Nutrition

Mat, tarmflora och hälsa – Livsmedelsverket sammanfattar kunskapsläget

Mycket fibrer, mindre fett och mindre animaliskt protein verkar ge en tarmflora som gynnar hälsan. Livsmedelsverket har sammanställt kunskapsläget om hur mikroorganismer och olika kemiska … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

\nMycket fibrer, mindre fett och mindre animaliskt protein verkar ge en tarmflora som gynnar hälsan. Livsmedelsverket har sammanställt kunskapsläget om hur mikroorganismer och olika kemiska ämnen i maten påverkar tarmfloran.\n\n

De senaste årens forskning visar att tarmflorans sammansättning av bakterier och andra mikroorganismer, och hur de fungerar, har stor betydelse för hur man mår. Som en grund för fortsatt arbete inom området matvanor och hälsa har Livsmedelsverket därför sammanställt kunskapsläget om tarmfloran.\n– Det här är ett viktigt område och det finns ett stort intresse hos konsumenter om mat och tarmflora och därmed får vi många frågor, säger Irene Mattisson, nutritionist vid Livsmedelsverket.\n– Kostråden, som lyfter fram mat med mycket fibrer från vegetabilier och fullkornsprodukter, mindre fett och mindre animaliskt protein tycks kunna kopplas till en tarmflora som gynnar hälsan, säger Irene Mattisson.\nGjorda studier visar dock att det är svårt att hitta starka och entydiga samband mellan maten vi äter och den tarmflora vi har. Mer forskning behövs för att tydligare förklara och slå fast sambanden.\nFörutom bakterier och andra mikroorganismer samt näringsämnen kan andra ämnen i maten påverka tarmflorans sammansättning och funktion. Några exempel är livsmedelstillsatser, organiska miljögifter, tungmetaller och mögelgifter.\nKunskapsunderlaget som Livsmedelsverket tagit fram ligger till grund för fortsatt arbete inom området mat, tarmflora och hälsa.

Tarmflora – en kunskapssammanställning

Källa: Livsmedelsverket

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Undernäring hos äldre

Ekots kartläggning: Dyrare råvaror försvinner från äldres menyer

Feta mejeriprodukter, lax och nötkött har minskat eller försvunnit från menyerna i äldreomsorgen i ett antal svenska kommuner. Det visar en kartläggning som Ekot och P4 har genomfört om hur stigande matpriser påverkar måltiderna för äldre.

Nina Granberg 27 januari, 2026 • Uppdaterades 27 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Totalt svarade 211 av landets kommuner på Ekots och P4:s frågor om hur stigande matpriser påverkat äldreomsorgens menyer. Av dessa uppgav drygt 30 att de dragit ned på eller helt tagit bort vissa råvaror. Det handlar bland annat om lax, nötkött, Bregott och feta mejeriprodukter.

I flera kommuner motiveras förändringarna med ökade livsmedelskostnader och krav på budget i balans. Enligt kartläggningen har vissa kommuner även höjt matavgifter eller bytt till billigare råvarualternativ för att hålla nere kostnaderna.

Dietister och forskare varnar samtidigt för konsekvenserna när energirikare livsmedel tas bort ur kosten. Lisa Thungren, dietist inom primärvården i Region Västmanland, pekar på riskerna:

– Det kan generera fler äldre med undernäring som i sig medför en minskad livskvalitet för individen.

Livsmedelsverkets kostrekommendationer för äldre med nedsatt aptit betonar vikten av hög näringstäthet, där protein och fett spelar en central roll. Ekots kartläggning aktualiserar därmed frågan om hur kommunala besparingar påverkar möjligheten att följa dessa rekommendationer i praktiken.