Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Svältandet ettåring omhändertas – fick strikt vegankost

En ettårig pojke befann sig enligt socialnämnden i ett svälttillstånd med akut behov av näring när nämnden beslutade att omhänderta pojken. Sjukvården har bedömt att … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

En ettårig pojke befann sig enligt socialnämnden i ett svälttillstånd med akut behov av näring när nämnden beslutade att omhänderta pojken. Sjukvården har bedömt att det finns ”påtagliga risker” för pojkens hälsa och utveckling i föräldrarnas vård och både förvaltningsrätten och kammarrätten har därför avslagit deras överklaganden om att omhändertagandet ska upphöra.

Pojkens föräldrar hade innan omhändertagandet haft långvarig kontakt med sjukvården eftersom pojken inte följde sin förväntade vikt- och längdkurva. Föräldrarna har under perioden fått kostråd för att få pojken att gå upp i vikt.\nVid tidpunkten för socialnämndens omhändertagande var pojken i ett svälttillstånd med akut behov av näring och behövde sondmatas. Föräldrarna hade inte följt sjukhusets kostråd och det barnsjukhus som utförde kontroller på pojken förklarade hans tillstånd med att pojken hade vuxit upp på en ”strikt vegankost med tillägg av fisk som han vägrade att äta”. Sedan pojken placerats i jourhem har han gått upp i vikt.

Föräldrarna visade ”påtaglig omdömesbrist”

Föräldrarna överklagade socialnämndens beslut till förvaltningsrätten. De anförde bland annat att det faktum att deras son är liten till växten kunde förklaras med att bägge föräldrarna också var små till växten. De ansåg även att behövlig vård kunde ges till pojken på frivillig väg.\nFörvaltningsrätten beslutade dock att låta omhändertagandet fortsätta. Man beaktade att sjukvården sett påtagliga risker för pojkens hälsa och utveckling. Förvaltningsrätten bedömde att föräldrarna visat en ”påtaglig omdömesbrist” när de låtit sitt barn svälta så det uppstått fara för hans liv. Föräldrarna överklagade senare även till kammarrätten, som dock instämmer i förvaltningsrättens bedömning. Omhändertagandet fortlöper därför.

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova


Dela artikeln

Folkhälsa

När gillamarkeringar blir ett mått på trovärdighet

Gillamarkeringar, kommentarer och influencerns utseende kan väga tyngre än utbildning och vetenskapliga belägg när unga bedömer kostråd i sociala medier. Det visar en ny kvalitativ studie från Pakistan, där forskare undersökt hur information på Instagram, TikTok och Youtube påverkar synen på mat och hälsa.

Dietisten
Redaktionen 23 september, 2026 2 minuters läsning
Lajks
Populära influencers åsikter väger tyngre än vetenskap. Adobe.stock

Dela artikeln

Ätstörningar

Stor genetisk studie ger nya ledtrådar om ätstörningar

Hetsätningsbeteende och anorexia nervosa delar genetiska kopplingar till flera psykiatriska tillstånd – men skiljer sig när det gäller gener kopplade till bland annat kroppsvikt. Det visar en stor internationell studie som breddar den genetiska forskningen om ätstörningar.

Dietisten
Redaktionen 21 september, 2026 Uppdaterades 22 september, 2026 2 minuters läsning
Ätstörning
Hetsätning och anorexia delar genetiska kopplingar. Adobe.stock

Genetisk forskning om ätstörningar har hittills till stor del koncentrerats på anorexia nervosa. I en ny studie, publicerad i Nature Mental Health, har en stor internationell forskargrupp även undersökt genetiken bakom hetsätningsbeteende och jämfört resultaten med anorexia nervosa och olika undergrupper av sjukdomen.

Forskarna genomförde så kallade genomvida associationsstudier, GWAS, där genetiska variationer hos ett mycket stort antal människor jämförs. Analysen av hetsätningsbeteende omfattade drygt 39 000 personer med beteendet och mer än 1,2 miljoner kontroller. För anorexia nervosa ingick drygt 24 000 personer med diagnosen och närmare 1,25 miljoner kontroller. Deltagarna i huvudanalysen hade europeisk genetisk härkomst.

Likheter - men också tydliga skillnader 

Forskarna identifierade sex genetiska områden som var kopplade till hetsätningsbeteende. Bland dessa fanns områden som även tidigare har förknippats med högre BMI och beteenden relaterade till impulskontroll. För anorexia nervosa identifierades åtta genetiska områden.

När forskarna jämförde de genetiska mönstren framträdde både likheter och skillnader. Hetsätningsbeteende och anorexia nervosa hade liknande positiva genetiska samband med flera psykiatriska tillstånd. Däremot gick sambanden med kroppsliga egenskaper, som BMI och andra antropometriska mått, i motsatta riktningar.

En viktig observation var samtidigt att merparten av de genetiska signalerna för både hetsätningsbeteende och anorexia nervosa inte kunde förklaras av BMI. Resultaten talar därmed för att biologin bakom ätstörningsbeteenden är mer komplex än en genetisk benägenhet för hög eller låg kroppsvikt.

Studera symtom och beteenden

Forskarna framhåller också värdet av att studera symtom och beteenden över diagnosgränserna. Ätstörningsdiagnoser kan överlappa och förändras över tid, medan exempelvis hetsätning förekommer vid flera olika ätstörningar. Genom att studera sådana beteenden separat kan forskningen ge ytterligare kunskap om den bakomliggande biologin.

De betonar samtidigt behovet av framtida studier som inkluderar fler ätstörningsdiagnoser och människor med olika genetisk härkomst.

Källa: Termorshuizen JD et al. Genomic meta-analyses of binge-eating behavior and anorexia nervosa yield insights into the unique and shared biology of eating disorder phenotypes. Nature Mental Health, 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.