Nutrition

En mer hållbar vardagsmeny med klimatberäknade recept

Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag. Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag.

Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans tagit fram en matsedel som är både kostnads- och näringsberäknad. För första gången ingår även rätternas klimatpåverkan. Matsedeln bygger på Livsmedelsverkets kostråd – att äta grönare, lagom mycket och röra på sig. För att göra det enkelt har maträtterna märkts med en symbol, ett litet grönt löv, i en tregradig skala. Tre löv signalerar att maträtten ger det lägsta klimatavtrycket.

Syftet med matsedeln är att ge inspiration och bidra till mer hälsosamma matvanor och en mer hållbar framtid.

Konsumentverket gör varje år beräkningar av referensvärden för några av hushållens vanligaste utgiftsområden, där livsmedel är ett område. Kostnader för livsmedel beräknas utifrån en näringsberäknad fyra veckors matsedel, som omfattar frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål per dag.

Matsedeln visar exempel på hälsosamma måltider och de beräknade kostnaderna kan användas som stöd och referensvärden vid budgetrådgivning och vid hushållens egen planering av hushållsbudget. Den nya matsedeln innehåller nu en ökad andel vegetariska måltider, mindre mängder rött kött och charkprodukter och till viss del även mindre mängder mejeriprodukter. Kostnaderna för kött, ägg och mejeriprodukter har beräknats med hänsyn till såväl djurskydd och djurhälsa som en miljö- och klimateffektiv produktion. Kostnaderna för fisk-och skaldjur grundar sig på MSC-märkta produkter.

Beräkningarna av klimatavtryck har gjorts utifrån Rise klimatdatabas och gränserna för de olika symbolerna utgår från Världsnaturfondens koncept ”One planet plate”, som har tagit fram en så kallad klimatbudget för mat. Den visar hur stor klimatpåverkan våra måltider kan ha för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål om maximalt 1,5 graders global uppvärmning. Budgeten är 11 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per person och vecka. För en lunch eller middag blir det i snitt 0,5 kg CO2e per måltid.

Matsedeln ”Vad ska vi äta i dag”

Källa: Livsmedelsverket

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 12 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA