Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset kommer att få ”hemlagad mat” från eget kök

Från och med 1 december 2018 kommer patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna få måltiderna från ett eget nybyggt tillagningskök. Köket, som kommer … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Från och med 1 december 2018 kommer patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna få måltiderna från ett eget nybyggt tillagningskök. Köket, som kommer att leverera ”hemlagad mat”, ska ge ökad matglädje och locka patienterna att äta behovsanpassad och rätt komponerad mat.  

\n\nFör första gången i Sverige, har upphandlingsformen innovationsvänlig upphandling använts inom området patientmåltider. Avtalet, som måltidsleverantören Coor erhållit, omfattar drift av tillagningsköket, måltidsvärdar på vårdavdelningarna i den slutna vården och ett forsknings- och innovationspartnerskap med Karolinska Universitetssjukhuset. När köket öppnar, den 1 december, så kommer inte bara Karolinskas patienter i Solna att få hemlagad mat utan också en varierad meny.\n– Matsedeln kommer innehålla alltifrån traditionell svensk husmanskost till modernare rätter och mat med influenser från andra kulturer. Maten kommer att variera över säsong och levereras kyld till vårdavdelningarna där den värms, säger Ann Ödlund Olin, Med Dr, leg sjuksköterska, Kvalitet och Patientsäkerhet.\n\nI partnerskapet mellan Karolinska Solna och Coor ingår bland annat att kontinuerligt utveckla måltidskoncept.\n– Tilltalande måltidskoncept ska ge ökad matglädje. En annan del i samarbetet handlar om IT-lösningar som till exempel att patienterna ska kunna se menyn på TV-skärmen i patientrummet, säger Ann Ödlund Olin.\n\nPå vårdavdelningarna i den slutna vården kommer måltidsvärdar, anställda av Coor, att arbeta i vårdavdelningsköken veckans alla dagar. Syftet med måltidsvärdarna är bland annat för att säkerställa hög kvalitet på måltiderna och mathantering i vårdavdelningsköken och att livsmedelshygienen är hög.\n\n

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset


Dela artikeln

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 2 minuters läsning
IMG_1946
Pressbild

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.



Nutrition

Ny bok ska göra näringslära mer tillgänglig

Kostråd, dieter och hälsopåståenden möter oss dagligen. Med den nya boken Grundläggande näringslära vill Christina Berg, professor i kostvetenskap ge studenter och yrkesverksamma en stabil vetenskaplig grund att stå på.

Nina Granberg 21 juni, 2026 Uppdaterades 22 juni, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock1
Liber förlag

Boken Grundläggande näringslära (Liber) riktar sig bland annat till studenter på lärarutbildning, vårdutbildning, folkhälsovetenskap och idrottsvetenskap samt till yrkesverksamma som vill uppdatera sina kunskaper om kost och näring.

– Det har länge saknats en grundbok i näringslära som är både heltäckande och lättillgänglig. Många befintliga böcker förutsätter förkunskaper i kemi, fysiologi och kostvetenskap. Jag ville skriva den bok jag själv saknade, en bok som gör näringslära begriplig och tillgänglig även för den som är ny inom området, säger Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet och legitimerad dietist.

Boken ger en introduktion till hur näringsämnen och kosten som helhet påverkar kroppen, hälsan och välbefinnandet. Den tar upp bland annat kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten, men också andra kostaspekter som antioxidanter, alkohol och oönskade ämnen i maten.

Enligt Christina Berg är behovet av vetenskapligt förankrad näringslära stort i en tid då nya kostråd och hälsopåståenden sprids snabbt.

– Den övergripande vetenskapliga samsynen kring vad som kännetecknar en hälsosam kost är förhållandevis stabil, säger hon.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.