Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Nutrition

Mat, tarmflora och hälsa – Livsmedelsverket sammanfattar kunskapsläget

Mycket fibrer, mindre fett och mindre animaliskt protein verkar ge en tarmflora som gynnar hälsan. Livsmedelsverket har sammanställt kunskapsläget om hur mikroorganismer och olika kemiska … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

\nMycket fibrer, mindre fett och mindre animaliskt protein verkar ge en tarmflora som gynnar hälsan. Livsmedelsverket har sammanställt kunskapsläget om hur mikroorganismer och olika kemiska ämnen i maten påverkar tarmfloran.\n\n

De senaste årens forskning visar att tarmflorans sammansättning av bakterier och andra mikroorganismer, och hur de fungerar, har stor betydelse för hur man mår. Som en grund för fortsatt arbete inom området matvanor och hälsa har Livsmedelsverket därför sammanställt kunskapsläget om tarmfloran.\n– Det här är ett viktigt område och det finns ett stort intresse hos konsumenter om mat och tarmflora och därmed får vi många frågor, säger Irene Mattisson, nutritionist vid Livsmedelsverket.\n– Kostråden, som lyfter fram mat med mycket fibrer från vegetabilier och fullkornsprodukter, mindre fett och mindre animaliskt protein tycks kunna kopplas till en tarmflora som gynnar hälsan, säger Irene Mattisson.\nGjorda studier visar dock att det är svårt att hitta starka och entydiga samband mellan maten vi äter och den tarmflora vi har. Mer forskning behövs för att tydligare förklara och slå fast sambanden.\nFörutom bakterier och andra mikroorganismer samt näringsämnen kan andra ämnen i maten påverka tarmflorans sammansättning och funktion. Några exempel är livsmedelstillsatser, organiska miljögifter, tungmetaller och mögelgifter.\nKunskapsunderlaget som Livsmedelsverket tagit fram ligger till grund för fortsatt arbete inom området mat, tarmflora och hälsa.

Tarmflora – en kunskapssammanställning 

Källa: Livsmedelsverket


Dela artikeln

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.