Nutrition

Låginflammatorisk kost prövas mot barnreumatism

Traditionellt har inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar behandlats med läkemedel för att dämpa smärta och inflammation, men även med träning av rörlighet och styrka. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Traditionellt har inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar behandlats med läkemedel för att dämpa smärta och inflammation, men även med träning av rörlighet och styrka. I en studie på Akademiska sjukhuset prövas så kallad låginflammatorisk kost som kompletterande eller alternativ behandling. Detta uppmärksammas i samband med internationella reumatikerdagen 12 oktober.\n

\n– Förhoppningen är att barn och tonåringar ska få antiinflammatorisk hjälp av kosten, som ett komplement till annan behandling eller som enda behandling av sin ledsjukdom. Det skulle kunna innebära ett mindre behov av långverkande antireumatisk läkemedelsbehandling och en möjlighet att kunna påverka sin sjukdom själv i vardagen, säger Lillemor Berntsson, barnreumatolog på Akademiska sjukhuset, som leder koststudien.\nÄven om reumatism är mer ovanlig i unga år så kan även barn och tonåringar drabbas. I Sverige insjuknar drygt 200 barn varje år i ledgångsreumatism (juvenil idiopatisk artrit (JIA), där de mest typiska symtomen är att en eller flera leder svullnar och blir varma.\nSyftet med koststudien, som beräknas pågå fram till 2021, är att pröva om så kallad låginflammatorisk kost har effekt mot inflammation hos barn med konstaterad inflammatorisk ledsjukdom. Preliminära data inger hopp om att kosten kan ha en anti-inflammatorisk effekt.\n– Fyra av de första 15 barnen/tonåringarna var aktuella för tillägg med så kallat biologiskt läkemedel när de gick med i studien, men detta behövdes inte efter en månads kostbehandling, säger Lillemor Berntsson.\n\nTarmen utgör kroppens största immunologiska organ och reglerar till stor del hur vårt immunförsvar fungerar. Det finns vetenskapligt stöd för att processad halv- eller helfärdig mat innehåller komponenter som är ogynnsamma för immunsystemet. Detta beror bland annat på att födan värms upp under lång tid men också på olika tillsatser såsom konsistensgivare.\n– Låginflammatorisk kost innebär att man äter livsmedel som i djurförsök haft en gynnsam inverkan på tarmens immunsystem. Kosten som används i studien är studerad i USA och har effekt mot inflammatorisk tarminflammation hos barn, men den gör inte att tarmslemhinnan läker fullt ut, förklarar Lillemor Berntsson.\n\nKosten består bland annat av kött, fisk, ägg, skaldjur, nötter, frukt och grönsaker, och är enligt Lillemor Berntsson en fullvärdig kost sett till näringsinnehåll. Den är också fri från gluten och socker samt innehåller en begränsad mängd mejeriprodukter. Lillemor Berntsson menar att gluten sannolikt inte är skadligt i sig, utan det handlar om att minska mängden av vissa kolhydrater. Det kanske viktigaste med kosten är att den är fri från ämnen som uppstår när man processar mat samt fri från konsistensgivare, resonerar hon.\n\nFör att medverka i studien ska man ha en konstaterad inflammatorisk ledsjukdom (juvenil idiopatisk artrit) men inte vara höginflammatoriskt sjuk. Målet är att deltagarna ska pröva kosten strikt i en månad, helst i tre månader. Under den tiden ändras inte den långverkande antireumatiska medicineringen.\n– Att forska på kost är komplicerat, men vi behöver mycket mer forskning för att bli säkra på vad vi ska rekommendera föräldrar och barn och för att veta hur en optimal kost borde vara sammansatt om man har inflammatorisk ledsjukdom, avrundar Lillemor Berntsson.\n\n

FAKTA: Koststudie på låginflammatorisk kost till barn med ledgångsreumatism

Målgrupp är barn och tonåringar som fått diagnosen inflammatorisk ledsjukdom (JIA) i 1-16 årsåldern. Man ska inte vara höginflammatoriskt sjuk.

Målet är i första hand att man provar kosten strikt i en månad, helst i tre månader.

Enstaka leder kan vara inflammerade när kostbehandlingen startar, men om kostbehandlingen inte bedöms fungera väntar man inte längre än högst cirka tre veckor innan man behandlar en inflammerad led med en kortisonspruta.

Inför studien får familjen kontakt med en dietist som tillsammans med läkare följer dem under studien. Familjen får ett recepthäfte, olika tips och råd hur de kan gå tillväga, bland annat en lista över produkter som fungerar bra för kosten och en lista på födoämnen som man bör undvika.

Föräldrarna behöver vara motiverade att sätta sig in i kosten och hjälpa barnet/tonåringen.

Innan man går in i studien träffar man barnläkare, fyller i formulär för hur man mår på olika sätt, lämnar blod- avförings- och urinprov.

Man får två veckor på sig att komma igång fullt ut med kosten. Barnen tar med sig mat till skolan och de får ett intyg från läkaren för att be om skolans stöd att hjälpa barnet kring matsituationen så att det går bra att äta med sina kompisar.

Efter två och fyra veckor med kosten träffar man läkare och man har möjlighet till kontinuerlig mailkontakt med dietist. Efter fyra veckor lämnar man en kostregistrering som dietisten bedömer och ger återkoppling till familjen.

I studien inkluderas inte:

Patienter med en särskild form av JIA, den systemiska formen

Patienter med högaktiv JIA enligt internationellt vedertagen skattning

Källa: Akademiska sjukhuset

\n\n

Kognitiv hälsa

Hälsosam kost kan minska risken för demens

En ny litteraturstudie från Livsmedelsverket tyder på att kostmönster med högt intag av vegetabilier och fisk kan bidra till att fördröja kognitiv nedsättning och minska risken för demens hos äldre.

Nina Granberg 4 december, 2025 • Uppdaterades 4 december, 2025 • 4 minuters läsning

Rapporten är ett av flera underlag i arbetet med att uppdatera kostråden för äldre så att de ligger i linje med NNR 2023. Fokus ligger på vad forskningen visar om hur äldre med hjälp av sina matvanor kan fördröja kognitiv nedsättning och därigenom bidra till att förebygga demenssjukdom.

– Vi ser att det är samma matvanor som minskar risken för de stora folksjukdomarna som också kan bidra till att bromsa försämringen av kognitiva funktioner och minska risken för demens, säger Josefin Edwall Löfvenborg, nutritionist på Livsmedelsverket.

Stort underlag

Litteraturstudien bygger på 52 systematiska översiktsartiklar, varav 32 med metaanalyser, som undersökt kopplingar mellan kostmönster, livsmedelsgrupper och vissa näringsämnen och utveckling av demens, lindrig kognitiv nedsättning och relaterade markörer.

Kännetecknande för de kostmönster som hos äldre visat sig motverka åldersrelaterad kognitiv försämring och demenssjukdom är dietmönster med högt intag av vegetabilier och fisk samt lågt intag av rött kött, charkprodukter och sockerrika livsmedel.

MIND-kosten lyfts fram

Rapporten pekar särskilt på medelhavskosten, MIND-kosten och följsamhet till olika kostråd som exempel på hälsosamma kostmönster som kan minska risken för demensutveckling. En nyligen publicerad amerikansk översiktsrapport bedömer evidensgraden som moderat för sambandet mellan hälsosamma kostmönster och lägre risk för åldersrelaterad kognitiv försämring, lindrig kognitiv nedsättning, demens och Alzheimers sjukdom.

Koster baserade på de svenska kostråden har stora likheter med både medelhavskost, MIND-kost och de kostmönster som ingått i den amerikanska rapporten. Det är därför troligt att även god följsamhet till svenska kostråd skyddar mot kognitiv nedsättning och demensutveckling. Klimatanpassade matmönster, såsom EAT-Lancet-kosten, lyfts också som potentiellt skyddande.

Olika varianter av västerländsk kost med hög andel energirika, näringsfattiga livsmedel och låg följsamhet till hälsosamma kostmönster har däremot kopplats till ökad risk för demens och demensrelaterade förändringar i hjärnan.

Vad vet vi om enskilda livsmedel?

Fisk

Flera metaanalyser pekar på att ökad fiskkonsumtion kan minska risken för både lindrig kognitiv nedsättning, Alzheimers sjukdom och demens. Studierna skiljer inte konsekvent mellan fet och mager fisk, och tröskelvärden är svåra att fastställa. En norsk risk–nyttovärdering bedömer att fiskkonsumtion sannolikt minskar risken för demens och att nyttan överväger riskerna upp till cirka tre portioner i veckan. För äldre blir toxikologiska begränsningar mindre relevanta än för yngre grupper.

Nötter

En stor studie från 2025 antyder att personer över 60 år som konsumerade nötter hade lägre risk att utveckla demens, särskilt vid intag upp till cirka 30 gram osaltade nötter per dag. Den samlade evidensen bedöms fortfarande som otillräcklig för säkra slutsatser om nötter i sig.

Kaffe och te

En aktuell metaanalys tyder på att både kaffe och te kan skydda mot demens, vilket ligger i linje med tidigare paraplyöversikter. Eftersom studierna ofta inkluderat även medelålders deltagare och resultaten delvis varit motsägelsefulla är det dock för tidigt att dra säkra slutsatser om betydelsen för äldre.

Ultraprocessad mat – osäker och svårtolkad evidens

Ett par översikter konstaterar att intag av ultraprocessade livsmedel kan öka risken för lindrig kognitiv nedsättning eller demens. Evidensen är dock svårtolkad, bland annat eftersom det saknas en forskningsanknuten definition av ultraprocessad mat, klassificeringssystemen varierar och kostundersökningar sällan är utformade för att mäta bearbetningsgrad. Intaget samvarierar dessutom ofta med andra kostfaktorer, vilket försvårar tolkningen. Den samlade evidensen bedöms därför inte som tillräcklig för att ligga till grund för specifika kostråd.

Näringsämnen kopplade till kognitiv hälsa

Alkohol

Ett högt intag kan öka risken för demenssjukdom. Den lägre risk som ibland setts vid lågt till måttligt intag bedöms sannolikt delvis bero på omvänd kausalitet. En nyligen publicerad mendelsk randomiseringsstudie indikerar att även låga nivåer alkohol kan bidra till förhöjd risk. Detta ligger i linje med NNR 2023, där man konstaterar att det inte finns någon säker nedre gräns för alkoholkonsumtion.

B-vitaminer och folat

Metaanalyser antyder att folat från kost och kosttillskott kan motverka demens och lindrig kognitiv nedsättning hos äldre. På grund av komplexa interaktioner mellan B-vitaminer och varierande näringsstatus krävs fler väldesignade studier innan rekommendationer om folsyratillskott kan bli aktuella.

E-vitamin

Ett högt intag kan möjligen minska risken för demens, men optimala intagsnivåer är oklara och risker med höga intag från kosttillskott diskuteras. E-vitaminrika livsmedel harmonierar dock med befintliga kostråd.

D-vitamin

Det finns ingen tydlig koppling mellan D-vitaminintag och demensutveckling, men tillskott förefaller snarare främja än försämra kognitiv hälsa hos äldre. Rådet om tillskott till personer 75+ kvarstår.

I linje med NNR 2023

Sammanfattningsvis överensstämmer de kostmönster som i litteraturstudien visat sig kunna förebygga demens väl med NNR 2023 och därmed med Livsmedelsverkets generella kostråd för vuxna.

För äldre behöver dessa rekommendationer kombineras med strategier för att säkerställa energi- och proteinintaget, i enlighet med nuvarande riktlinjer.

Läs rapporten HÄR.

Demens i siffror

130 000–150 000 svenskar beräknas leva med en demenssjukdom. Bland de som fyllt 65 år uppskattas sju procent ha demens, över 80 år uppskattas nära en av fem (18 procent) ha demens. Antalet som har demens beräknas öka med närmare 80 procent till år 2050 i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och uppskattas utgöra mer än hälften av all demenssjukdom i Sverige. Näst vanligast är vaskulär demens som utgör omkring en fjärdedel av demensfallen.

Obesitas

Avbruten läkemedelsbehandling vid obesitas ger stora konsekvenser

När behandling med läkemedlet tirzepatid (Mounjaro), som används vid obesitas, avbryts återkommer både kilon och kardiometabola riskfaktorer. Det visar en ny studie publicerad i Jama Internal Medicine.

Nina Granberg 3 december, 2025 • Uppdaterades 4 december, 2025 • 2 minuters läsning

Forskningsresultaten, som tidningen Läkemedelsvärlden rapporterar om, är en delanalys av studien Surmount-4 och omfattar 308 personer som behandlades med tirzepatid* (säljs under varumärket Mounjaro) i 36 veckor. Därefter randomiserades deltagarna till att antingen fortsätta behandlingen eller få placebo under ytterligare 52 veckor.

Under den inledande perioden förbättrades flera värden kopplade till risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes, bland annat blodtryck, blodfetter, midjemått, blodsocker och insulinkänslighet.

När behandlingen sattes ut återkom stora delar av vikten. Efter ett år hade 82 procent av de som fått placebo återfått minst 25 procent av sin viktnedgång. Hos dem som återfick 50–75 procent av viktnedgången steg till exempel det systoliska blodtrycket med i genomsnitt 9,6 mmHg, icke-HDL-kolesterolet ökade med 8,4 procent, långtidsblodsockret med 0,27 procent och fasteinsulinet med 46,2 procent.

Resultatet misstolkas ibland

Jenny Vinglind, ordförande för Obesitas Sverige kommenterar studien på Linkedin:

– Den nya studien som nu diskuteras säger egentligen något vi redan vet men som fortfarande behöver sägas högt: obesitas är en kronisk sjukdom. Och precis som vid andra kroniska tillstånd kräver många en fortsatt behandling för att behålla sina hälsovinster.

Hon påpekar att resultatet ibland misstolkas som att effekten av läkemedlen avtar:

– Det här tolkas ibland som att ”läkemedlen inte fungerar i längden”. Men i själva verket visar studien det motsatta: behandlingen fungerar så länge sjukdomen behandlas.

Hon lyfter också vikten av att anpassa behandlingens längd efter individen.

– I mitt arbete har jag mött många patienter som berättar att de är viktstabila på underhållsdoser ibland betydligt lägre än behandlingsdos. Vissa tar GLP-1 var 14:e dag i stället för varje vecka. Andra trappar ned successivt men fortsätter på låg dos för att behålla hungerregleringen och sin hälsa. Precis som vid andra livslånga behandlingar är det individens biologi och sjukdomsprofil som avgör vad som behövs över tid, inte en mall som passar alla.

Läs mer HÄR

*Läkemedlet Mounjaro (med substansen Tirzepatid) som till verkas av Eli Lily var i november 2025 Sveriges mest sålda läkemedel enligt färsk statistik från E-hälsomyndigheten.