Livsmedel

Nya riktlinjer för sjukhusmåltider lyfter matens roll för en god vård

Maten på sjukhus är viktig för patienters hälsa och förutsättningar att tillgodogöra sig medicinsk behandling och bli friska. Men maten blir ofta kvar på tallriken, … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Maten på sjukhus är viktig för patienters hälsa och förutsättningar att tillgodogöra sig medicinsk behandling och bli friska. Men maten blir ofta kvar på tallriken, trots att många patienter är undernärda. Måltiderna måste i högre grad utgå från patientens behov och önskemål och bli en tydligare del av vården. Det är huvudbudskapen i Livsmedelsverkets nya nationella riktlinjer för måltider på sjukhus.

De nationella riktlinjerna betonar vikten av att inkludera måltiderna i vårdens personcentrerade arbetssätt. Personcentrerade måltider utgår från individens behov och önskemål och låter patienten vara delaktig i beslut kring måltiden.

– Det kan till exempel handla om att kunna välja när man ska äta eller att kunna få många små energi- och näringsrika måltider om aptiten är dålig istället för tre stora huvudmål som inte blir uppätna, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket.

Nedsatt aptit är vanligt, nära hälften av alla som läggs in på sjukhus är undernärda eller riskerar undernäring. Undernäring leder till ökat vårdbehov, längre vårdtider och höga samhällskostnader.

Vårdpersonal behöver kunskap och tid för måltider – en utmaning i en belastad vård

Ett personcentrerat arbetssätt kräver en flexibel organisation och att vårdpersonalen har den kunskap och tid som krävs. Detta är ett bekymmer i en redan hårt belastad vård, där måltiden ibland ses som ett störningsmoment och inte som en del av vården.

– En orsak till att måltiderna inte gör den nytta de skulle kunna göra är att måltidsorganisation och vårdavdelningar inte samarbetar tillräckligt kring måltidsfrågor. Det kan bero på att det saknas tid och strukturer för samverkan, men också på bristande kunskap och mandat när det gäller nutritionsfrågor. Det leder till att maten blir kvar på brickan eller serveringsvagnen istället för att ätas upp, säger Ulrika Backlund.

Ett hållbart utbud för hela sjukhuset

Livsmedelsverkets nya riktlinjer lyfter också fram vikten av att se hela sjukhusets utbud av mat och måltider som ett medel för förbättringar och en viktig förebild. Även utbudet som vänder sig till personal, anhöriga och andra besökare i sjukhuskafeterior, restauranger, servicebutiker och eventuella varuautomater spelar roll för individens möjligheter att göra hälsosamma och miljösmarta val. Mat på sjukhuset kan, på ett mycket tydligare sätt än vad den gör idag, verka som ett stöd i en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Måltiderna kan vara ett komplement till en fungerande vård och förbättra vistelsen på sjukhus.

De nationella riktlinjerna för måltider på sjukhus visar hur arbetet kring måltiderna kan utvecklas, bland annat genom tätare samverkan mellan olika professioner på sjukhuset.

Riktlinjerna vänder sig till alla som påverkar kvaliteten på måltiderna, från beslutsfattare och sjukhusledning till avdelningschefer, måltidschefer, kockar och den vård- och servicepersonal som arbetar närmast patienten. Riktlinjerna bygger på vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet och har tagits fram i dialog med Socialstyrelsen och yrkesgrupper inom måltidsområdet och hälso- och sjukvården.

Nationella riktlinjer för måltider på sjukhus

Måltider på sjukhus – film, information och länkar till underlagen

Källa: Livsmedelsverket

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 12 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA