Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

”A proof of concept”-studie – Minskad fetma för personer som bar viktväst

Forskare från Göteborgs universitet har hittat en ny metod för minskning av kroppsvikt och fettmassa hos människa med hjälp av viktvästar. Den nya studien tyder … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Forskare från Göteborgs universitet har hittat en ny metod för minskning av kroppsvikt och fettmassa hos människa med hjälp av viktvästar. Den nya studien tyder på att det finns något som kan liknas vid en inbyggd badrumsvåg som bidrar till att hålla kroppsvikten och därmed fettmassan konstant hos människa.

Forskarnas hypotes var att belastning med tyngder i viktvästarna skulle leda till en kompensatorisk minskning av kroppsvikten. I den kliniska studien ingick 69 personer, med kroppsmasseindex (BMI) på mellan 30 och 35, den lägsta graden av fetma. Deras instruktioner var att bära en viktväst åtta timmar per dag under tre veckor, och i övrigt leva som vanligt.

Alla studiedeltagare bar viktvästar, men lottades att ingå i en av två grupper. Kontrollgruppen  fick bära lättare västar som vägde ett kilo, medan behandlingsgruppen fick bära tyngre västar som vägde cirka elva kilo. När de tre veckorna passerat hade de försökspersoner som bar de tyngre västarna gått ner 1,6 kilo medan de som bar de lätta västarna gått ner 0,3 kilo.

– Vi tycker att det är mycket intressant att behandlingen med de tyngre viktvästarna minskade fettmassan medan muskelmassan samtidigt var intakt, säger professor Claes Ohlsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Större effekt än vid många typer av träning

– Den effekt vi kunde se på fettmassan under detta korta försök var större än vad man brukar se efter olika former av fysisk träning. Men vi kunde inte avgöra om det var underhudsfett eller det farliga bukfettet som minskat, alltså det fett i bukhålan som är starkast kopplat till hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger John-Olov Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Forskarna har tidigare i djurstudier, som publicerades 2017, visat att det finns ett jämnviktsystem som strävar efter att hålla kroppsvikten konstant och som forskarna har gett namnet gravitostat. Hos möss sker denna reglering via bland annat påverkan på aptiten. För att fungera måste systemet innefatta en kroppsegen badrumsvåg. Forskarnas nya kliniska studie visar att det finns en liknande inbyggd badrumsvåg också i människa.

Nytt perspektiv på stillasittande

Om människor sitter ned mycket verkar det som att utslaget på den kroppsegna badrumsvågen blir för lågt, vilket kan förklara att sittande så tydligt kopplas till fetma och ohälsa. Viktvästarna kan leda till att utslaget på den kroppsegna vågen blir högre vilket minskar kroppsvikten.

Många frågor om hur gravitostaten fungerar återstår för forskarna att besvara. Bland annat vill de studera om ändrad energiförbrukning, aptit och rörlighet bidrar till viktnedgången för människor som får bära viktvästar. Forskarna vill också se om viktminskningen fortsätter för dem som bär viktväst under en längre tid än tre veckor, och om det farliga bukfettet minskas av behandlingen.

Titel: Increased Weight Loading Reduces Body Weight and Body Fat in Obese Subjects – A Proof of concept randomized clinical trial; https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2020.100338 (EClinicalMedicine, som publiceras av The Lancet)

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


Dela artikeln

Forskning

Hälsosam nordisk kost gav bäst resultat vid fettlever och typ 2-diabetes

En hälsosam nordisk kost kan bidra till behandling av både typ 2-diabetes och icke-alkoholrelaterad fettlever. Det visar en ny klinisk studie där forskare vid Uppsala universitet jämfört tre olika kostmönster under ett år.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 7 januari, 2026 3 minuters läsning
IMG_1394

Foto: Andréa Flores

Resultaten bygger på en randomiserad kontrollerad studie där 150 personer med typ 2-diabetes eller prediabetes lottades till antingen en anti-lipogen lågkolhydratkost, en hälsosam nordisk kost eller sedvanliga kostråd enligt Nordiska näringsrekommendationer. Efter ett år kunde forskarna visa att den hälsosamma nordiska kosten gav bättre samlade resultat än både lågkolhydratkosten och kontrollkosten.

– Den hälsosamma nordiska kosten gav de bästa resultaten hos deltagarna med diabetes; drygt 20 procent av leverfettet minskade och blodsockerkontrollen förbättrades över ett år. Mer än hälften av deltagarna fick också remission av sin fettlever. Det gör resultaten lika viktiga för personer med icke-alkoholrelaterad fettlever som för personer med typ 2-diabetes, säger Ulf Risérus, professor i klinisk nutrition och metabolism, som lett studien. 

Inte traditionell husmanskost

Risérus betonar att det inte handlar om traditionell nordisk husmanskost.

– Kosten som studerats är inte en traditionell nordisk kost med isterband, fläsk och mycket smör, utan en ’nordisk variant på medelhavskosten’, som jag brukar kalla den. Precis som medelhavskosten är den i hög grad växtbaserad, men med lokala nordiska hälsosamma livsmedel, säger han.

Tre kostupplägg jämfördes

Deltagarna följde ett av tre kostmönster under ett år:

  1. Anti-lipogen kost, en lågkolhydratkost med låg andel animaliska livsmedel och hög andel fleromättade fetter från växter.
  2. Hälsosam nordisk kost, låg i mättat fett men rik på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker, med fokus på nordiska livsmedel.
  3. Kontrollkost, sedvanliga kostråd enligt Nordiska näringsrekommendationer.

I samtliga grupper uppmanades deltagarna att begränsa intaget av rött och processat kött, sötade drycker, godis och snacks med tillsatt socker.

Forskarna hade förväntat sig positiva effekter av alla tre kostmönster, men blev överraskade av hur tydligt den nordiska kosten stack ut.

– Studien visar att både den anti-lipogena kosten och den nordiska kosten var relativt likvärdiga när det gäller att minska leverfett och det ’onda’ LDL-kolesterolet. Men den hälsosamma nordiska kosten var mer effektiv när det gäller att sänka blodsockret på lång sikt och hade också mer gynnsamma effekter på kroppsvikt, inflammation och blodfettsprofil samt minskade tecken på leverskada, säger Ulf Risérus.

Kost utan kalorirestriktion

Kosterna åts ad libitum, det vill säga utan uttalat mål om kalorirestriktion eller viktnedgång. Trots det gick deltagarna i den nordiska kostgruppen ned i vikt.

– Även om deltagarna fick äta så mycket de ville av de rekommenderade livsmedlen gick de ändå ned i vikt. I många tidigare studier har kaloriintaget begränsats, vilket kan vara effektivt på kort sikt men ofta är svårt att följa över längre tid, säger studiens försteförfattare Michael Fridén.

Enligt forskarna förklarade viktnedgången endast drygt hälften av effekten på leverfett, vilket tyder på att kostens sammansättning i sig haft betydelse.

– Det är mycket intressant, eftersom det tyder på att kosten i sig har bidragit till att minska fettinlagringen i levern, men sannolikt också till förbättrad blodsockerkontroll och blodfetter samt minskad inflammation”, säger Ulf Risérus.

Exempel på livsmedel i den hälsosamma nordiska kosten

Havre, råg, havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, mandlar, äpplen, päron, blåbär, hallon, kål, ärtor, fet fisk som makrill och lax. Därutöver även magra naturella mejeriprodukter och växtbaserade matfetter.

Läs mer: Fridén, M., Rosqvist, F., Kullberg, J. et al. Effects of an anti-lipogenic low-carbohydrate high polyunsaturated fat diet or a healthy Nordic diet versus usual care on liver fat and cardiometabolic disorders in type 2 diabetes or prediabetes: a randomized controlled trial (NAFLDiet). Nat Commun 16, 11130 (2025). https://doi.org/10.1038/s41467-025-65613-2



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.