Livsmedel

Stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet

Ny kohortstudie ger stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet. I en stor kohortstudie där man följt 37 233 amerikanska vuxna … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Ny kohortstudie ger stöd för samband mellan dödlighet och livsmedelskvalitet, inte val av diet.

I en stor kohortstudie där man följt 37 233 amerikanska vuxna (20 år eller äldre) under lång tid (297 768 personår) kunde man inte se något generellt samband mellan vare sig en lågkolhydrat- eller en lågfettdiet, och en total dödlighet. Däremot kunde en hälsosam lågkolhydratdiet (mindre mängd kolhydrater med låg kvalitet och högre mängder växtprotein samt omättat fett) och en hälsosam diet med låg fetthalt (mindre mängd mättat fett och högre mängder kolhydrater av hög kvalitet och växtprotein) korreleras med en lägre total dödlighet.

Studien indikerar sålunda att både lågkolhydratdiet och en kost med liten mängd fett, kan leda till ökad dödlighet beroende på livsmedelskvalitet och makronutrienternas källor.

Man definierade högkvalitativa kolhydrater som kolhydrater från fullkorn, hela frukter, baljväxter och icke-stärkelserika grönsaker. Låg kvalitativa kolhydrater som kolhydrater från raffinerade spannmål, tillsatt socker, fruktjuice, potatis och andra stärkelserika grönsaker.

Studie: Shan Z, Guo Y, Hu FB, Liu L, Qi Q. Association of Low-Carbohydrate and Low-Fat Diets With Mortality Among US Adults. JAMA Intern Med. Published online January 21, 2020. doi:10.1001/jamainternmed.2019.6980

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.

Tidningen Dietisten

Nytt nummer: Tema – Graviditet

I det här numret riktar vi blicken mot graviditet, en tid då näringsbehoven förändras och frågorna om maten kan bli många. Vi undersöker hur gravida äter och hur dietisten kan hjälpa till att omsätta rekommendationerna i vardagen. Här möts ny forskning och kliniska erfarenheter, från näringsämnen som förtjänar mer uppmärksamhet till kostråd som gör skillnad utan att skapa onödig oro.

6 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Ur temat:

Vi tittar närmare på varför så få gravida når näringsmålen, kolinets betydelse under graviditeten och kostbehandling vid graviditetsdiabetes.

Dessutom i detta nummer:

Profilen: Gerd Faxén...