Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Låginflammatorisk kost prövas mot barnreumatism

Traditionellt har inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar behandlats med läkemedel för att dämpa smärta och inflammation, men även med träning av rörlighet och styrka. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning
AdobeStock

Traditionellt har inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar behandlats med läkemedel för att dämpa smärta och inflammation, men även med träning av rörlighet och styrka. I en studie på Akademiska sjukhuset prövas så kallad låginflammatorisk kost som kompletterande eller alternativ behandling. Detta uppmärksammas i samband med internationella reumatikerdagen 12 oktober.\n

\n– Förhoppningen är att barn och tonåringar ska få antiinflammatorisk hjälp av kosten, som ett komplement till annan behandling eller som enda behandling av sin ledsjukdom. Det skulle kunna innebära ett mindre behov av långverkande antireumatisk läkemedelsbehandling och en möjlighet att kunna påverka sin sjukdom själv i vardagen, säger Lillemor Berntsson, barnreumatolog på Akademiska sjukhuset, som leder koststudien.\nÄven om reumatism är mer ovanlig i unga år så kan även barn och tonåringar drabbas. I Sverige insjuknar drygt 200 barn varje år i ledgångsreumatism (juvenil idiopatisk artrit (JIA), där de mest typiska symtomen är att en eller flera leder svullnar och blir varma.\nSyftet med koststudien, som beräknas pågå fram till 2021, är att pröva om så kallad låginflammatorisk kost har effekt mot inflammation hos barn med konstaterad inflammatorisk ledsjukdom. Preliminära data inger hopp om att kosten kan ha en anti-inflammatorisk effekt.\n– Fyra av de första 15 barnen/tonåringarna var aktuella för tillägg med så kallat biologiskt läkemedel när de gick med i studien, men detta behövdes inte efter en månads kostbehandling, säger Lillemor Berntsson.\n\nTarmen utgör kroppens största immunologiska organ och reglerar till stor del hur vårt immunförsvar fungerar. Det finns vetenskapligt stöd för att processad halv- eller helfärdig mat innehåller komponenter som är ogynnsamma för immunsystemet. Detta beror bland annat på att födan värms upp under lång tid men också på olika tillsatser såsom konsistensgivare.\n– Låginflammatorisk kost innebär att man äter livsmedel som i djurförsök haft en gynnsam inverkan på tarmens immunsystem. Kosten som används i studien är studerad i USA och har effekt mot inflammatorisk tarminflammation hos barn, men den gör inte att tarmslemhinnan läker fullt ut, förklarar Lillemor Berntsson.\n\nKosten består bland annat av kött, fisk, ägg, skaldjur, nötter, frukt och grönsaker, och är enligt Lillemor Berntsson en fullvärdig kost sett till näringsinnehåll. Den är också fri från gluten och socker samt innehåller en begränsad mängd mejeriprodukter. Lillemor Berntsson menar att gluten sannolikt inte är skadligt i sig, utan det handlar om att minska mängden av vissa kolhydrater. Det kanske viktigaste med kosten är att den är fri från ämnen som uppstår när man processar mat samt fri från konsistensgivare, resonerar hon.\n\nFör att medverka i studien ska man ha en konstaterad inflammatorisk ledsjukdom (juvenil idiopatisk artrit) men inte vara höginflammatoriskt sjuk. Målet är att deltagarna ska pröva kosten strikt i en månad, helst i tre månader. Under den tiden ändras inte den långverkande antireumatiska medicineringen.\n– Att forska på kost är komplicerat, men vi behöver mycket mer forskning för att bli säkra på vad vi ska rekommendera föräldrar och barn och för att veta hur en optimal kost borde vara sammansatt om man har inflammatorisk ledsjukdom, avrundar Lillemor Berntsson.\n\n

FAKTA: Koststudie på låginflammatorisk kost till barn med ledgångsreumatism

  • Målgrupp är barn och tonåringar som fått diagnosen inflammatorisk ledsjukdom (JIA) i 1-16 årsåldern. Man ska inte vara höginflammatoriskt sjuk.
  • Målet är i första hand att man provar kosten strikt i en månad, helst i tre månader.
  • Enstaka leder kan vara inflammerade när kostbehandlingen startar, men om kostbehandlingen inte bedöms fungera väntar man inte längre än högst cirka tre veckor innan man behandlar en inflammerad led med en kortisonspruta.
  • Inför studien får familjen kontakt med en dietist som tillsammans med läkare följer dem under studien. Familjen får ett recepthäfte, olika tips och råd hur de kan gå tillväga, bland annat en lista över produkter som fungerar bra för kosten och en lista på födoämnen som man bör undvika.
  • Föräldrarna behöver vara motiverade att sätta sig in i kosten och hjälpa barnet/tonåringen.
  • Innan man går in i studien träffar man barnläkare, fyller i formulär för hur man mår på olika sätt, lämnar blod- avförings- och urinprov.
  • Man får två veckor på sig att komma igång fullt ut med kosten. Barnen tar med sig mat till skolan och de får ett intyg från läkaren för att be om skolans stöd att hjälpa barnet kring matsituationen så att det går bra att äta med sina kompisar.
  • Efter två och fyra veckor med kosten träffar man läkare och man har möjlighet till kontinuerlig mailkontakt med dietist. Efter fyra veckor lämnar man en kostregistrering som dietisten bedömer och ger återkoppling till familjen.
  • I studien inkluderas inte:

  • Patienter med en särskild form av JIA, den systemiska formen
  • Patienter med högaktiv JIA enligt internationellt vedertagen skattning
  • Källa: Akademiska sjukhuset

    \n\n


    Dela artikeln

    Folkhälsa

    Gratis skolmat konkurrerar med snacks runt hörnet

    Gratis lunch räcker inte för att alla elever ska äta i skolan. När ungdomar vid två Stockholmsskolor fotograferade sin mat såg forskarna att måltider utanför skolområdet oftare bestod av snacks och mindre hälsosamma alternativ. Studien lyfter betydelsen av matmiljön både i och omkring skolan.

    Dietisten
    Redaktionen 23 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
    Webbild liggande
    Adobe.stock

    Vad äter ungdomar under skoldagen – och var? I en ny studie från Karolinska Institutet har forskarna undersökt frågan med hjälp av elevernas egna matbilder. Resultaten, publicerade i BMC Public Health, visar tydliga skillnader mellan maten som rapporterades inne i skolan och utanför skolområdet.

    Totalt deltog 483 elever i åldern 13–19 år från en högstadieskola och en gymnasieskola i centrala Stockholm. Vid datainsamlingar under 2019–2021 och 2024 skickade de in sammanlagt 4 562 bilder av mat och dryck via forskningsappar.

    Bilderna registrerades med tid och GPS-position, så att forskarna kunde kartlägga både innehållet och platsen. Omkring en femtedel av de rapporterade mat- och dryckestillfällena låg utanför skolområdet.

    Mer kompletta måltider i skolan 

    Av den fotograferade maten utanför skolan klassificerades 65 procent som ohälsosam, jämfört med 43 procent inne i skolan. Bedömningen byggde på livsmedlens synliga innehåll och hur väl de stämde överens med kostrekommendationerna. Bland alternativen som klassificerades som ohälsosamma fanns söta och salta snacks samt snabbmat.

    Maten inne i skolan bestod oftare av flera delar av en komplett måltid. Grönsaker syntes i 38 procent av matbilderna därifrån, jämfört med 13 procent utanför skolområdet. Fisk och skaldjur förekom också oftare inne i skolan. Utanför dominerade i stället snacks, även om vissa av dessa tillfällen hade registrerats av eleverna som lunch.

    Skillnaderna syntes även i dryckesvalen. Sockersötade drycker utgjorde 32 procent av de rapporterade dryckerna utanför skolan, jämfört med 7 procent inne i skolan. Där var vatten det klart vanligaste alternativet.

    Skollunchen har också förbättringspotential 

    Resultaten ger samtidigt ingen entydig bild av maten inne i skolan. Även rött och processat kött förekom oftare där. Av de fotograferade luncherna inne på skolområdet klassificerades 41 procent som ohälsosamma, vilket forskarna till stor del kopplar till förekomsten av processade köttprodukter.

    Forskarna framhåller därför att arbetet behöver handla både om att göra skollunchen mer attraktiv och om att förbättra dess näringsmässiga kvalitet. Även snacks behöver uppmärksammas: de klassificerades ofta som ohälsosamma oavsett var de fotograferades. Platsen visar däremot inte var maten hade köpts – snacks som åts inne i skolan kan ha tagits med hemifrån eller köpts någon annanstans.

    Matmiljön sträcker sig utanför skolområdet

    Båda skolorna ligger i områden med många butiker, kaféer och snabbmatsställen. Studien pekar på att det omgivande utbudet behöver ingå i arbetet för bättre matvanor under skoldagen.

    Hanna Wieslander, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, betonar i universitetets nyhetstext att forskarna behöver förstå mer om varför ungdomar väljer att äta i eller utanför skolan. Nästa steg är att undersöka vad som påverkar valen och pröva metoden i större och mer varierade elevgrupper.

    Bilderna visar val – inte hela intaget 

    Studien ger en detaljerad inblick i de rapporterade mattillfällena, men resultaten kan inte utan vidare överföras till alla svenska ungdomar. Eleverna skickade in olika många bilder, och mat som inte fotograferades saknas i underlaget.

    Bilderna visar dessutom inte om maten åts upp, delades eller slängdes. Forskarna kan därför inte avgöra om maten utanför skolan ersatte skollunchen eller var ett komplement. Klassificeringen i hälsosamt och ohälsosamt är också ett förenklat mått, snarare än en fullständig bedömning av kostens kvalitet.

    Resultaten bör därmed läsas som mönster i det insamlade bildmaterialet. De visar ändå varför skolmåltiden och matutbudet i närområdet behöver ses tillsammans när insatser för ungdomars matvanor planeras.

    Källa: Wieslander H et al. Exploring dietary patterns during school hours in Swedish adolescent student population, focusing on out-of-school eating and snacking: a repeated cross-sectional study. BMC Public Health, 2026. 


    Dela artikeln

    Koll på kollegor

    Hon gör kostråden begripliga

    När Helén Sahlstrand började arbeta som dietist saknade hon pedagogiska bilder att använda i patientmötet. Därför började hon utveckla Ät bra!, ett digitalt bildstöd som i dag innehåller omkring 2 000 bilder för olika behov och patientgrupper.

    Nina Granberg 22 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
    Helen-Sahlstrand,-i-köket-2
    Helén Sahlstrand.

    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.