Livsmedel

Stora skillnader i ungdomars matvanor

Ungdomars matvanor oroar – det gäller särskilt socioekonomiskt utsatta grupper. Matvanorna riskerar att leda till ohälsa på sikt. Generellt äter de flesta ungdomar för lite … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\nUngdomars matvanor oroar – det gäller särskilt socioekonomiskt utsatta grupper. Matvanorna riskerar att leda till ohälsa på sikt. Generellt äter de flesta ungdomar för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket godis, glass, kakor, snacks och läsk. Var femte har övervikt eller fetma. Det visar en ny nationell matvaneundersökning bland ungdomar från Livsmedelsverket.\n\n

– Resultaten visar att samhället behöver kraftsamla inom många olika områden. På lång sikt handlar det om att minska de sociala klyftorna. På kort sikt handlar det om att göra det enklare att äta bra, särskilt för familjer som har det sämst, säger Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör.

Matvanorna bland ungdomar med högutbildade föräldrar är bättre, ungdomar med lågutbildade föräldrar äter mindre grönsaker och fisk, och dricker mer läsk. Även övervikt och fetma är vanligare bland ungdomar med lågutbildade föräldrar.\n– En särskilt utsatt grupp är ungdomar som inte går på gymnasiet. Av dem har 23 procent fetma, jämfört med 6 procent bland de ungdomar som går på gymnasiet. Men då det var få deltagare i gruppen som inte går på gymnasiet, bör resultaten tolkas med försiktighet, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

Generellt äter ungdomar för lite frukt och grönsaker, knappt en av tio äter de 500 gram per dag som rekommenderas för hälsan. Konsumtionen av rött kött och chark är för hög. På gymnasiet äter killarna dubbelt så mycket kött som tjejerna, medan tjejerna i alla åldrar äter mer frukt och grönt. För lite frukt och grönt och för mycket rött kött och chark är varken bra för hälsan eller miljön.

Godis, läsk, kakor och snacks ger 17 procent av den totala mängden kalorier. Det är mindre jämfört med 2003, men fortfarande mycket.\n– En del ungdomar får i sig betydligt mer än detta vilket är bekymmersamt. Godis, kakor, snacks och läsk tar plats från vanlig mat, vilket kan leda till brist på viktiga näringsämnen, säger Anna Karin Lindroos.

Under hösten kommer fördjupade analyser att göras, bland annat kring ungdomars fysiska aktivitet, intag av olika näringsämnen, socioekonomiska skillnader samt skolmåltidernas betydelse för matvanorna. Analyser kring blod- och urinprover kommer också att göras.

Resultat från Riksmaten Ungdom inklusive rapporten del 1 – Livsmedelskonsumtion

Kommuner som deltog i undersökningen

Ytterligare information för journalister

Livsmedelsverkets presstjänst, 018-17 53 40

\nFAKTA OM RIKSMATEN UNGDOM 2016-17

Drygt 3 000 barn och ungdomar deltog, i åk 5, åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Drygt 200 klasser från 130 slumpmässigt utvalda skolor spridda över landet

Ungdomarna registrerade vad de åt och drack

Besvarade enkät om levandsvanor

Hade på sig en aktivitetsmätare i en vecka

Mätte längd och vikt

Drygt 1 000 elever lämnade blod- och urinprov

I undersökningen om ungdomar som inte går på gymnasiet deltog 81 personer

Källa: Livsmedelsverket

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Yrkesliv

Hallå där Kjell Olsson, ordförande DRF!

Ni har precis släppt programmet till DRF’s årliga kongress som går av stapeln 13-14 april i Sollentuna. Varför tycker du att dietister ska delta?

Nina Granberg 15 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

– Vi är mycket nöjda över programmet och jag tror att det kommer att tilltala många dietister, både utifrån bredden, variationen och aktualiteten. Vi har också satsat på att ge mycket utrymme och tid till att få träffas och umgås med kollegor från hela landet då vi ser ett väldigt stort värde i att ge möjlighet att knyta kontakter med varandra.

Finns det något speciellt tema i år eller något annat som du vill lyfta fram?

– Vi har valt att inte fokusera på något särskilt tema, utan snarare satsa på en bredd och variation i programmet som vi tror kan tilltala så många som möjligt. Från styrelsens sida ser vi fram emot att både kunna presentera DRF:s nya strategiska plan och Sveriges första kompetensbeskrivning för dietister. Snarare än att lyfta fram en enskild programpunkt vill jag snarare lyfta just bredden i programmet. Jag har redan börjat få lite beslutsvånda vad jag ska välja att lyssna på de tillfällen när vi har flera parallella programpunkter samtidigt.

Kommer det finnas möjlighet att delta online?

– Nej, kongressen kommer denna gång enbart att vara fysisk. De två senaste kongresserna har varit digitala och många av våra medlemmar ser fram emot att få träffas fysiskt igen. Medan vi förstår att en del medlemmar gärna önskat se en hybrid-kongress så innebär en sådan lösning bland annat betydligt större kostnader. Det riskerar också ge en del arbetsgivare en ursäkt för att inte tillåta sina dietister att delta fysiskt (även om vi har full förståelse för att det också medför att vissa inte kan delta alls). Vi har i styrelsen flera gånger diskuterat att varannan kongress kanske bör vara fysisk och varannan digital, samtidigt bör det vara upp till framtida styrelser att fatta beslut inför varje kongress.

Fram till 31 januari säljs rabatterade Early bird-biljetter.

Läs mer och ta del av hela programmet HÄR.