Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Låginflammatorisk kost prövas mot barnreumatism

Traditionellt har inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar behandlats med läkemedel för att dämpa smärta och inflammation, men även med träning av rörlighet och styrka. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
AdobeStock

Traditionellt har inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar behandlats med läkemedel för att dämpa smärta och inflammation, men även med träning av rörlighet och styrka. I en studie på Akademiska sjukhuset prövas så kallad låginflammatorisk kost som kompletterande eller alternativ behandling. Detta uppmärksammas i samband med internationella reumatikerdagen 12 oktober.\n

\n– Förhoppningen är att barn och tonåringar ska få antiinflammatorisk hjälp av kosten, som ett komplement till annan behandling eller som enda behandling av sin ledsjukdom. Det skulle kunna innebära ett mindre behov av långverkande antireumatisk läkemedelsbehandling och en möjlighet att kunna påverka sin sjukdom själv i vardagen, säger Lillemor Berntsson, barnreumatolog på Akademiska sjukhuset, som leder koststudien.\nÄven om reumatism är mer ovanlig i unga år så kan även barn och tonåringar drabbas. I Sverige insjuknar drygt 200 barn varje år i ledgångsreumatism (juvenil idiopatisk artrit (JIA), där de mest typiska symtomen är att en eller flera leder svullnar och blir varma.\nSyftet med koststudien, som beräknas pågå fram till 2021, är att pröva om så kallad låginflammatorisk kost har effekt mot inflammation hos barn med konstaterad inflammatorisk ledsjukdom. Preliminära data inger hopp om att kosten kan ha en anti-inflammatorisk effekt.\n– Fyra av de första 15 barnen/tonåringarna var aktuella för tillägg med så kallat biologiskt läkemedel när de gick med i studien, men detta behövdes inte efter en månads kostbehandling, säger Lillemor Berntsson.\n\nTarmen utgör kroppens största immunologiska organ och reglerar till stor del hur vårt immunförsvar fungerar. Det finns vetenskapligt stöd för att processad halv- eller helfärdig mat innehåller komponenter som är ogynnsamma för immunsystemet. Detta beror bland annat på att födan värms upp under lång tid men också på olika tillsatser såsom konsistensgivare.\n– Låginflammatorisk kost innebär att man äter livsmedel som i djurförsök haft en gynnsam inverkan på tarmens immunsystem. Kosten som används i studien är studerad i USA och har effekt mot inflammatorisk tarminflammation hos barn, men den gör inte att tarmslemhinnan läker fullt ut, förklarar Lillemor Berntsson.\n\nKosten består bland annat av kött, fisk, ägg, skaldjur, nötter, frukt och grönsaker, och är enligt Lillemor Berntsson en fullvärdig kost sett till näringsinnehåll. Den är också fri från gluten och socker samt innehåller en begränsad mängd mejeriprodukter. Lillemor Berntsson menar att gluten sannolikt inte är skadligt i sig, utan det handlar om att minska mängden av vissa kolhydrater. Det kanske viktigaste med kosten är att den är fri från ämnen som uppstår när man processar mat samt fri från konsistensgivare, resonerar hon.\n\nFör att medverka i studien ska man ha en konstaterad inflammatorisk ledsjukdom (juvenil idiopatisk artrit) men inte vara höginflammatoriskt sjuk. Målet är att deltagarna ska pröva kosten strikt i en månad, helst i tre månader. Under den tiden ändras inte den långverkande antireumatiska medicineringen.\n– Att forska på kost är komplicerat, men vi behöver mycket mer forskning för att bli säkra på vad vi ska rekommendera föräldrar och barn och för att veta hur en optimal kost borde vara sammansatt om man har inflammatorisk ledsjukdom, avrundar Lillemor Berntsson.\n\n

FAKTA: Koststudie på låginflammatorisk kost till barn med ledgångsreumatism

  • Målgrupp är barn och tonåringar som fått diagnosen inflammatorisk ledsjukdom (JIA) i 1-16 årsåldern. Man ska inte vara höginflammatoriskt sjuk.
  • Målet är i första hand att man provar kosten strikt i en månad, helst i tre månader.
  • Enstaka leder kan vara inflammerade när kostbehandlingen startar, men om kostbehandlingen inte bedöms fungera väntar man inte längre än högst cirka tre veckor innan man behandlar en inflammerad led med en kortisonspruta.
  • Inför studien får familjen kontakt med en dietist som tillsammans med läkare följer dem under studien. Familjen får ett recepthäfte, olika tips och råd hur de kan gå tillväga, bland annat en lista över produkter som fungerar bra för kosten och en lista på födoämnen som man bör undvika.
  • Föräldrarna behöver vara motiverade att sätta sig in i kosten och hjälpa barnet/tonåringen.
  • Innan man går in i studien träffar man barnläkare, fyller i formulär för hur man mår på olika sätt, lämnar blod- avförings- och urinprov.
  • Man får två veckor på sig att komma igång fullt ut med kosten. Barnen tar med sig mat till skolan och de får ett intyg från läkaren för att be om skolans stöd att hjälpa barnet kring matsituationen så att det går bra att äta med sina kompisar.
  • Efter två och fyra veckor med kosten träffar man läkare och man har möjlighet till kontinuerlig mailkontakt med dietist. Efter fyra veckor lämnar man en kostregistrering som dietisten bedömer och ger återkoppling till familjen.
  • I studien inkluderas inte:

  • Patienter med en särskild form av JIA, den systemiska formen
  • Patienter med högaktiv JIA enligt internationellt vedertagen skattning
  • Källa: Akademiska sjukhuset

    \n\n


    Dela artikeln

    Kostråd & riktlinjer

    Demens lyfts fram i Livsmedelsverkets nya kostråd för äldre

    Livsmedelsverket har presenterat nya kostråd för personer över 65 år. Förutom råd om protein, D-vitamin och förebyggande av undernäring lyfter myndigheten fram sambandet mellan matvanor, kognitiv hälsa och risken att utveckla demens.

    Nina Granberg 17 juni, 2026 2 minuters läsning
    IMG_1934
    AdobeStock

    För personer med normal aptit bygger de nya råden i stort på de generella kostråden för vuxna. Samtidigt betonas att proteinbehovet ökar med åldern och att personer över 75 år rekommenderas tillskott av D-vitamin.

    Sedan tidigare lyfts bra matvanor fram som ett sätt att minska risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och flera cancerformer. Forskningen pekar allt mer på att hälsosamma matvanor även kan bidra till att minska risken för demens.

    Kost och demens i fokus

    Ett av underlagen till de nya kostråden är en ny kunskapsöversikt om kost och demens. Den bygger på systematiska översikter av forskningen och visar att kostmönster med mycket vegetabiliska livsmedel och fisk samt begränsade mängder rött kött, charkuterier och sockersötade drycker är kopplade till bättre kognitiv hälsa och lägre risk för demenssjukdom.

    – Forskningen pekar framför allt på betydelsen av övergripande kostmönster snarare än enskilda livsmedel eller näringsämnen. Den kost som kopplas till bättre kognitiv hälsa överensstämmer också väl med de kostråd som redan rekommenderas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom, säger Gerd Faxén-Irving, dietist, docent och verksam inom klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet.

    Hon beskriver kunskapsöversikten som välgjord. Samtidigt påpekar hon att rapporten är mer försiktig i sina slutsatser och kommentarer än pressmeddelandet.

    För äldre med nedsatt aptit ligger fokus på att förebygga undernäring genom energi- och proteinrik mat. Råden omfattar bland annat flera mindre måltider under dagen, proteinrika livsmedel och extra fett för att öka energiintaget.

    I samband med de nya kostråden lanserar Livsmedelsverket också nytt informationsmaterial riktat till personer över 65 år. Materialet består av en broschyr, korta filmer och information på myndighetens webbplats. Syftet är att inspirera och ge konkreta råd om hur äldre kan äta för att främja hälsa och livskvalitet.

    De nya kostråden bygger på de nordiska näringsrekommendationerna samt två kunskapsöversikter, en om kost och demens och en om matens betydelse för att förebygga undernäring. 

    Läs mer HÄR.



    Forskning

    Autism- och ADHD-relaterade drag vanliga vid svår IBS

    Autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga bland patienter med måttlig till svår IBS. Det visar en ny svensk studie från Göteborgs universitet.

    Nina Granberg 17 juni, 2026 1 minuts läsning
    IMG_1936
    AdobeStock

    Ny forskning från en grupp forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet visar att autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga hos patienter med måttlig till svår IBS.

    I studien screenades 32 procent av deltagarna positivt för autismrelaterade drag och 40 procent för ADHD-relaterade drag. Nästan var fjärde deltagare screenades positivt för båda.

    Samtidigt hade endast omkring 10 procent av deltagarna en tidigare ADHD-diagnos och 3,6 procent en autismdiagnos.

    Studien visade också att patienter med ADHD-relaterade drag rapporterade svårare IBS-symtom, högre nivåer av ångest och större total symtombörda. Patienter med autismrelaterade drag uppvisade högre grad av visceral känslighet.

    Studien är publicerad i Scandinavian Journal of Gastroenterology.

    Läs mer HÄR.



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.