Nutrition

En mer hållbar vardagsmeny med klimatberäknade recept

Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag. Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag.

Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans tagit fram en matsedel som är både kostnads- och näringsberäknad. För första gången ingår även rätternas klimatpåverkan. Matsedeln bygger på Livsmedelsverkets kostråd – att äta grönare, lagom mycket och röra på sig. För att göra det enkelt har maträtterna märkts med en symbol, ett litet grönt löv, i en tregradig skala. Tre löv signalerar att maträtten ger det lägsta klimatavtrycket.

Syftet med matsedeln är att ge inspiration och bidra till mer hälsosamma matvanor och en mer hållbar framtid.

Konsumentverket gör varje år beräkningar av referensvärden för några av hushållens vanligaste utgiftsområden, där livsmedel är ett område. Kostnader för livsmedel beräknas utifrån en näringsberäknad fyra veckors matsedel, som omfattar frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål per dag.

Matsedeln visar exempel på hälsosamma måltider och de beräknade kostnaderna kan användas som stöd och referensvärden vid budgetrådgivning och vid hushållens egen planering av hushållsbudget. Den nya matsedeln innehåller nu en ökad andel vegetariska måltider, mindre mängder rött kött och charkprodukter och till viss del även mindre mängder mejeriprodukter. Kostnaderna för kött, ägg och mejeriprodukter har beräknats med hänsyn till såväl djurskydd och djurhälsa som en miljö- och klimateffektiv produktion. Kostnaderna för fisk-och skaldjur grundar sig på MSC-märkta produkter.

Beräkningarna av klimatavtryck har gjorts utifrån Rise klimatdatabas och gränserna för de olika symbolerna utgår från Världsnaturfondens koncept ”One planet plate”, som har tagit fram en så kallad klimatbudget för mat. Den visar hur stor klimatpåverkan våra måltider kan ha för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål om maximalt 1,5 graders global uppvärmning. Budgeten är 11 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per person och vecka. För en lunch eller middag blir det i snitt 0,5 kg CO2e per måltid.

Matsedeln ”Vad ska vi äta i dag”

Källa: Livsmedelsverket

+ Produktnyheter

Nya timbaler ska öka matglädjen för personer med dysfagi

Ett nytt sortiment timbaler utvecklade för personer med tugg- och sväljsvårigheter lanseras nu med målet att minska undernäring och öka livskvaliteten. Produkterna har len konsistens, god smak och ett aptitligt utseende som gör måltiden mer lik den normala.

Nina Granberg 19 november, 2025 • Uppdaterades 20 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Målet är att minska undernäringen och öka livskvaliteten för alla med dysfagi, säger Henrik Mauritzon, grundare av BrandEye som nu lanserar det nya sortimentet

Undernäring är ett utbrett problem bland äldre, särskilt på vård- och omsorgsboenden där upp till 87 procent har någon form av dysfagi. Aptitlig mat och en social måltidssituation minskar risken för undernäring, men många med dysfagi utesluts fortfarande från gemenskapen kring matbordet.

– Det är svårt för oss som äter normalkost att förstå hur mycket det betyder att få mat som känns igen och smakar gott. Det väcker matglädjen och skapar samhörighet vid bordet, säger Anna Philipsson, kostansvarig och utbildare inom konsistensanpassad kost på BrandEye..

De nya timbalerna är svenskproducerade i Helsingborg, tillverkade av svenskt kött och fågel samt MSC- eller ASC-märkt fisk och skaldjur. Sortimentet omfattar ett 30-tal produkter, från fiskfilé- och köttbullstimbaler till grönsaksvarianter som ärttimbal i ärtskida och en gelétomat som ger färg och form på tallriken.

Forskning

Ultraprocessad mat kopplas till förstadier av kolorektal cancer hos yngre kvinnor

En stor amerikansk studie visar att hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel (UPF) är kopplad till ökad risk för förstadier till kolorektal cancer hos kvinnor under 50 år. Fynden baseras på data från mer än 29 000 deltagare i Nurses’ Health Study II.

Nina Granberg 17 november, 2025 • Uppdaterades 19 november, 2025 • 2 minuters läsning

Studien som nyligen publicerats i JAMA Oncology, initierades för att bättre förstå vad som driver ökningen av kolorektal cancer bland yngre vuxna. Dr Andrew Chan, huvudförfattare och verksam vid Massachusetts General Hospital, framhåller att även om polyper oftast inte utvecklas till cancer är de centrala för sjukdomsförloppet:

– De allra flesta av dessa polyper utvecklas aldrig till cancer. Men samtidigt vet vi att den stora majoriteten av de cancerfall vi ser hos yngre vuxna uppstår från just dessa förstadier, säger han till brittiska dagstidningen The Guardian.

Deltagarna följdes i 24 år och 1 189 fall av konventionella adenomer och 1 598 sågtandade lesioner (serrated lesions) identifierades. Kvinnor med högst UPF-intag, i genomsnitt 9,9 portioner/ättillfällen per dag, hade 45 procent högre risk för konventionella adenomer jämfört med dem med lägst intag (3,3 portioner per dag). Något samband med sågtandade lesioner sågs inte. Resultaten kvarstod efter justering för bland annat BMI, typ 2-diabetes, fiberintag, mikronutrienter och kostkvalitet.

Flera forskare har kommenterat studiens styrkor och begränsningar. Marco Gerlinger, professor i gastrointestinal cancer vid Barts Cancer Institute, framhåller att studien är robust men att tolkningen är begränsad av studiedesignen:

– Studien visar en association, men den kan inte bevisa kausalitet, säger han.

Gunter Kuhnle, professor i nutrition vid University of Reading, lyfter särskilt svårigheterna med att använda NOVA-systemet vid klassificering av ultraprocessade livsmedel:

Författarna själva poängterar också dessa viktiga metodologiska begränsningar. De tillägger också att studien enbart omfattade yngre kvinnor i USA, vilket begränsar generaliserbarheten, och den analyserade utvecklingen av polyper – inte kolorektal cancer i sig.

Forskarna betonar samtidigt att konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer bland yngre vuxna, och att resultaten därmed kan bidra med en pusselbit till förståelsen av den ökande incidensen i denna grupp.

Faktaruta: Polyptyper

Konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer.
Sågtandade lesioner (serrated lesions) är en heterogen grupp där vissa är godartade medan andra kan vara premaligna

Läs mer: https://jamanetwork.com/journals/jamaoncology/article-abstract/2841354