Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Enklare råd om introduktion av mat med gluten till spädbarn

Nu är uppdateringen av rådet om introduktion av mat med gluten till barn under ett år klar. Det nya rådet är att börja ge mat … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock

Nu är uppdateringen av rådet om introduktion av mat med gluten till barn under ett år klar. Det nya rådet är att börja ge mat med gluten på samma sätt som annan mat. Men det är viktigt att börja med små mängder och att öka mängden långsamt.

Livsmedelsverket har gått igenom den samlade forskningen om gluten under småbarnsåren och risken att utveckla celiaki. Genomgången visar att mängden gluten kan påverka risken för celiaki. Tidpunkten för när barnet börjar äta gluten spelar mindre roll. Därför tas det tidigare rådet bort om att introducera små smakprov av mat med gluten tidigast från fyra månaders ålder och  senast vid sex månader.

Introducera gluten på samma sätt som annan mat

Föräldrar uppmanas nu att introducera mat med gluten på samma sätt som andra livsmedelsgrupper under barnets första år. Mängderna spannmål som innehåller gluten bör till en början vara små och ökas långsamt oavsett vid vilken tidpunkt de börjar ges under det första året. Mat med gluten kan ges som något av de första smakproven men föräldrarna kan också vänta med att ge sådan mat till senare under spädbarnsåret. Rådet gäller för alla barn, även barn med ärftlighet för celiaki.

– Det viktiga är att börja med små mängder gluten och att öka mängden långsamt. Som förälder kan man tänka att det är bra med smakportioner även när det gäller välling och gröt, som ofta innehåller gluten, så att man inte ger en hel vällingflaska från start, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket.

Spannmålsprodukter viktiga näringskällor

Spannmålsbaserade livsmedel bidrar bland annat med kolhydrater, fibrer samt viktiga mineraler och vitaminer som järn och folat. Dessutom bidrar de med fullkorn. Därför är det bra för både barn och vuxna att äta spannmålsbaserade livsmedel.

Källa: Livsmedelsverket


Dela artikeln

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 2 minuters läsning
IMG_1946
Pressbild

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.