Livsmedel

Stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet

Ny kohortstudie ger stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet. I en stor kohortstudie där man följt 37 233 amerikanska vuxna … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Ny kohortstudie ger stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet.

I en stor kohortstudie där man följt 37 233 amerikanska vuxna (20 år eller äldre) under lång tid (297 768 personår) kunde man inte se något generellt samband mellan vare sig en lågkolhydrat- eller en lågfettdiet, och en total dödlighet. Däremot kunde en hälsosam lågkolhydratdiet (mindre mängd kolhydrater med låg kvalitet och högre mängder växtprotein samt omättat fett) och en hälsosam diet med låg fetthalt (mindre mängd mättat fett och högre mängder kolhydrater av hög kvalitet och växtprotein) korreleras med en lägre total dödlighet.

Studien indikerar sålunda att både lågkolhydratdiet och en kost med liten mängd fett, kan leda till ökad dödlighet beroende på livsmedelskvalitet och makronutrienternas källor.

Man definierade högkvalitativa kolhydrater som kolhydrater från fullkorn, hela frukter, baljväxter och icke-stärkelserika grönsaker. Låg kvalitativa kolhydrater som kolhydrater från raffinerade spannmål, tillsatt socker, fruktjuice, potatis och andra stärkelserika grönsaker.

Studie: Shan Z, Guo Y, Hu FB, Liu L, Qi Q. Association of Low-Carbohydrate and Low-Fat Diets With Mortality Among US Adults. JAMA Intern Med. Published online January 21, 2020. doi:10.1001/jamainternmed.2019.6980

Yrkesfrågor

Ny Dietistvecka ska bli mer än ett jubileum

I oktober är det premiär för Dietistveckan. Med initiativet vill Dietisternas Riksförbund fira 20 år med dietistlegitimation och skapa en återkommande mötesplats för yrkeskåren.

Nina Granberg 26 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Veckan går av stapeln den 12–16 oktober och är öppen för alla dietister och dietiststudenter i Sverige, både medlemmar och icke-medlemmar.

– Det är en väldigt viktig milstolpe för professionen som vi...

Kostråd & riktlinjer

Unga som tränar behöver sällan proteintillskott

Många tränande ungdomar fokuserar på protein för att bygga muskler. Men en varierad kost som täcker energibehovet ger normalt tillräckligt, visar en ny kunskapssammanställning från Livsmedelsverket.

Nina Granberg 26 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt Riksidrottsförbundet behöver de flesta idrottare 1,2–2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Uppgifterna är inte specifikt framtagna för ungdomar, men Livsmedelsverkets beräkningar visar att även unga kan nå dessa nivåer genom vanlig mat, förutsatt att de äter tillräckligt mycket.

Rapporten pekar samtidigt på betydelsen av det totala energiintaget. Vid energiunderskott används protein som energi i stället för till muskeluppbyggnad.

– Fokuserar man för mycket på protein är det risk att man äter ensidigt och missar andra viktiga näringsämnen. Det är inte bra om proteintillskott ersätter riktig mat, säger Josefin Edwall Löfvenborg, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det viktigaste är den sammanlagda mängden energi och protein under dagen. Protein kan med fördel fördelas med två till fyra timmars mellanrum och ätas inom en till två timmar efter träningen, särskilt om man inte har ätit nyligen. I en översiktsartikel som ingår i underlaget föreslås omkring 15–20 gram efter träningen. Det motsvarar exempelvis ett glas lättmjölk och två knäckebröd med ost. Kunskapen om den exakta tidpunktens betydelse är dock begränsad och bygger delvis på forskning om vuxna.

Tungmetaller i vissa proteinpulver

Även vegetarisk och vegansk kost kan täcka behovet. Vid helt växtbaserad kost krävs större kunskap om livsmedlens proteininnehåll och hur olika proteinkällor kompletterar varandra. Spannmål och baljväxter behöver inte kombineras i samma måltid, utan det räcker att de ingår i kosten under samma dag.

Vid provtagning har tungmetaller hittats i vissa proteinpulver. Muskelbyggande kosttillskott och så kallade pre-workout-produkter har också innehållit odeklarerade läkemedels- eller dopningsklassade ämnen. För kreatin och BCAA saknas tillräcklig kunskap om säkerheten för barn och ungdomar.

Rapporten bygger på litteraturgenomgångar och beräkningar, inte på en ny klinisk studie på tränande ungdomar. Den ska användas som vetenskapligt underlag när Livsmedelsverkets kostråd för barn och ungdomar uppdateras. De nya råden beräknas vara färdiga 2027.

Läs kunskapssammanställningen HÄR.