Nutrition

Mat, tarmflora och hälsa – Livsmedelsverket sammanfattar kunskapsläget

Mycket fibrer, mindre fett och mindre animaliskt protein verkar ge en tarmflora som gynnar hälsan. Livsmedelsverket har sammanställt kunskapsläget om hur mikroorganismer och olika kemiska … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

\nMycket fibrer, mindre fett och mindre animaliskt protein verkar ge en tarmflora som gynnar hälsan. Livsmedelsverket har sammanställt kunskapsläget om hur mikroorganismer och olika kemiska ämnen i maten påverkar tarmfloran.\n\n

De senaste årens forskning visar att tarmflorans sammansättning av bakterier och andra mikroorganismer, och hur de fungerar, har stor betydelse för hur man mår. Som en grund för fortsatt arbete inom området matvanor och hälsa har Livsmedelsverket därför sammanställt kunskapsläget om tarmfloran.\n– Det här är ett viktigt område och det finns ett stort intresse hos konsumenter om mat och tarmflora och därmed får vi många frågor, säger Irene Mattisson, nutritionist vid Livsmedelsverket.\n– Kostråden, som lyfter fram mat med mycket fibrer från vegetabilier och fullkornsprodukter, mindre fett och mindre animaliskt protein tycks kunna kopplas till en tarmflora som gynnar hälsan, säger Irene Mattisson.\nGjorda studier visar dock att det är svårt att hitta starka och entydiga samband mellan maten vi äter och den tarmflora vi har. Mer forskning behövs för att tydligare förklara och slå fast sambanden.\nFörutom bakterier och andra mikroorganismer samt näringsämnen kan andra ämnen i maten påverka tarmflorans sammansättning och funktion. Några exempel är livsmedelstillsatser, organiska miljögifter, tungmetaller och mögelgifter.\nKunskapsunderlaget som Livsmedelsverket tagit fram ligger till grund för fortsatt arbete inom området mat, tarmflora och hälsa.

Tarmflora – en kunskapssammanställning

Källa: Livsmedelsverket

Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsidesmärkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.

Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.

I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.

Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.

Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.

Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan.

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 5 minuters läsning

Grigoris risvas, som under årsmötet valdes till EFAD:s president, inledde tillsammans med Fiona McCullough, ordförande i EFAD:s vetenskapliga kommitté, och DRF:s ordförande Kjell Olsson den europeiska dietistkongressen EFAD 2025 i Malmö.

De lyfte dietistens viktiga roll för jämlik hälsa och livskvalitet, hållbar utveckling och minskad sjukdomsbörda....