Livsmedel

Risk för bakteriesmitta kan öka när mat utsätts för ljus

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den matburna listeriabakterien, som kan infektera människor och orsaka tillfälliga magproblem, är en allvarlig hälsorisk för gravida och personer med nedsatt immunförsvar. I en avhandling vid Umeå universitet beskrivs hur bakterien, som ibland orsakar den dödliga sjukdomen listerios, reagerar på ljus genom att aktivera försvarsmekanismer.

Listeria monocytogenes, även känd som Listeriabakterien, är vanlig i naturen men kan ibland sprida sig till mat, och då främst opastöriserade mejeriprodukter och smörgåspålägg. Listeriabakterien kan växa i mat som förvaras i kylskåp och om smittad mat äts utan att ha blivit ordentligt upphettad kan bakterien orsaka infektioner.

Forskarna har nu upptäckt en ny egenskap hos Listeria, nämligenatt bakterien aktiverar skyddsmekanismer när den utsätts för ljus. Upptäckten av hur listeriabakterien reagerar på ljus kan i framtiden komma att bli användbar inom matindustrin för att förhindra spridning av bakterien.\nI sin avhandling beskriver Christopher Andersson, doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi, även upptäckten av två nya molekyler som bekämpar listeriabakteriens sjukdomsframkallande förmåga. Forskarna har utforskat hur molekylerna kan användas för att förhindra bakterien från att orsaka sjukdom.

För friska individer är listeriabakterien i allmänhet ingen fara, utan ger oftast bara några dagars magproblem. Men för personer som har nedsatt immunsystem eller är gravida kan bakterien dock vara mycket farlig. Om en bakterieinfektion sprider sig till hjärnan kan den ge upphov till sjukdomen ”listerios”, vilket har en dödlighet på 20-30 procent. Om en gravid person får i sig bakterien kan den sprida sig till fostret och orsaka missfall.\n– Förhoppningen är att kunskapen om hur ljus och de små molekylerna påverkar bakterien i framtiden kan användas för att förhindra spridning av listeriabakterien och att behandla listerios, säger Christopher Andersson.

Christopher Andersson är från Karlshamn i Blekinge. Han är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi och ingår i Jörgen Johanssons forskargrupp.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Källa: Umeå universitet

Folkhälsa

Fem minuters extra rörelse om dagen kan rädda liv

Bara fem minuter mer pulshöjande fysisk aktivitet per dag, eller att sitta en halvtimme mindre, kan göra en märkbar skillnad för folkhälsan. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 21 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Forskarna analyserade data från mer än 135 000 vuxna i Norge, Sverige, USA och Storbritannien för att förstå hur små, realistiska förändringar i vardagsvanor påverkar dödlighet. Deltagarna bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt åtta år.

Resultaten tyder på att även blygsamma förändringar spelar roll. För de minst aktiva individerna kan fem minuter extra fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet per dag förebygga cirka sex procent av dödsfallen. När detta tillämpas på hela befolkningen, exklusive de mest aktiva, stiger siffran till tio procent.

Att minska stillasittandet visade också fördelar, om än mindre. Att sitta 30 minuter mindre per dag kan förebygga omkring tre procent av dödsfallen bland de minst aktiva och sju procent i hela befolkningen.

– Dessa resultat visar att små steg kan ha stor effekt, säger Maria Hagströmer, professor på Karolinska institutet, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och medförfattare till studien.

– Du behöver inte springa maraton, bara några extra minuter rask promenad varje dag kan göra skillnad.

Även Ing-Mari Dohrn, docent vid samma institution och medförfattare till studien, betonar att resultaten bygger på vardagsnära förändringar:

– Vår studie fokuserar på realistiska förändringar. För många människor är det mer genomförbart att minska stillasittandet eller lägga till korta stunder av aktivitet än att göra stora livsstilsförändringar.

I ett inlägg på LinkedIn sammanfattar Ing-Mari Dohrn budskapet så här:

”All rörelse räknas, och även realistiska vardagsförändringar kan ha betydande hälsoeffekter!”

Forskarna betonar att dessa förändringar inte ersätter regelbunden träning, men visar hur små justeringar kan bidra till bättre hälsa på befolkningsnivå

Läs mer HÄR.

Forskning

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan vara kopplat till en lägre risk att utveckla demens. Det visar en stor svensk observationsstudie där drygt 27 000 personer följts i upp till 25 år. Samtidigt betonar forskarna bakom studien att resultaten inte ska tolkas som ett stöd för att generellt öka intaget av mättat fett.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 21 januari, 2026 • 3 minuters läsning

Studien som publicerats i tidskriften Neurology har väckt stor uppmärksamhet internationellt, inte minst i USA. Den bygger på kost- och livsstilsdata från 27 670 personer med en medelålder på 58 år vid studiens start. Deltagarna följdes i genomsnitt 25 år, och under uppföljningstiden utvecklade 3 208 personer demens. Diagnoserna hämtades från det...