Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

”A proof of concept”-studie – Minskad fetma för personer som bar viktväst

Forskare från Göteborgs universitet har hittat en ny metod för minskning av kroppsvikt och fettmassa hos människa med hjälp av viktvästar. Den nya studien tyder … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare från Göteborgs universitet har hittat en ny metod för minskning av kroppsvikt och fettmassa hos människa med hjälp av viktvästar. Den nya studien tyder på att det finns något som kan liknas vid en inbyggd badrumsvåg som bidrar till att hålla kroppsvikten och därmed fettmassan konstant hos människa.

Forskarnas hypotes var att belastning med tyngder i viktvästarna skulle leda till en kompensatorisk minskning av kroppsvikten. I den kliniska studien ingick 69 personer, med kroppsmasseindex (BMI) på mellan 30 och 35, den lägsta graden av fetma. Deras instruktioner var att bära en viktväst åtta timmar per dag under tre veckor, och i övrigt leva som vanligt.

Alla studiedeltagare bar viktvästar, men lottades att ingå i en av två grupper. Kontrollgruppen  fick bära lättare västar som vägde ett kilo, medan behandlingsgruppen fick bära tyngre västar som vägde cirka elva kilo. När de tre veckorna passerat hade de försökspersoner som bar de tyngre västarna gått ner 1,6 kilo medan de som bar de lätta västarna gått ner 0,3 kilo.

– Vi tycker att det är mycket intressant att behandlingen med de tyngre viktvästarna minskade fettmassan medan muskelmassan samtidigt var intakt, säger professor Claes Ohlsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Större effekt än vid många typer av träning

– Den effekt vi kunde se på fettmassan under detta korta försök var större än vad man brukar se efter olika former av fysisk träning. Men vi kunde inte avgöra om det var underhudsfett eller det farliga bukfettet som minskat, alltså det fett i bukhålan som är starkast kopplat till hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger John-Olov Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Forskarna har tidigare i djurstudier, som publicerades 2017, visat att det finns ett jämnviktsystem som strävar efter att hålla kroppsvikten konstant och som forskarna har gett namnet gravitostat. Hos möss sker denna reglering via bland annat påverkan på aptiten. För att fungera måste systemet innefatta en kroppsegen badrumsvåg. Forskarnas nya kliniska studie visar att det finns en liknande inbyggd badrumsvåg också i människa.

Nytt perspektiv på stillasittande

Om människor sitter ned mycket verkar det som att utslaget på den kroppsegna badrumsvågen blir för lågt, vilket kan förklara att sittande så tydligt kopplas till fetma och ohälsa. Viktvästarna kan leda till att utslaget på den kroppsegna vågen blir högre vilket minskar kroppsvikten.

Många frågor om hur gravitostaten fungerar återstår för forskarna att besvara. Bland annat vill de studera om ändrad energiförbrukning, aptit och rörlighet bidrar till viktnedgången för människor som får bära viktvästar. Forskarna vill också se om viktminskningen fortsätter för dem som bär viktväst under en längre tid än tre veckor, och om det farliga bukfettet minskas av behandlingen.

Titel: Increased Weight Loading Reduces Body Weight and Body Fat in Obese Subjects – A Proof of concept randomized clinical trial; https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2020.100338 (EClinicalMedicine, som publiceras av The Lancet)

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


Dela artikeln

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Dietisten
Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper 

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.


Dela artikeln

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Dietisten
Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Flaskor med olika lösningar som används vid masspektrometriska analyser. Hannes Almeräng

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus 

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning 

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska 

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.