Nutrition

En mer hållbar vardagsmeny med klimatberäknade recept

Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag. Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag.

Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans tagit fram en matsedel som är både kostnads- och näringsberäknad. För första gången ingår även rätternas klimatpåverkan. Matsedeln bygger på Livsmedelsverkets kostråd – att äta grönare, lagom mycket och röra på sig. För att göra det enkelt har maträtterna märkts med en symbol, ett litet grönt löv, i en tregradig skala. Tre löv signalerar att maträtten ger det lägsta klimatavtrycket.

Syftet med matsedeln är att ge inspiration och bidra till mer hälsosamma matvanor och en mer hållbar framtid.

Konsumentverket gör varje år beräkningar av referensvärden för några av hushållens vanligaste utgiftsområden, där livsmedel är ett område. Kostnader för livsmedel beräknas utifrån en näringsberäknad fyra veckors matsedel, som omfattar frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål per dag.

Matsedeln visar exempel på hälsosamma måltider och de beräknade kostnaderna kan användas som stöd och referensvärden vid budgetrådgivning och vid hushållens egen planering av hushållsbudget. Den nya matsedeln innehåller nu en ökad andel vegetariska måltider, mindre mängder rött kött och charkprodukter och till viss del även mindre mängder mejeriprodukter. Kostnaderna för kött, ägg och mejeriprodukter har beräknats med hänsyn till såväl djurskydd och djurhälsa som en miljö- och klimateffektiv produktion. Kostnaderna för fisk-och skaldjur grundar sig på MSC-märkta produkter.

Beräkningarna av klimatavtryck har gjorts utifrån Rise klimatdatabas och gränserna för de olika symbolerna utgår från Världsnaturfondens koncept ”One planet plate”, som har tagit fram en så kallad klimatbudget för mat. Den visar hur stor klimatpåverkan våra måltider kan ha för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål om maximalt 1,5 graders global uppvärmning. Budgeten är 11 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per person och vecka. För en lunch eller middag blir det i snitt 0,5 kg CO2e per måltid.

Matsedeln ”Vad ska vi äta i dag”

Källa: Livsmedelsverket

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.

Tidningen Dietisten

Nytt nummer: Tema – Graviditet

I det här numret riktar vi blicken mot graviditet, en tid då näringsbehoven förändras och frågorna om maten kan bli många. Vi undersöker hur gravida äter och hur dietisten kan hjälpa till att omsätta rekommendationerna i vardagen. Här möts ny forskning och kliniska erfarenheter, från näringsämnen som förtjänar mer uppmärksamhet till kostråd som gör skillnad utan att skapa onödig oro.

6 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Ur temat:

Vi tittar närmare på varför så få gravida når näringsmålen, kolinets betydelse under graviditeten och kostbehandling vid graviditetsdiabetes.

Dessutom i detta nummer:

Profilen: Gerd Faxén...