Livsmedel

Risk för bakteriesmitta kan öka när mat utsätts för ljus

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den matburna listeriabakterien, som kan infektera människor och orsaka tillfälliga magproblem, är en allvarlig hälsorisk för gravida och personer med nedsatt immunförsvar. I en avhandling vid Umeå universitet beskrivs hur bakterien, som ibland orsakar den dödliga sjukdomen listerios, reagerar på ljus genom att aktivera försvarsmekanismer.

Listeria monocytogenes, även känd som Listeriabakterien, är vanlig i naturen men kan ibland sprida sig till mat, och då främst opastöriserade mejeriprodukter och smörgåspålägg. Listeriabakterien kan växa i mat som förvaras i kylskåp och om smittad mat äts utan att ha blivit ordentligt upphettad kan bakterien orsaka infektioner.

Forskarna har nu upptäckt en ny egenskap hos Listeria, nämligenatt bakterien aktiverar skyddsmekanismer när den utsätts för ljus. Upptäckten av hur listeriabakterien reagerar på ljus kan i framtiden komma att bli användbar inom matindustrin för att förhindra spridning av bakterien.\nI sin avhandling beskriver Christopher Andersson, doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi, även upptäckten av två nya molekyler som bekämpar listeriabakteriens sjukdomsframkallande förmåga. Forskarna har utforskat hur molekylerna kan användas för att förhindra bakterien från att orsaka sjukdom.

För friska individer är listeriabakterien i allmänhet ingen fara, utan ger oftast bara några dagars magproblem. Men för personer som har nedsatt immunsystem eller är gravida kan bakterien dock vara mycket farlig. Om en bakterieinfektion sprider sig till hjärnan kan den ge upphov till sjukdomen ”listerios”, vilket har en dödlighet på 20-30 procent. Om en gravid person får i sig bakterien kan den sprida sig till fostret och orsaka missfall.\n– Förhoppningen är att kunskapen om hur ljus och de små molekylerna påverkar bakterien i framtiden kan användas för att förhindra spridning av listeriabakterien och att behandla listerios, säger Christopher Andersson.

Christopher Andersson är från Karlshamn i Blekinge. Han är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi och ingår i Jörgen Johanssons forskargrupp.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Källa: Umeå universitet

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.