Livsmedel

Risk för bakteriesmitta kan öka när mat utsätts för ljus

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den matburna listeriabakterien, som kan infektera människor och orsaka tillfälliga magproblem, är en allvarlig hälsorisk för gravida och personer med nedsatt immunförsvar. I en avhandling vid Umeå universitet beskrivs hur bakterien, som ibland orsakar den dödliga sjukdomen listerios, reagerar på ljus genom att aktivera försvarsmekanismer.

Listeria monocytogenes, även känd som Listeriabakterien, är vanlig i naturen men kan ibland sprida sig till mat, och då främst opastöriserade mejeriprodukter och smörgåspålägg. Listeriabakterien kan växa i mat som förvaras i kylskåp och om smittad mat äts utan att ha blivit ordentligt upphettad kan bakterien orsaka infektioner.

Forskarna har nu upptäckt en ny egenskap hos Listeria, nämligenatt bakterien aktiverar skyddsmekanismer när den utsätts för ljus. Upptäckten av hur listeriabakterien reagerar på ljus kan i framtiden komma att bli användbar inom matindustrin för att förhindra spridning av bakterien.\nI sin avhandling beskriver Christopher Andersson, doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi, även upptäckten av två nya molekyler som bekämpar listeriabakteriens sjukdomsframkallande förmåga. Forskarna har utforskat hur molekylerna kan användas för att förhindra bakterien från att orsaka sjukdom.

För friska individer är listeriabakterien i allmänhet ingen fara, utan ger oftast bara några dagars magproblem. Men för personer som har nedsatt immunsystem eller är gravida kan bakterien dock vara mycket farlig. Om en bakterieinfektion sprider sig till hjärnan kan den ge upphov till sjukdomen ”listerios”, vilket har en dödlighet på 20-30 procent. Om en gravid person får i sig bakterien kan den sprida sig till fostret och orsaka missfall.\n– Förhoppningen är att kunskapen om hur ljus och de små molekylerna påverkar bakterien i framtiden kan användas för att förhindra spridning av listeriabakterien och att behandla listerios, säger Christopher Andersson.

Christopher Andersson är från Karlshamn i Blekinge. Han är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi och ingår i Jörgen Johanssons forskargrupp.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Källa: Umeå universitet

Neurologi

Nya brittiska råd om nutrition vid Parkinson

Hur påverkar symtom vid Parkinson nutrition och vikt? Och hur kan dietister stötta patienter när det gäller nutritionsrelaterade symtom och biverkningar? Det är frågor som står i centrum i en ny uppdaterad brittisk vägledning.

Nina Granberg 9 april, 2026 • Uppdaterades 26 april, 2026 • 2 minuters läsning

Det är Parkinson’s UK och British Dietetic Association (BDA) som står bakom den uppdaterade vägledningen. Det som framför allt är nytt är att den är tydligare symtomstyrd snarare än uppbyggd utifrån...

Hjärta & kärl

Kaffe påverkar hjärthälsan olika - gener kan spela roll

Hur kaffe påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom kan bero på genetiska faktorer. Det visar ny forskning baserad på en stor svensk studie.

Nina Granberg 23 april, 2026 • Uppdaterades 25 april, 2026 • 1 minuts läsning

Forskarna fann att sambandet mellan kaffedrickande och tidiga tecken på åderförkalkning i hjärtats kranskärl inte var detsamma för alla deltagare. Enligt studien sågs en högre förekomst av sådana förändringar hos vissa personer som drack kaffe ofta och samtidigt hade en specifik genetisk profil kopplad till snabbare koffeinmetabolism.

– Våra resultat visar att kopplingen mellan kaffe och förekomsten av tidiga tecken på kranskärlsateroskleros inte är detsamma för alla, utan påverkas av individens genetiska bakgrund. För vissa personer kan mycket kaffedrickande vara kopplad till en ökad förekomst, säger Vanessa Kaplan doktorand vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Analysen bygger på data från SCAPIS, en stor svensk studie om hjärt- och lunghälsa där deltagarna genomgått avancerade undersökningar, bland annat bilddiagnostik av kranskärlen.

Forskarna lyfter resultaten som ett möjligt steg mot mer individanpassade råd om kost och livsstil.

– I framtiden kan rekommendationer kring kost och livsstil, inklusive kaffedrickande, behöva anpassas utifrån genetiska faktorer. .

Nästa steg blir att undersöka hur bredare kostmönster, enskilda livsmedel och näringsämnen samverkar med genetiska faktorer för att påverka risken för hjärt-kärlsjukdom