Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

”A proof of concept”-studie – Minskad fetma för personer som bar viktväst

Forskare från Göteborgs universitet har hittat en ny metod för minskning av kroppsvikt och fettmassa hos människa med hjälp av viktvästar. Den nya studien tyder … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare från Göteborgs universitet har hittat en ny metod för minskning av kroppsvikt och fettmassa hos människa med hjälp av viktvästar. Den nya studien tyder på att det finns något som kan liknas vid en inbyggd badrumsvåg som bidrar till att hålla kroppsvikten och därmed fettmassan konstant hos människa.

Forskarnas hypotes var att belastning med tyngder i viktvästarna skulle leda till en kompensatorisk minskning av kroppsvikten. I den kliniska studien ingick 69 personer, med kroppsmasseindex (BMI) på mellan 30 och 35, den lägsta graden av fetma. Deras instruktioner var att bära en viktväst åtta timmar per dag under tre veckor, och i övrigt leva som vanligt.

Alla studiedeltagare bar viktvästar, men lottades att ingå i en av två grupper. Kontrollgruppen  fick bära lättare västar som vägde ett kilo, medan behandlingsgruppen fick bära tyngre västar som vägde cirka elva kilo. När de tre veckorna passerat hade de försökspersoner som bar de tyngre västarna gått ner 1,6 kilo medan de som bar de lätta västarna gått ner 0,3 kilo.

– Vi tycker att det är mycket intressant att behandlingen med de tyngre viktvästarna minskade fettmassan medan muskelmassan samtidigt var intakt, säger professor Claes Ohlsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Större effekt än vid många typer av träning

– Den effekt vi kunde se på fettmassan under detta korta försök var större än vad man brukar se efter olika former av fysisk träning. Men vi kunde inte avgöra om det var underhudsfett eller det farliga bukfettet som minskat, alltså det fett i bukhålan som är starkast kopplat till hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger John-Olov Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Forskarna har tidigare i djurstudier, som publicerades 2017, visat att det finns ett jämnviktsystem som strävar efter att hålla kroppsvikten konstant och som forskarna har gett namnet gravitostat. Hos möss sker denna reglering via bland annat påverkan på aptiten. För att fungera måste systemet innefatta en kroppsegen badrumsvåg. Forskarnas nya kliniska studie visar att det finns en liknande inbyggd badrumsvåg också i människa.

Nytt perspektiv på stillasittande

Om människor sitter ned mycket verkar det som att utslaget på den kroppsegna badrumsvågen blir för lågt, vilket kan förklara att sittande så tydligt kopplas till fetma och ohälsa. Viktvästarna kan leda till att utslaget på den kroppsegna vågen blir högre vilket minskar kroppsvikten.

Många frågor om hur gravitostaten fungerar återstår för forskarna att besvara. Bland annat vill de studera om ändrad energiförbrukning, aptit och rörlighet bidrar till viktnedgången för människor som får bära viktvästar. Forskarna vill också se om viktminskningen fortsätter för dem som bär viktväst under en längre tid än tre veckor, och om det farliga bukfettet minskas av behandlingen.

Titel: Increased Weight Loading Reduces Body Weight and Body Fat in Obese Subjects – A Proof of concept randomized clinical trial; https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2020.100338 (EClinicalMedicine, som publiceras av The Lancet)

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


Dela artikeln

Forskning

Ny EU-satsning ska ge bättre kostråd vid psykisk ohälsa

Vilka kostförändringar kan hjälpa vid psykisk ohälsa – och hur ska råden utformas för att fungera i vardagen? Det ska EU-projektet Beethoven undersöka. Örebro universitet leder den biomedicinska delen av satsningen, som kombinerar kliniska studier med forskning om tarmflora, inflammation och människors livsvillkor.

Dietisten
Redaktionen 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Beethoven
Beethoven har fått ge namn till projektet. Adobe.stock

Sambanden mellan kost och psykisk hälsa har fått allt större uppmärksamhet. Men det återstår frågor om vilka livsmedel och kostmönster som kan göra skillnad, vilka mekanismer som är inblandade och vilka personer som kan ha nytta av förändrade matvanor.

Det fyraåriga forskningsprojektet Beethoven ska bidra till att fylla dessa kunskapsluckor. Tretton organisationer deltar i projektet, som samordnas av Universität für Weiterbildung Krems i Österrike och pågår till augusti 2030. Finansieringen från EU uppgår till omkring 55 miljoner kronor, varav Örebro universitet får 5,5 miljoner.

Kostinsatser ska prövas i kliniska studier 

Arbetet inleds med en sammanställning av befintlig forskning och kostråd. Forskarna ska kartlägga livsmedel, näringsämnen och kostmönster som har samband med psykisk hälsa och undersöka hur dessa samspelar med tarmens mikroorganismer och kroppens ämnesomsättning.

Därefter ska kliniska studier i tre europeiska länder kombineras med laboratoriestudier och analyser av biologiska markörer. Riktade kostinsatser ska undersökas hos personer med lindriga till måttliga symtom på psykisk ohälsa.

En central fråga är hur kosten påverkar inflammation och kommunikationen mellan tarm och hjärna. Ambitionen är också att bidra till mer individanpassade kostrekommendationer. Enligt Robert Brummer, professor vid Örebro universitet, behövs mer kunskap om både vilka kostförändringar som kan hjälpa och vilka personer som har nytta av dem.

Råden måste fungera i olika livssituationer 

Projektet ska även undersöka varför kostråd kan vara olika lätta att följa. Forskare vid universitetet i Bayreuth leder arbetet med sociala, kulturella och geografiska faktorer. Utgångspunkten är att människors livsvillkor och sociala ojämlikheter behöver vägas in redan när rekommendationerna utvecklas.

Allmänheten ska bidra med erfarenheter genom bland annat enkäter, workshoppar och medborgarforskning. Även ekonomiska frågor och hållbar livsmedelsproduktion ingår i satsningen.

Målet är att utveckla vetenskapligt underbyggd vägledning som kan användas av yrkesverksamma inom nutrition och anpassas till olika åldrar och förutsättningar. De nordiska näringsrekommendationerna från 2023 är en av de referensmodeller som projektet ska utgå från.

För dietister är kopplingen mellan biologiska mekanismer och praktiskt genomförbara kostråd särskilt relevant. Kunskap om vilka insatser som hjälper behöver också följas av kunskap om hur patienterna kan få stöd att genomföra dem.

Projektet startade i september 2026 och har ännu inga egna behandlingsresultat. Om och hur de planerade kostinsatserna påverkar psykiska symtom återstår alltså att undersöka.

Källor: Örebro universitet, Universität für Weiterbildung Krems, universitetet i Bayreuth och projektpartnern Safe Food Advocacy Europe, 2026.

Läs om den svenska medverkan och projektets inriktning


Dela artikeln

Obesitas

Obesitaskirurgi kopplas till lägre cancerrisk

Personer som genomgått obesitaskirurgi hade omkring tjugo procent lägre risk för obesitasrelaterad cancer än personer med obesitas som inte opererats. Sambandet var likartat i olika åldersgrupper och hos kvinnor och män, visar en stor nordisk registerstudie publicerad i JAMA Surgery.

Dietisten
Redaktionen 26 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Operation
Adobe.stock

Tidigare forskning har visat ett samband mellan obesitaskirurgi och lägre cancerrisk, men resultaten har varit tydligast bland kvinnor. För flera cancerformer i mag-tarmkanalen har resultaten varit motstridiga. Forskare vid Karolinska Institutet och samarbetande lärosäten har nu undersökt om sambandet skiljer sig beroende på ålder och kön.

Studien omfattade drygt 784 000 personer med registrerad obesitas i Sverige, Danmark och Finland under perioden 1992–2023. Deltagarna var mellan arton och femtionio år när de inkluderades. Närmare 100 000 genomgick obesitaskirurgi. Med hjälp av nationella register jämförde forskarna förekomsten av tio cancerformer kopplade till obesitas hos opererade och icke-opererade personer.

Likartat samband i båda åldersgrupperna

Efter justering för bland annat ålder, kön och samsjuklighet var den relativa risken för de undersökta cancerformerna sammantaget nitton procent lägre i den opererade gruppen.

Sambandet var ungefär lika starkt i åldersgrupperna arton till trettionio år och fyrtio till femtionio år. För cancerformer som förekommer hos både kvinnor och män sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

De tydligaste sambanden sågs för levercancer och cancer i livmoderkroppen, där risken var omkring halverad. För äggstockscancer var den relativa risken tjugosju procent lägre. Forskarna bedömer att resultaten talar för att långsiktiga cancerförebyggande vinster av obesitaskirurgi kan komma flera patientgrupper till del.

Avvikande resultat för bukspottkörtelcancer 

För bukspottkörtelcancer sågs däremot en högre risk efter kirurgi, särskilt bland yngre vuxna. I den yngre åldersgruppen var den relativa risken drygt fördubblad. Resultaten pekar därmed inte mot en lägre risk för samtliga undersökta cancerformer.

Studien är en observationsstudie och kan inte fastställa att operationen i sig orsakade skillnaderna. Även efter statistisk justering kan andra skillnader mellan grupperna påverka resultaten. Riskminskningen gäller dessutom relativ risk, inte nitton procentenheters lägre risk för den enskilda patienten.

Källa: Radkiewicz C, Santoni G, Kauppila JH et al. Bariatric Surgery and Risk of Obesity-Related Cancer by Age and Sex. JAMA Surgery


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.