Svältandet ettåring omhändertas – fick strikt vegankost
En ettårig pojke befann sig enligt socialnämnden i ett svälttillstånd med akut behov av näring när nämnden beslutade att omhänderta pojken. Sjukvården har bedömt att … Läs mer,
En ettårig pojke befann sig enligt socialnämnden i ett svälttillstånd med akut behov av näring när nämnden beslutade att omhänderta pojken. Sjukvården har bedömt att det finns ”påtagliga risker” för pojkens hälsa och utveckling i föräldrarnas vård och både förvaltningsrätten och kammarrätten har därför avslagit deras överklaganden om att omhändertagandet ska upphöra.
Pojkens föräldrar hade innan omhändertagandet haft långvarig kontakt med sjukvården eftersom pojken inte följde sin förväntade vikt- och längdkurva. Föräldrarna har under perioden fått kostråd för att få pojken att gå upp i vikt.\nVid tidpunkten för socialnämndens omhändertagande var pojken i ett svälttillstånd med akut behov av näring och behövde sondmatas. Föräldrarna hade inte följt sjukhusets kostråd och det barnsjukhus som utförde kontroller på pojken förklarade hans tillstånd med att pojken hade vuxit upp på en ”strikt vegankost med tillägg av fisk som han vägrade att äta”. Sedan pojken placerats i jourhem har han gått upp i vikt.
Föräldrarna visade ”påtaglig omdömesbrist”
Föräldrarna överklagade socialnämndens beslut till förvaltningsrätten. De anförde bland annat att det faktum att deras son är liten till växten kunde förklaras med att bägge föräldrarna också var små till växten. De ansåg även att behövlig vård kunde ges till pojken på frivillig väg.\nFörvaltningsrätten beslutade dock att låta omhändertagandet fortsätta. Man beaktade att sjukvården sett påtagliga risker för pojkens hälsa och utveckling. Förvaltningsrätten bedömde att föräldrarna visat en ”påtaglig omdömesbrist” när de låtit sitt barn svälta så det uppstått fara för hans liv. Föräldrarna överklagade senare även till kammarrätten, som dock instämmer i förvaltningsrättens bedömning. Omhändertagandet fortlöper därför.
Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller
För att kostråden ska få genomslag måste de bottna i människors vardag, kultur och sammanhang. Det var budskapet vid SLU Future Foods webbinarium om hur vi kan skapa matvanor som håller – för hälsa, miljö och beredskap.
Mer än 260 deltagare loggade in när SLU Future Food höll sitt webbinarium ”Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller”. I centrum stod tre forskare som länge studerat hur människor faktiskt gör sina matval: Sara Spendrup, Fredrik Fernqvist och Richard Tellström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Tillsammans presenterade de en rapport där de lyfter sju rekommendationer som handlar om att förankra kostråd i matkulturen, skapa stödjande miljöer och kommunikation som når olika grupper.
Sara Spendrup, docent vid SLU, lyfte särskilt vikten av märkning och tydliga signaler i matmiljön. Märkningar behöver vara begripliga och trovärdiga, och olika symboler fungerar för olika värderingar.
Richard Tellström betonade prisvärdhet snarare än priset i sig.
– Ingen köper det billigaste, alla köper det som känns värt sitt pris, förklarade han.
Mat är kultur – inte bara näring
Richard Tellström påpekade att prisvärdhet handlar om mer än pengar. Den hänger också ihop med familjens vanor, kulturell status och sättet att visa omtanke. Vill man förändra matvanor behöver man därför också hitta nya sätt att uttrycka kärlek och omsorg genom maten. Han lyfte också betydelsen av smak, inte bara vad som smakar gott, utan vad som anses vara ‘den goda smaken’.
– Mat som ska bli vald måste vara kulturellt okej, sa han och tog exemplet skolmat som kryddas så att den påminner om pizza eller tacos för att locka barn att våga prova nytt.
Skärmdump från webbinariet
Fredrik Fernqvist betonade vikten av att hantera flera omställningar samtidigt: hälsa, hållbarhet, livsmedelssystem och beredskap. Han efterlyste en mer integrerad livsmedelsplanering där olika sektorer samarbetar, exempelvis att fysisk planering kopplas till vad som görs i skolan och hur åkermarken används.
– Vi behöver arbeta med alla utmaningar parallellt och skapa gemensamma mål över sektorsgränserna, konstaterade han.
Livsmedelsverket: “Bra kostråd räcker inte”
Åsa Brugård Konde, nutritionist vid Livsmedelsverket, bekräftade att myndigheten delar många av forskarnas slutsatser.
– Bra kostråd räcker inte, man måste arbeta på många plan för att de ska få genomslag,” sade hon.
Hon framhöll att den kulturella förankringen är den svåraste delen i arbetet med kostråden och att Livsmedelsverket gärna hade samarbetat ännu närmare forskarna i den frågan. Åsa Brugård Konde betonade också vikten av uppföljning av lagstiftningen om skolmåltider och en tydligare reglering av vad som säljs i skolornas kafeterior.
Livsmedelsverket vill dessutom se en lagstiftning som begränsar marknadsföring av ohälsosam mat riktad till barn, i likhet med reglerna i Norge och Storbritannien.
I praktiken: Hässleholms kommun visar vägen
Emma Frick, verksamhetsutvecklare för måltider i Hässleholms kommun, gav ett konkret exempel på hur forskarnas rekommendationer kan omsättas i vardagen.
Hon beskrev hur kommunen arbetar för att följa Livsmedelsverkets råd men samtidigt anpassa menyerna till smak och kultur:
– Vi försöker införa nya rätter stegvis. Hellre 50/50-rätter än att gå för fort fram. Det är bättre att blanda in baljväxter i rätter som barnen redan gillar än att lansera något helt nytt.
Hon betonade också vikten av traditioner, som att alltid servera midsommarmat, jul- och påskrätter. Det stärker igenkänning och trygghet.
Kommunen arbetar dessutom aktivt med matsvinn, märkning (svenskt ursprung, MSC-märkt fisk, vegetariskt) och elevdialog via enkäter.
– Maten måste smaka gott, annars äter de den inte, sammanfattade Emma Frick.
Kommunikation, språk och värderingar
Under den avslutande paneldiskussionen lyftes kommunikationens roll för att lyckas förändra matvanor.
Sara Spendrup påpekade att alla märkningar inte fungerar för alla, och att budskap måste anpassas till olika värderingar. Fredrik Fernqvist varnade för att övertydliga kampanjer, som “vegetarisk dag” i skolan, ibland kan skapa motstånd.
Emma Frick berättade hur de i Hässleholm valt att tala om “dagens gröna” istället för “vegetarisk gryta”, för att göra budskapen mer inkluderande.
Förnuftsargument räcker ofta inte menade Richard Tellström. Detta gäller särskilt inte för grupper med lägre utbildning eller lägre inkomst. För att verkligen nå brett, menade han, krävs tydlighet, konkreta styrmedel och ibland ekonomiska incitament.
Sju vägar till matvanor som håller
Förankra kostråd i matkulturen Kostråd får genomslag först när de känns relevanta i människors vardag, kultur och gemenskap.
Gör det lätt att välja rätt Hälsosam och hållbar mat ska vara synlig, tillgänglig och enkel att välja.
Man måste veta för att kunna välja Grundläggande kunskap om mat och hållbarhet behövs för att människor ska kunna göra medvetna val.
Berätta så att alla förstår Använd färre och tydligare märkningar – och ett språk som når ut till fler.
Det måste vara värt priset Hållbar och hälsosam mat måste upplevas som prisvärd för att väljas.
Mat måste smaka gott Ingen väljer mat som inte känns välsmakande och kulturellt accepterad.
Hantera flera omställningar tillsammans Hälsa, hållbarhet och krisberedskap hänger ihop – styrmedel och samarbeten måste ta hänsyn till alla tre.
Ur SLU Future Foods policy brief ”Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller.”
Faktaruta: SLU Future Food
SLU Future Food är en plattform vid Sveriges lantbruksuniversitet som stimulerar forskning och samverkan kring ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara livsmedelssystem. Plattformen arbetar för att öka kunskapen om hur maten påverkar hälsa, miljö och beredskap – och hur vi kan ställa om till mer hållbara matvanor i praktiken.
Att träna och tävla på hög nivå är en utmaning för vem som helst. Men för idrottare med typ 1-diabetes blir det ännu mer komplicerat. En ny C-uppsats visar att strategiskt anpassad kost och insulinbehandling kan göra det möjligt att uppnå god blodsockerkontroll, men vägen dit präglas ofta av ”trial and error” och kräver stöd från professionella, inte minst dietister.
Att leva med typ 1-diabetes mellitus (T1DM) innebär en livslång utmaning där egenvård, kost och insulinbehandling måste balanseras noggrant. För personer som dessutom är fysiskt aktiva på hög nivå tillkommer ytterligare komplexitet. Syftet med denna C-uppsats var att belysa hur idrottare med T1DM kan uppnå glykemisk kontroll genom strategiskt...
Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.