Livsmedel

Stora skillnader i ungdomars matvanor

Ungdomars matvanor oroar – det gäller särskilt socioekonomiskt utsatta grupper. Matvanorna riskerar att leda till ohälsa på sikt. Generellt äter de flesta ungdomar för lite … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\nUngdomars matvanor oroar – det gäller särskilt socioekonomiskt utsatta grupper. Matvanorna riskerar att leda till ohälsa på sikt. Generellt äter de flesta ungdomar för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket godis, glass, kakor, snacks och läsk. Var femte har övervikt eller fetma. Det visar en ny nationell matvaneundersökning bland ungdomar från Livsmedelsverket.\n\n

– Resultaten visar att samhället behöver kraftsamla inom många olika områden. På lång sikt handlar det om att minska de sociala klyftorna. På kort sikt handlar det om att göra det enklare att äta bra, särskilt för familjer som har det sämst, säger Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör.

Matvanorna bland ungdomar med högutbildade föräldrar är bättre, ungdomar med lågutbildade föräldrar äter mindre grönsaker och fisk, och dricker mer läsk. Även övervikt och fetma är vanligare bland ungdomar med lågutbildade föräldrar.\n– En särskilt utsatt grupp är ungdomar som inte går på gymnasiet. Av dem har 23 procent fetma, jämfört med 6 procent bland de ungdomar som går på gymnasiet. Men då det var få deltagare i gruppen som inte går på gymnasiet, bör resultaten tolkas med försiktighet, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

Generellt äter ungdomar för lite frukt och grönsaker, knappt en av tio äter de 500 gram per dag som rekommenderas för hälsan. Konsumtionen av rött kött och chark är för hög. På gymnasiet äter killarna dubbelt så mycket kött som tjejerna, medan tjejerna i alla åldrar äter mer frukt och grönt. För lite frukt och grönt och för mycket rött kött och chark är varken bra för hälsan eller miljön.

Godis, läsk, kakor och snacks ger 17 procent av den totala mängden kalorier. Det är mindre jämfört med 2003, men fortfarande mycket.\n– En del ungdomar får i sig betydligt mer än detta vilket är bekymmersamt. Godis, kakor, snacks och läsk tar plats från vanlig mat, vilket kan leda till brist på viktiga näringsämnen, säger Anna Karin Lindroos.

Under hösten kommer fördjupade analyser att göras, bland annat kring ungdomars fysiska aktivitet, intag av olika näringsämnen, socioekonomiska skillnader samt skolmåltidernas betydelse för matvanorna. Analyser kring blod- och urinprover kommer också att göras.

Resultat från Riksmaten Ungdom inklusive rapporten del 1 – Livsmedelskonsumtion

Kommuner som deltog i undersökningen

Ytterligare information för journalister

Livsmedelsverkets presstjänst, 018-17 53 40

\nFAKTA OM RIKSMATEN UNGDOM 2016-17

Drygt 3 000 barn och ungdomar deltog, i åk 5, åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Drygt 200 klasser från 130 slumpmässigt utvalda skolor spridda över landet

Ungdomarna registrerade vad de åt och drack

Besvarade enkät om levandsvanor

Hade på sig en aktivitetsmätare i en vecka

Mätte längd och vikt

Drygt 1 000 elever lämnade blod- och urinprov

I undersökningen om ungdomar som inte går på gymnasiet deltog 81 personer

Källa: Livsmedelsverket

Forskning

Kockens val får matgäster att prova nytt

Att framhäva ett vegetariskt alternativ som ”Kockens val” kan få fler gäster att välja just det. Det visar en ny svensk studie från Örebro universitet, genomförd i en à la carte-restaurang med hållbarhetsprofil i Stockholm.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 14 november, 2025 • 2 minuters läsning

Alla rätter i studien var vegetariska, men en av dem imiterade en klassisk svensk kötträtt: pannbiff. Den rätten blev också mest populär oavsett hur menyn var utformad. Däremot ökade intresset för en linsrätt med ”zero waste”-pesto markant när den märktes med ”Kockens val”. Effekten var tydligast för den minst populära rätten – vilket tyder på att kockens rekommendation kan hjälpa gäster att våga välja något nytt.

Forskarna konstaterar också att effekten av ”Kockens val” var starkare än placeringen på menyn, något som tidigare forskning visat kan påverka valen. Det tyder på att expertauktoritet kan väga tyngre än visuella faktorer.

Vego-pannbiff populärast

Pannbiffen var särskilt populär bland gäster födda i Sverige, vilket forskarna tolkar som ett uttryck för hur djupt svensk matkultur sitter – även när kötträtten får vegetariskt innehåll. Resultaten stödjer teorin att våra matval till stor del styrs av vanor och kulturella referenser.

Enkätsvaren visade att män och gäster med lägre utbildningsnivå mer sällan valde linser, medan kvinnor och högutbildade oftare gjorde det. Män föredrog i högre grad den ”köttiga” pannbiffen, ett mönster som speglar tidigare studier där kött kopplas till maskulinitet.

Att märka en rätt med ”Gästernas val” påverkade inte försäljningen. Forskarna menar att sociala signaler kräver upprepning och starkare sociala band för att påverka beteende – något som inte uppstår vid ett enstaka restaurangbesök.

Ingen risk för smakbakslag

Alla rätter fick höga smakbetyg, oavsett menyformulering. Gästerna var lika nöjda med maten, vilket visar att ”Kockens val” kan användas som styrmedel utan att påverka upplevelsen negativt.

Studien är en del av forskningsprojektet PAN Sweden, finansierat av Formas, och är den tredje publikationen från doktoranden Ansung Kim vid Örebro universitet.

Läs mer: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494425002890

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 13 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y