Livsmedel

Stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet

Ny kohortstudie ger stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet. I en stor kohortstudie där man följt 37 233 amerikanska vuxna … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Ny kohortstudie ger stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet.

I en stor kohortstudie där man följt 37 233 amerikanska vuxna (20 år eller äldre) under lång tid (297 768 personår) kunde man inte se något generellt samband mellan vare sig en lågkolhydrat- eller en lågfettdiet, och en total dödlighet. Däremot kunde en hälsosam lågkolhydratdiet (mindre mängd kolhydrater med låg kvalitet och högre mängder växtprotein samt omättat fett) och en hälsosam diet med låg fetthalt (mindre mängd mättat fett och högre mängder kolhydrater av hög kvalitet och växtprotein) korreleras med en lägre total dödlighet.

Studien indikerar sålunda att både lågkolhydratdiet och en kost med liten mängd fett, kan leda till ökad dödlighet beroende på livsmedelskvalitet och makronutrienternas källor.

Man definierade högkvalitativa kolhydrater som kolhydrater från fullkorn, hela frukter, baljväxter och icke-stärkelserika grönsaker. Låg kvalitativa kolhydrater som kolhydrater från raffinerade spannmål, tillsatt socker, fruktjuice, potatis och andra stärkelserika grönsaker.

Studie: Shan Z, Guo Y, Hu FB, Liu L, Qi Q. Association of Low-Carbohydrate and Low-Fat Diets With Mortality Among US Adults. JAMA Intern Med. Published online January 21, 2020. doi:10.1001/jamainternmed.2019.6980

Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Livsmedelsverket uppdaterar årligen databasen genom egna analysprojekt. I årets version ingår bland annat ägg, kyld vaniljsås, gräddersättningsprodukter, kakaosmör, kokosmjölk samt olika matfetter,...

Forskning

Inget stöd för blodsockermätare hos friska

En svensk narrativ översikt visar att det saknas vetenskapligt stöd för att kontinuerliga blodsockermätare förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos personer utan diabetes.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten som har publicerats i JAMA Internal Medicine sammanfattar det aktuella vetenskapliga kunskapsläget om kontinuerliga blodsockermätare (CGM). Enligt forskarna saknas vetenskapligt stöd för att tekniken förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos personer utan diabetes.

CGM utvecklades för personer med typ 1-diabetes och används i dag även av många med typ 2-diabetes. För personer med typ 2-diabetes kan tekniken underlätta behandlingen, minska behovet av upprepade fingerstick och ge en mindre förbättring av långtidsblodsockret, särskilt hos personer med ökad risk för hypoglykemi.

För personer utan diabetes fann forskarna däremot inget vetenskapligt stöd för att kontinuerlig blodsockermätning leder till bättre hälsa eller förebygger sjukdom.

– Det här är en teknik som gör enorm nytta för vissa patientgrupper. Men den används allt mer av grupper där vi inte vet om den gör någon nytta alls, eller om den till och med kan vara skadlig, säger Minna Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin och en av författarna till översikten.

Forskarna varnar också för att normala variationer i blodsockret kan övertolkas, vilket riskerar att leda till onödig oro eller kostförändringar utan dokumenterad nytta. De lyfter även att den ökande användningen bland friska personer kan ta vårdresurser i anspråk när patienter söker hjälp att tolka sina mätvärden.

LÄS MER:

Continuous Glucose Monitoring in Type 2 Diabetes and Beyond. DOI: https://doi.org/10.1001/jamainternmed.2026.2772
Continuous Glucose Monitoring With and Without Type 2 Diabetes (Patient Page). DOI: https://doi.org/10.1001/jamainternmed.2026.2769