– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever att det blir svårare att hålla vikten i samband med klimakteriet. Men enligt Ingrid Larsson är det viktigt att skilja mellan förändringar som beror på hormonella omställningar och sådant som följer av det naturliga åldrandet.

Redan från vuxen ålder sker en gradvis förändring av kroppssammansättningen. Muskelmassan minskar långsamt medan andelen fettmassa ökar, även om vikten är oförändrad. Eftersom muskelmassa står för den största delen av kroppens basala energiomsättning sjunker energibehovet successivt.

– Det är den förändringen som vi behöver anpassa våra matvanor och träningsvanor till.

Några särskilda kostrekommendationer för kvinnor i klimakteriet finns däremot inte. Råden är desamma som för den övriga befolkningen: näringstät mat, regelbunden fysisk aktivitet och ett energiintag som motsvarar behovet.

Järnbrist vanligt före klimakteriet

Den vanligaste näringsbristen bland kvinnor i fertil ålder är järnbrist.

– Det är en av tre kvinnor som har järnbrist i Sverige.

När menstruationerna upphör minskar förlusterna, men behovet av järn och andra mikronäringsämnen finns kvar. Samtidigt minskar energibehovet med stigande ålder, vilket gör det allt viktigare att välja näringstäta livsmedel och upprätthålla regelbunden fysisk aktivitet.

D-vitamin är ett annat näringsämne som ofta diskuteras i dessa sammanhang. Men även här handlar det främst om åldrande och allmän nutritionsstatus snarare än om klimakteriet i sig. Intaget i befolkningen är generellt lågt och behovet ökar hos äldre personer, bland annat eftersom många vistas mindre utomhus och därmed får mindre solexponering.

Hormonell balans säljer

På sociala medier och i reklam marknadsförs ett stort antal produkter med löften om hormonell balans, ökad energi och lindring av olika klimakteriebesvär. Ingrid Larsson är kritisk till den typen av budskap.

– Det saknas vetenskapligt underlag för hormonell balans.

Hon menar att företagen identifierat en köpstark målgrupp och anpassat sina produkter därefter.

– De lever på vår osäkerhet och i sin reklam förstärker de den här osäkerheten väldigt mycket.

När osäkerheten väl etablerats presenteras kosttillskottet som lösningen.– Vad blir konsekvensen? Man får en tunnare plånbok, säger hon.

Hjälper kreatin i klimakteriet?

Ett tillskott som fått stor uppmärksamhet på senare år är kreatin. Här är Ingrid Larsson noga med att skilja mellan olika användningsområden.

Det finns omfattande forskning som visar att kreatintillskott kan förbättra prestationsförmågan vid träning, särskilt vid kortvariga, intensiva aktiviteter. Däremot är forskningen betydligt svagare när det gäller klimakteriebesvär.

– Själva substansen kreatin är väl studerad. Men i relation till klimakteriebesvär? Nej.

Studier har inte kunnat visa någon tydlig effekt på exempelvis vallningar eller kognitiva symtom. När det gäller bentäthet finns vissa studier där kreatin kombinerats med styrketräning, men effekterna beskrivs som små.

Dessutom pekar Ingrid Larsson på att forskningen inom området ofta har kopplingar till den industri som säljer produkterna.

– Det måste vi ta i beaktande när vi tolkar studierna.

Tester och tillskott kan skapa nya problem

Parallellt med kosttillskotten växer marknaden för olika tester som påstås kartlägga näringsstatus, hormonnivåer eller tarmhälsa.

Enligt Ingrid Larsson bör personer som misstänker näringsbrist i stället vända sig till hälso- och sjukvården.

– Har man misstanke om att man har brist av något slag så ska man gå till vården.

Hon varnar också för att självmedicinering med kosttillskott inte alltid är riskfritt. Höga doser av ett näringsämne kan påverka upptaget av ett annat.

Som exempel nämner hon järn och zink, som använder samma transportsystem i tarmen.

– Blir det för mycket zink så absorberas järnet till en mindre grad.

Tillskott kan dessutom maskera en bakomliggande brist och därmed försvåra utredning.

Vilka råd bör då dietister ge kvinnor som funderar över kosttillskott i klimakteriet?

Ingrid Larsson återkommer här till samma budskap som tidigare: lita på dina matvanor, ät varierat, håll dig fysiskt aktiv och försök genomskåda marknadsföringen. Hon lyfter också fram vikten av att hålla en stabil vikt, undvika rökning och vara försiktig med alkohol. 

– Good enough är en väldigt bra tumregel.

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.