Livsmedel

Stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet

Ny kohortstudie ger stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet. I en stor kohortstudie där man följt 37 233 amerikanska vuxna … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Ny kohortstudie ger stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet.

I en stor kohortstudie där man följt 37 233 amerikanska vuxna (20 år eller äldre) under lång tid (297 768 personår) kunde man inte se något generellt samband mellan vare sig en lågkolhydrat- eller en lågfettdiet, och en total dödlighet. Däremot kunde en hälsosam lågkolhydratdiet (mindre mängd kolhydrater med låg kvalitet och högre mängder växtprotein samt omättat fett) och en hälsosam diet med låg fetthalt (mindre mängd mättat fett och högre mängder kolhydrater av hög kvalitet och växtprotein) korreleras med en lägre total dödlighet.

Studien indikerar sålunda att både lågkolhydratdiet och en kost med liten mängd fett, kan leda till ökad dödlighet beroende på livsmedelskvalitet och makronutrienternas källor.

Man definierade högkvalitativa kolhydrater som kolhydrater från fullkorn, hela frukter, baljväxter och icke-stärkelserika grönsaker. Låg kvalitativa kolhydrater som kolhydrater från raffinerade spannmål, tillsatt socker, fruktjuice, potatis och andra stärkelserika grönsaker.

Studie: Shan Z, Guo Y, Hu FB, Liu L, Qi Q. Association of Low-Carbohydrate and Low-Fat Diets With Mortality Among US Adults. JAMA Intern Med. Published online January 21, 2020. doi:10.1001/jamainternmed.2019.6980

Forskning

Ny studie: Metaller i småbarns kost

Maten ger barn viktiga näringsämnen, men är också en väg för exponering för metaller som kadmium och kvicksilver. I en ny studie har forskare undersökt hur olika kostmönster hänger samman med halterna av både oönskade metaller och nödvändiga spårämnen hos svenska småbarn.

Redaktionen 2 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Resultaten ger en sammansatt bild: de livsmedel som bidrar med näring kan samtidigt bidra till viss metallexponering. Studien bygger på Riksmaten småbarn och omfattar 305 barn i 1,5- årsåldern och 288 fyraåringar. Vårdnadshavarna registrerade barnens mat under två dagar. Forskarna analyserade sedan blod- och urinprov för bland annat arsenik, kadmium, kvicksilver, selen och zink och jämförde resultaten med barnens kostmönster.

Barn som åt mer fisk och skaldjur hade högre halter av selen, men också av kvicksilver och arsenikföreningen arsenobetain. Forskarna skiljer på olika former av arsenik: arsenobetain kommer framför allt från fisk och skaldjur och säger inte samma sak om exponeringen för den mer problematiska oorganiska arseniken. De såg också ett samband mellan grönsaksintag och låga halter av markörer för oorganisk arsenik hos fyraåringarna.

Hos de yngsta barnen var kostmönster med större inslag av växtbaserade kött- och mjölkalternativ, nötter och frön kopplade till högre kadmiumhalter. Sambandet var mindre tydligt hos fyraåringarna. Forskarna pekar på att växter kan ta upp kadmium från jorden, men studien kan inte avgöra hur mycket som kom från en viss produkt. De efterlyser därför fler analyser av metallhalterna i specifika livsmedel.

Låga metallhalter – men frågor om selen

Halterna av giftiga metaller var generellt låga hos barnen. Samtidigt bedömer forskarna, utifrån de uppmätta blodvärdena, att omkring hälften kan ha haft en mindre gynnsam selenstatus. Fisk och skaldjur var kopplade till högre selenhalter, men studien ger inte underlag för att peka ut ett visst kostmönster som bäst för barn.

Forskarna betonar att detta är en studie av samband vid en viss tidpunkt. Kostregistreringen omfattade bara två dagar, och det var svårt att få urinprov från de yngsta barnen. Resultaten visar därmed inte att en viss mat orsakar en viss metallhalt eller hälsopåverkan. För dietister är studiens värde snarare att den visar varför råd om barns mat behöver väga in flera ämnen samtidigt och bygga på hela kosten.

Källa: Islam et al., Identifying dietary sources and patterns of exposure to toxic metals and other trace elements in Swedish toddlers and young children, Journal of Exposure Science & Environmental Epidemiology, 25 september 2026.

Graviditet

Kostbehandling vid graviditetsdiabetes

Kvinnor som får graviditetsdiabetes är ofta motiverade och vill göra rätt. För dietisten kan utmaningen därför ibland vara att bromsa snarare än att lägga till fler råd. – Patienten behöver inte äta den mest perfekta kosten. Det kan räcka med några små förändringar för att blodsockret ska bli bra, säger dietisten Anna Turesson Wadell.

Nina Granberg 1 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Att behandla graviditetsdiabetes är en återkommande del av Anna Turesson Wadells kliniska vardag. Hon är legitimerad dietist och medicine doktor och arbetar som primärvårdsdietist i Region Örebro län.