Nutrition

En mer hållbar vardagsmeny med klimatberäknade recept

Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag. Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag.

Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans tagit fram en matsedel som är både kostnads- och näringsberäknad. För första gången ingår även rätternas klimatpåverkan. Matsedeln bygger på Livsmedelsverkets kostråd – att äta grönare, lagom mycket och röra på sig. För att göra det enkelt har maträtterna märkts med en symbol, ett litet grönt löv, i en tregradig skala. Tre löv signalerar att maträtten ger det lägsta klimatavtrycket.

Syftet med matsedeln är att ge inspiration och bidra till mer hälsosamma matvanor och en mer hållbar framtid.

Konsumentverket gör varje år beräkningar av referensvärden för några av hushållens vanligaste utgiftsområden, där livsmedel är ett område. Kostnader för livsmedel beräknas utifrån en näringsberäknad fyra veckors matsedel, som omfattar frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål per dag.

Matsedeln visar exempel på hälsosamma måltider och de beräknade kostnaderna kan användas som stöd och referensvärden vid budgetrådgivning och vid hushållens egen planering av hushållsbudget. Den nya matsedeln innehåller nu en ökad andel vegetariska måltider, mindre mängder rött kött och charkprodukter och till viss del även mindre mängder mejeriprodukter. Kostnaderna för kött, ägg och mejeriprodukter har beräknats med hänsyn till såväl djurskydd och djurhälsa som en miljö- och klimateffektiv produktion. Kostnaderna för fisk-och skaldjur grundar sig på MSC-märkta produkter.

Beräkningarna av klimatavtryck har gjorts utifrån Rise klimatdatabas och gränserna för de olika symbolerna utgår från Världsnaturfondens koncept ”One planet plate”, som har tagit fram en så kallad klimatbudget för mat. Den visar hur stor klimatpåverkan våra måltider kan ha för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål om maximalt 1,5 graders global uppvärmning. Budgeten är 11 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per person och vecka. För en lunch eller middag blir det i snitt 0,5 kg CO2e per måltid.

Matsedeln ”Vad ska vi äta i dag”

Källa: Livsmedelsverket

Forskning

Bisfenol A påverkar ämnesomsättning och immunförsvar

Även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan långt senare i livet. En ny studie visar att fosterexponering ledde till förändrat genuttryck och könsspecifika effekter hos vuxna råttor. Enligt forskarna bekräftar detta behovet av en striktare reglering av ämnet i livsmedelsförpackningar.

Nina Granberg 4 november, 2025 • Uppdaterades 4 november, 2025 • 3 minuters läsning

Bisfenol A är en syntetisk kemikalie med östrogenliknande egenskaper som används i plast och epoxiharts, bland annat i lacken på insidan av konservburkar. Ämnet är förbjudet i vissa produkter, men förekommer fortfarande i en del livsmedelsförpackningar. Halterna i människors kroppar ligger ofta över de nivåer som anses säkra, eftersom tidigare forskning har visat att bisfenol A kan ge negativa hälsoeffekter.

I den aktuella studien fick dräktiga råttor dricksvatten med två olika halter av bisfenol A – en som motsvarar den exponering människor dagligen utsätts för och en högre dos som tidigare bedömdes som säker. Forskarna analyserade därefter genuttrycket i benmärg och biologiska markörer i blodet hos de vuxna avkommorna.

Maskuliniserade honor och feminiserade hanar

När forskarna studerade de vuxna råttorna såg de tydliga könsspecifika förändringar.

– Vi såg varaktiga effekter hos den vuxna råttan. Även mycket låga doser förändrade hur generna uttrycktes. Honorna maskuliniserades och hanarna feminiserades, säger Thomas Lind, studiens försteförfattare.

Honorna utvecklades mot ett cancerliknande tillstånd, medan hanarna visade tecken på metabolt syndrom, vilket kan öka risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Påverkan på immunförsvaret

Forskarna såg också att immunförsvaret påverkades. Aktiviteten i vissa immunceller, T-cellerna, ökade hos hanar men minskade hos honorna – ett mönster som överensstämmer med tidigare studier av bisfenol A-exponering.

Analysen av blodmarkörer visade flera könsspecifika förändringar. Hos hanarna observerades störd lipidprofil och tecken på ökad ämnesomsättning. Hos honorna däremot sågs minskade glukosnivåer, förhöjda insulinnivåer och tecken på ökad testosteronaktivitet – ett mönster som påminner om polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).

– Resultaten ger också stöd till tidigare humana studier, där kvinnor med PCOS har uppvisat högre nivåer av bisfenol A i blodet. Det stärker även andra forskares resultat om en koppling mellan bisfenol A och sjunkande fertilitet hos kvinnor, säger Thomas Lind.

Stöd för striktare reglering

Forskarna menar att resultaten bekräftar behovet av en striktare reglering av bisfenol A i livsmedelsförpackningar.

– Studien visar att även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan senare i livet. Även om resultaten bygger på experimentella data, stödjer de den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens beslut att kraftigt sänka det tolerabla dagliga intaget med 20 000 gånger till 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag, säger Thomas Lind.

Faktaruta: Bisfenol A (BPA)

• Syntetisk kemikalie med hormonstörande, östrogenliknande egenskaper.

• Används i plast och epoxiharts, till exempel i lacken på insidan av konservburkar.

• Förbjuden i nappflaskor och vissa andra produkter, men förekommer fortfarande i livsmedelsförpackningar.

• EFSA sänkte 2023 det tolerabla dagliga intaget till 0,2 nanogram/kg kroppsvikt/dag.

EU-kommissionen har beslutat att förbjuda bisfenol A och andra bisfenoler som klassificeras som hälsofarliga från att användas i vissa material som kommer i kontakt med livsmedel, så kallade kontaktmaterial. Reglerna trädde i kraft i januari 2025, men eftersom det tar tid att hitta säkrare alternativ så får bisfenolerna fortsätta att användas under en övergångsperiod.

De kontaktmaterial som påverkas av de nya reglerna är lack och ytskikt, plaster, bindemedel, gummi, jonbyteshartser, tryckfärger och silikoner. Förbudet gäller inte enbart i livsmedelsförpackningar såsom konservburkar utan också exempelvis muggar, tallrikar, skålar och andra kärl avsedda för mat eller dryck.

Källa: Livsmedelsverket

Forskning

Ny forskning: Gluten sällan orsaken bakom upplevd känslighet

Många upplever att de mår bättre utan gluten, men ny forskning visar att det sällan är själva glutenproteinet som är boven. I en omfattande internationell genomgång i The Lancet har forskare gått igenom decennier av studier om så kallad icke-celiakisk glutenkänslighet och kommit fram till att fenomenet ofta har andra förklaringar.

Nina Granberg 30 oktober, 2025 • Uppdaterades 30 oktober, 2025 • 1 minuts läsning

Försteförfattaren Jessica R Biesiekierski (La Trobe University) beskriver i ett inlägg på LinkedIn att forskargruppen har analyserat decennier av forskning för att besvara frågan: är det verkligen gluten som är problemet?

– ”Glutensensitivitet är ett av modern nutritions mest missförstådda tillstånd,” skriver hon.

Symtomen är verkliga

Cirka en av tio vuxna globalt uppger att de är känsliga för gluten eller vete, men i kontrollerade provokationsstudier får endast 16–30 procent symtom som faktiskt utlöses av gluten.

– Symtomen är verkliga, men mekanismerna är ofta kopplade till samspelet mellan tarm och hjärna, inte till gluten i sig, skriver Biesiekierski.

I de flesta fall handlar det i stället om fermenterbara kolhydrater (FODMAPs) eller förväntanseffekter (nocebo).

Dietistledd vägledning rekommenderas

Forskarna betonar vikten av ett balanserat förhållningssätt: att först utesluta celiaki, optimera kostens kvalitet och vid behov pröva kortvariga, dietistledda kostförsök i stället för livslång glutenfri kost.

– ”Det bästa är ett balanserat förhållningssätt – uteslut celiaki, förbättra kostens kvalitet och överväg kortare, dietistledda kostförsök snarare än livslång restriktion,” skriver hon.

Översikten pekar också på att den snabbt växande marknaden för glutenfria produkter, liksom mediebevakningen kring dem, kan påverka hur icke-celiakisk glutenkänslighet framställs och hur forskningen på området prioriteras.

Läs mer: Biesiekierski JR m.fl. Non-coeliac gluten sensitivity. The Lancet. 2025; DOI: 10.1016/S0140-6736(25)01533-8.