Livsmedel

Risk för bakteriesmitta kan öka när mat utsätts för ljus

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den matburna listeriabakterien, som kan infektera människor och orsaka tillfälliga magproblem, är en allvarlig hälsorisk för gravida och personer med nedsatt immunförsvar. I en avhandling vid Umeå universitet beskrivs hur bakterien, som ibland orsakar den dödliga sjukdomen listerios, reagerar på ljus genom att aktivera försvarsmekanismer.

Listeria monocytogenes, även känd som Listeriabakterien, är vanlig i naturen men kan ibland sprida sig till mat, och då främst opastöriserade mejeriprodukter och smörgåspålägg. Listeriabakterien kan växa i mat som förvaras i kylskåp och om smittad mat äts utan att ha blivit ordentligt upphettad kan bakterien orsaka infektioner.

Forskarna har nu upptäckt en ny egenskap hos Listeria, nämligenatt bakterien aktiverar skyddsmekanismer när den utsätts för ljus. Upptäckten av hur listeriabakterien reagerar på ljus kan i framtiden komma att bli användbar inom matindustrin för att förhindra spridning av bakterien.\nI sin avhandling beskriver Christopher Andersson, doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi, även upptäckten av två nya molekyler som bekämpar listeriabakteriens sjukdomsframkallande förmåga. Forskarna har utforskat hur molekylerna kan användas för att förhindra bakterien från att orsaka sjukdom.

För friska individer är listeriabakterien i allmänhet ingen fara, utan ger oftast bara några dagars magproblem. Men för personer som har nedsatt immunsystem eller är gravida kan bakterien dock vara mycket farlig. Om en bakterieinfektion sprider sig till hjärnan kan den ge upphov till sjukdomen ”listerios”, vilket har en dödlighet på 20-30 procent. Om en gravid person får i sig bakterien kan den sprida sig till fostret och orsaka missfall.\n– Förhoppningen är att kunskapen om hur ljus och de små molekylerna påverkar bakterien i framtiden kan användas för att förhindra spridning av listeriabakterien och att behandla listerios, säger Christopher Andersson.

Christopher Andersson är från Karlshamn i Blekinge. Han är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi och ingår i Jörgen Johanssons forskargrupp.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Källa: Umeå universitet

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...