Nutrition

Patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset kommer att få ”hemlagad mat” från eget kök

Från och med 1 december 2018 kommer patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna få måltiderna från ett eget nybyggt tillagningskök. Köket, som kommer … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Från och med 1 december 2018 kommer patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna få måltiderna från ett eget nybyggt tillagningskök. Köket, som kommer att leverera ”hemlagad mat”, ska ge ökad matglädje och locka patienterna att äta behovsanpassad och rätt komponerad mat.

\n\nFör första gången i Sverige, har upphandlingsformen innovationsvänlig upphandling använts inom området patientmåltider. Avtalet, som måltidsleverantören Coor erhållit, omfattar drift av tillagningsköket, måltidsvärdar på vårdavdelningarna i den slutna vården och ett forsknings- och innovationspartnerskap med Karolinska Universitetssjukhuset. När köket öppnar, den 1 december, så kommer inte bara Karolinskas patienter i Solna att få hemlagad mat utan också en varierad meny.\n– Matsedeln kommer innehålla alltifrån traditionell svensk husmanskost till modernare rätter och mat med influenser från andra kulturer. Maten kommer att variera över säsong och levereras kyld till vårdavdelningarna där den värms, säger Ann Ödlund Olin, Med Dr, leg sjuksköterska, Kvalitet och Patientsäkerhet.\n\nI partnerskapet mellan Karolinska Solna och Coor ingår bland annat att kontinuerligt utveckla måltidskoncept.\n– Tilltalande måltidskoncept ska ge ökad matglädje. En annan del i samarbetet handlar om IT-lösningar som till exempel att patienterna ska kunna se menyn på TV-skärmen i patientrummet, säger Ann Ödlund Olin.\n\nPå vårdavdelningarna i den slutna vården kommer måltidsvärdar, anställda av Coor, att arbeta i vårdavdelningsköken veckans alla dagar. Syftet med måltidsvärdarna är bland annat för att säkerställa hög kvalitet på måltiderna och mathantering i vårdavdelningsköken och att livsmedelshygienen är hög.\n\n

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...