallade medelhavsdieten har 15 procent lägre risk att bli överviktiga eller feta jämfört med andra barn. Resultaten var oberoende av barnens ålder, kön, socioekonomisk status och hemland.

I studien fick föräldrarna via enkäter och ett urval telefonintervjuer svara på frågor om barnens kostvanor. Svaren poängsattes så att större följsamhet mot medelhavsdieten, det vill säga mycket grönsaker, frukt, nötter, fisk och och spannmål, gav högre poäng.

Överraskande nog visar resultaten att svenska barn är ”bäst” på att följa medelhavsdietens principer och därmed bättre än barn i Medelhavsområdet: de italienska barnen hamnade tvåa i poängskalan, medan barn i medelhavslandet Cypern placerade sig sist.\n– Benägenheten att följa en medelhavsdiet tycks alltså vara oberoende av den geografiska hemvisten. Det här bör EU ta fasta på genom att ge dieten större uppmärksamhet i strategier för förebyggande av fetma, inte minst i de länder där vi ser en lägre benägnhet att följa dietens principer, säger Gianluca Tognon, forskare vid Sahlgrenska akadmin, som lett den internationella studien.

Läs mer om den europeiska fetmakonferensen ECO: https://eco2014.easo.org/

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Graviditet

Kolin – från doldis till rekommendationer

Länge var kolin en doldis bland näringsämnena. I dag får det allt större uppmärksamhet, inte minst för sin betydelse under graviditet och barnets tidiga utveckling. Kolin har också fått nordiska referensvärden.

Nina Granberg 29 september, 2026 • 5 minuters läsning

i har sedan länge känt till att kolin har viktiga funktioner i kroppen och är ett essentiellt näringsämne. Men efter att de europeiska rekommendationerna kom 2016 har fler fått upp ögonen för det, och...

Nutrition

Barn vet att frukt och grönt är nyttigt – men inte alltid varför

Barn känner ofta till att frukt och grönsaker är bra för hälsan, men kunskapen om vad de faktiskt gör i kroppen är betydligt mer fragmentarisk. Dietisten och doktoranden Hannah Helgegren undersöker hur barns egna erfarenheter kan användas för att hitta bättre sätt att öka intaget.

Redaktionen 28 september, 2026 • 2 minuters läsning

Hur får man barn att äta mer frukt och grönsaker – och hur kan familjer få bättre stöd? Det är frågor som Hannah Helgegren, legitimerad dietist och doktorand i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, försöker besvara i sitt avhandlingsarbete.

Forskningsfrågorna har sin bakgrund i hennes kliniska arbete. Hanna Helgegren har arbetat många år som dietist och arbetar parallellt med forskningen vid Barn- och ungdomsmedicinmottagning Obesitas i Malmö. Hon är även specialistdietist inom obesitas hos barn.

En delstudie, publicerad i tidskriften Appetite, bygger på individuella intervjuer med 15 svenska barn mellan 10 och 12 år med olika kulturell bakgrund. Forskarna ville ta reda på hur barnen själva tänker kring frukt och grönsaker och vad som påverkar deras vilja att äta dem.

Smak och kompisar spelar roll

Resultaten visar att barnen i stort sett var överens om att frukt och grönsaker är nyttigt. Däremot var kunskapen om varför de är bra för kroppen ofta splittrad och saknade sammanhang.

Ätandet påverkades dessutom av betydligt mer än kunskap. Smak och andra sensoriska egenskaper spelade roll, liksom hur maten presenterades och vad människor runt omkring gjorde och tyckte. Både föräldrar och jämnåriga kunde uppmuntra barnen att äta frukt och grönsaker – men också få motsatt effekt.

Forskarna identifierade olika sätt som barnen förhöll sig till frukt och grönsaker på. Vissa var mer beroende av yttre faktorer, exempelvis hur maten serverades, medan andra hade utvecklat egna vanor och strategier och gjorde mer medvetna val.

Vill utveckla nytt stöd

Resultaten pekar enligt forskarna på att insatser för att öka barns konsumtion behöver vara bredare än att bara tala om att frukt och grönt är nyttigt. Barn kan behöva åldersanpassade förklaringar av hur maten påverkar kroppen, möjlighet att utforska smaker och konsistenser och stöd för att utveckla egna vanor. Även positiva sociala normer från föräldrar och kompisar kan ha betydelse.

Hanna Helgegrens fortsatta avhandlingsarbete handlar därför inte bara om att beskriva barns och föräldrars tankar. Målet är också att utveckla ett nytt verktyg som kan hjälpa barn att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Rekryteringen till studierna har skett både via mellanstadieskolor och bland familjer med barn som behandlas för obesitas.

Källa: Göteborgs universitet samt Helgegren H, Winkvist A, Lepp M, Larsson C. ‘There are healthy things inside’: Children's thoughts about, experiences with and approaches to vegetable and fruit consumption. Appetite, 2025.