Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Svältandet ettåring omhändertas – fick strikt vegankost

En ettårig pojke befann sig enligt socialnämnden i ett svälttillstånd med akut behov av näring när nämnden beslutade att omhänderta pojken. Sjukvården har bedömt att … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

En ettårig pojke befann sig enligt socialnämnden i ett svälttillstånd med akut behov av näring när nämnden beslutade att omhänderta pojken. Sjukvården har bedömt att det finns ”påtagliga risker” för pojkens hälsa och utveckling i föräldrarnas vård och både förvaltningsrätten och kammarrätten har därför avslagit deras överklaganden om att omhändertagandet ska upphöra.

Pojkens föräldrar hade innan omhändertagandet haft långvarig kontakt med sjukvården eftersom pojken inte följde sin förväntade vikt- och längdkurva. Föräldrarna har under perioden fått kostråd för att få pojken att gå upp i vikt.\nVid tidpunkten för socialnämndens omhändertagande var pojken i ett svälttillstånd med akut behov av näring och behövde sondmatas. Föräldrarna hade inte följt sjukhusets kostråd och det barnsjukhus som utförde kontroller på pojken förklarade hans tillstånd med att pojken hade vuxit upp på en ”strikt vegankost med tillägg av fisk som han vägrade att äta”. Sedan pojken placerats i jourhem har han gått upp i vikt.

Föräldrarna visade ”påtaglig omdömesbrist”

Föräldrarna överklagade socialnämndens beslut till förvaltningsrätten. De anförde bland annat att det faktum att deras son är liten till växten kunde förklaras med att bägge föräldrarna också var små till växten. De ansåg även att behövlig vård kunde ges till pojken på frivillig väg.\nFörvaltningsrätten beslutade dock att låta omhändertagandet fortsätta. Man beaktade att sjukvården sett påtagliga risker för pojkens hälsa och utveckling. Förvaltningsrätten bedömde att föräldrarna visat en ”påtaglig omdömesbrist” när de låtit sitt barn svälta så det uppstått fara för hans liv. Föräldrarna överklagade senare även till kammarrätten, som dock instämmer i förvaltningsrättens bedömning. Omhändertagandet fortlöper därför.

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova


Dela artikeln

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.