Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

”A proof of concept”-studie – Minskad fetma för personer som bar viktväst

Forskare från Göteborgs universitet har hittat en ny metod för minskning av kroppsvikt och fettmassa hos människa med hjälp av viktvästar. Den nya studien tyder … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Forskare från Göteborgs universitet har hittat en ny metod för minskning av kroppsvikt och fettmassa hos människa med hjälp av viktvästar. Den nya studien tyder på att det finns något som kan liknas vid en inbyggd badrumsvåg som bidrar till att hålla kroppsvikten och därmed fettmassan konstant hos människa.

Forskarnas hypotes var att belastning med tyngder i viktvästarna skulle leda till en kompensatorisk minskning av kroppsvikten. I den kliniska studien ingick 69 personer, med kroppsmasseindex (BMI) på mellan 30 och 35, den lägsta graden av fetma. Deras instruktioner var att bära en viktväst åtta timmar per dag under tre veckor, och i övrigt leva som vanligt.

Alla studiedeltagare bar viktvästar, men lottades att ingå i en av två grupper. Kontrollgruppen  fick bära lättare västar som vägde ett kilo, medan behandlingsgruppen fick bära tyngre västar som vägde cirka elva kilo. När de tre veckorna passerat hade de försökspersoner som bar de tyngre västarna gått ner 1,6 kilo medan de som bar de lätta västarna gått ner 0,3 kilo.

– Vi tycker att det är mycket intressant att behandlingen med de tyngre viktvästarna minskade fettmassan medan muskelmassan samtidigt var intakt, säger professor Claes Ohlsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Större effekt än vid många typer av träning

– Den effekt vi kunde se på fettmassan under detta korta försök var större än vad man brukar se efter olika former av fysisk träning. Men vi kunde inte avgöra om det var underhudsfett eller det farliga bukfettet som minskat, alltså det fett i bukhålan som är starkast kopplat till hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger John-Olov Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Forskarna har tidigare i djurstudier, som publicerades 2017, visat att det finns ett jämnviktsystem som strävar efter att hålla kroppsvikten konstant och som forskarna har gett namnet gravitostat. Hos möss sker denna reglering via bland annat påverkan på aptiten. För att fungera måste systemet innefatta en kroppsegen badrumsvåg. Forskarnas nya kliniska studie visar att det finns en liknande inbyggd badrumsvåg också i människa.

Nytt perspektiv på stillasittande

Om människor sitter ned mycket verkar det som att utslaget på den kroppsegna badrumsvågen blir för lågt, vilket kan förklara att sittande så tydligt kopplas till fetma och ohälsa. Viktvästarna kan leda till att utslaget på den kroppsegna vågen blir högre vilket minskar kroppsvikten.

Många frågor om hur gravitostaten fungerar återstår för forskarna att besvara. Bland annat vill de studera om ändrad energiförbrukning, aptit och rörlighet bidrar till viktnedgången för människor som får bära viktvästar. Forskarna vill också se om viktminskningen fortsätter för dem som bär viktväst under en längre tid än tre veckor, och om det farliga bukfettet minskas av behandlingen.

Titel: Increased Weight Loading Reduces Body Weight and Body Fat in Obese Subjects – A Proof of concept randomized clinical trial; https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2020.100338 (EClinicalMedicine, som publiceras av The Lancet)

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


Dela artikeln

Onkologi

Kunskapen om riskfaktorer för cancer är låg

Kunskapen om flera livsstilsrelaterade faktorer som kan påverka risken för cancer är låg bland svenskar. Skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper är också stora.

Nina Granberg 12 mars, 2026 Uppdaterades 13 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1346

Foto: AdobeStock

Kunskapen om flera livsstilsrelaterade faktorer som kan påverka risken för cancer är låg bland svenskar. Skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper är också stora.

I en ny studie som publicerats i BMC Public Health har forskare kartlagt hur väl allmänheten känner till etablerade riskfaktorer för cancer. Kännedomen om flera samband är begränsad. Mindre än hälften av deltagarna kände till kopplingen mellan cancer och flera kost- och livsstilsfaktorer. Det gäller bland annat övervikt och obesitas, låg fysisk aktivitet samt kostfaktorer som högt intag av rött kött och ett lågt intag av frukt och grönsaker. Kunskapen var särskilt låg när det gäller betydelsen av fullkorn och kostfiber.

IMG_1608
Källa: Regionala Cancercentrum i Samverkan

– Dessa faktorer påverkar en rad cancersjukdomar, till exempel tjock- och ändtarmscancer som är Sveriges tredje vanligaste cancerform. Det är också en cancerform som ökat bland personer under 50 år sedan början av 2000-talet. Mellan 20 och 25 procent av fallen bedöms ha ärftliga orsaker, samtidigt påverkas risken av våra levnadsvanor, till exempel vad vi äter och hur vi rör på oss, säger Cecilia Hultstrand, PhD, huvudförfattare till artikeln och ordförande för den nationella arbetsgruppen för cancerprevention vid RCC.

Skillnaderna i kunskap var också tydliga mellan olika utbildningsgrupper. Personer utan universitetsutbildning hade generellt sämre kännedom om flera av de etablerade riskfaktorerna jämfört med personer med längre utbildning.

– Det är viktigt att kommunikation om riskfaktorer når alla, oavsett utbildningsbakgrund, annars riskerar vi att förstärka de ojämlika skillnader i hälsa som redan finns. Att ha information om riskfaktorer är en förutsättning för människor att kunna fatta välgrundade beslut om sina levnadsvanor och om förebyggande åtgärder. Kunskapsspridning är en viktig strategi för cancerprevention, men som behöver kombineras med andra åtgärder. Samhället behöver skapa förutsättningar som gör det lättare att leva hälsosamt, säger Cecilia Hultstrand.

Studien är initierad av den nationella arbetsgruppen för cancerprevention vid RCC. Totalt svarade 1 520 personer på en digital enkät. Deltagarna rekryterades från Novus Sverigepanel, som består av cirka 50 000 paneldeltagare bosatta i Sverige i åldrarna 18–84 år. Enkäten är framtagen av forskargruppen.

Läs mer HÄR.



Forskning

Antibiotika kan påverka tarmfloran i flera år

Behandling med antibiotika kan påverka sammansättningen av bakterierna i tarmen under lång tid. En ny studie visar att vissa typer av antibiotika kan kopplas till förändringar i tarmfloran i upp till fyra till åtta år efter behandlingen.

Nina Granberg 11 mars, 2026 3 minuters läsning
IMG_1605

Foto: Sandra Gunnarsson

Antibiotika kan vara livräddande vid allvarliga infektioner. Samtidigt har epidemiologiska studier visat att omfattande antibiotikaanvändning är kopplad till en ökad risk för vissa hälsotillstånd, som typ 2- diabetes och mag-och tarminfektioner. Orsakerna till dessa samband är inte fullt klarlagda, men förändringar i tarmfloran tros spela en roll. Det är sedan tidigare känt att antibiotika kan påverka tarmfloran kraftigt på kort sikt, men hur länge förändringarna kvarstår har varit oklart.

Även enstaka behandling lämnade spår

Ny forskning har funnit starka samband mellan tidigare antibiotikaanvändning och hur tarmfloran ser ut flera år senare, inklusive mångfalden av bakteriearter. Studien som är gjord av ett internationellt forskarteam lett av forskare vid Uppsala universitet har publicerats i tidskriften Nature Medicine. 

– Vi kan se att antibiotikaanvändning så långt som fyra till åtta år tillbaka i tiden är kopplat till den sammansättning av tarmfloran som en person har i dag. Även en enstaka behandling med vissa antibiotikatyper lämnar spår, säger Gabriel Baldanzi studiens försteförfattare och tidigare doktorand vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande och tillägger:

– Antibiotikaanvändning tas på stort allvar i Sverige och vi har redan en strikt antibiotikapolicy. Man ska fortsätta följa sin läkares rekommendationer. Samtidigt bidrar våra resultat till att belysa långsiktiga konsekvenser av antibiotika som sällan uppmärksammas.

I studien analyserade forskarna läkemedelsregisterdata tillsammans med en detaljerad kartläggning av tarmfloran hos 14 979 vuxna bosatta i Sverige. Tarmfloran jämfördes mellan personer som fått olika typer av antibiotika och deltagare som inte fått någon antibiotikabehandling under perioden.

Studien var möjlig tack vare Sveriges omfattande läkemedelsregister, som innehåller uppgifter om samtliga antibiotika som hämtas ut på apotek. Dessa uppgifter kopplades till biobanker med tarmfloradata vid universiteten i Lund och Uppsala. 

Starkare samband med vissa typer av antibiotika

Resultaten skilde sig tydligt beroende på vilken typ av antibiotika som använts. De starkaste sambanden observerades för klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin.

Däremot var penicillin V, det vanligast förskrivna antibiotikat vid behandling av infektioner utanför sjukhus i Sverige, kopplat till minimala och snabbt övergående förändringar i tarmfloran.

– Det starka sambandet mellan det smalspektriga flukloxacillinet och tarmfloran var oväntat och vi vill gärna se att detta resultat bekräftas i andra studier. Vi tror dock att resultaten från vår studie kan bidra till framtida rekommendationer kring antibiotikaanvändning, särskilt när man ska välja mellan två lika effektiva antibiotika där det ena har mindre påverkan på tarmfloran, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig forskare för studien.

Nya prover kan ge mer kunskap

Forskarna påpekar att studien endast inkluderade recept från de senaste åtta åren. En längre uppföljningsperiod skulle kunna ge ytterligare kunskap om hur länge förändringarna i tarmfloran kvarstår. Dessutom analyserades tarmfloran bara vid ett tillfälle för varje deltagare.

– Vi har precis samlat in ett andra prov från nästan hälften av deltagarna. Det kommer att göra det möjligt att ännu bättre förstå återhämtningstiden och se vilken sammansättning av tarmfloran som är mer mottaglig för störningar efter antibiotikabehandling, säger Tove Fall.

Fakta om studien

Studien omfattade 14 979 deltagare från de svenska befolkningsbaserade kohorterna SCAPIS-Uppsala, SIMPLER (Uppsala universitet), SCAPIS-Malmö och MOS (Lunds universitet).

Läs mer HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.