Livsmedel

Nya riktlinjer för sjukhusmåltider lyfter matens roll för en god vård

Maten på sjukhus är viktig för patienters hälsa och förutsättningar att tillgodogöra sig medicinsk behandling och bli friska. Men maten blir ofta kvar på tallriken, … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Maten på sjukhus är viktig för patienters hälsa och förutsättningar att tillgodogöra sig medicinsk behandling och bli friska. Men maten blir ofta kvar på tallriken, trots att många patienter är undernärda. Måltiderna måste i högre grad utgå från patientens behov och önskemål och bli en tydligare del av vården. Det är huvudbudskapen i Livsmedelsverkets nya nationella riktlinjer för måltider på sjukhus.

De nationella riktlinjerna betonar vikten av att inkludera måltiderna i vårdens personcentrerade arbetssätt. Personcentrerade måltider utgår från individens behov och önskemål och låter patienten vara delaktig i beslut kring måltiden.

– Det kan till exempel handla om att kunna välja när man ska äta eller att kunna få många små energi- och näringsrika måltider om aptiten är dålig istället för tre stora huvudmål som inte blir uppätna, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket.

Nedsatt aptit är vanligt, nära hälften av alla som läggs in på sjukhus är undernärda eller riskerar undernäring. Undernäring leder till ökat vårdbehov, längre vårdtider och höga samhällskostnader.

Vårdpersonal behöver kunskap och tid för måltider – en utmaning i en belastad vård

Ett personcentrerat arbetssätt kräver en flexibel organisation och att vårdpersonalen har den kunskap och tid som krävs. Detta är ett bekymmer i en redan hårt belastad vård, där måltiden ibland ses som ett störningsmoment och inte som en del av vården.

– En orsak till att måltiderna inte gör den nytta de skulle kunna göra är att måltidsorganisation och vårdavdelningar inte samarbetar tillräckligt kring måltidsfrågor. Det kan bero på att det saknas tid och strukturer för samverkan, men också på bristande kunskap och mandat när det gäller nutritionsfrågor. Det leder till att maten blir kvar på brickan eller serveringsvagnen istället för att ätas upp, säger Ulrika Backlund.

Ett hållbart utbud för hela sjukhuset

Livsmedelsverkets nya riktlinjer lyfter också fram vikten av att se hela sjukhusets utbud av mat och måltider som ett medel för förbättringar och en viktig förebild. Även utbudet som vänder sig till personal, anhöriga och andra besökare i sjukhuskafeterior, restauranger, servicebutiker och eventuella varuautomater spelar roll för individens möjligheter att göra hälsosamma och miljösmarta val. Mat på sjukhuset kan, på ett mycket tydligare sätt än vad den gör idag, verka som ett stöd i en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Måltiderna kan vara ett komplement till en fungerande vård och förbättra vistelsen på sjukhus.

De nationella riktlinjerna för måltider på sjukhus visar hur arbetet kring måltiderna kan utvecklas, bland annat genom tätare samverkan mellan olika professioner på sjukhuset.

Riktlinjerna vänder sig till alla som påverkar kvaliteten på måltiderna, från beslutsfattare och sjukhusledning till avdelningschefer, måltidschefer, kockar och den vård- och servicepersonal som arbetar närmast patienten. Riktlinjerna bygger på vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet och har tagits fram i dialog med Socialstyrelsen och yrkesgrupper inom måltidsområdet och hälso- och sjukvården.

Nationella riktlinjer för måltider på sjukhus

Måltider på sjukhus – film, information och länkar till underlagen

Källa: Livsmedelsverket

+ Produktnyheter

Nya timbaler ska öka matglädjen för personer med dysfagi

Ett nytt sortiment timbaler utvecklade för personer med tugg- och sväljsvårigheter lanseras nu med målet att minska undernäring och öka livskvaliteten. Produkterna har len konsistens, god smak och ett aptitligt utseende som gör måltiden mer lik den normala.

Nina Granberg 19 november, 2025 • Uppdaterades 20 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Målet är att minska undernäringen och öka livskvaliteten för alla med dysfagi, säger Henrik Mauritzon, grundare av BrandEye som nu lanserar det nya sortimentet

Undernäring är ett utbrett problem bland äldre, särskilt på vård- och omsorgsboenden där upp till 87 procent har någon form av dysfagi. Aptitlig mat och en social måltidssituation minskar risken för undernäring, men många med dysfagi utesluts fortfarande från gemenskapen kring matbordet.

– Det är svårt för oss som äter normalkost att förstå hur mycket det betyder att få mat som känns igen och smakar gott. Det väcker matglädjen och skapar samhörighet vid bordet, säger Anna Philipsson, kostansvarig och utbildare inom konsistensanpassad kost på BrandEye..

De nya timbalerna är svenskproducerade i Helsingborg, tillverkade av svenskt kött och fågel samt MSC- eller ASC-märkt fisk och skaldjur. Sortimentet omfattar ett 30-tal produkter, från fiskfilé- och köttbullstimbaler till grönsaksvarianter som ärttimbal i ärtskida och en gelétomat som ger färg och form på tallriken.

Kalkyler & Verktyg

Östergötland först med NCPT-diagnoser med Snomed CT i journalsystemet

Östergötland är första region i Sverige att införa diagnoser från Nutrition Care Process Terminology (NCPT) med hjälp av Snomed CT i sitt journalsystem, Cosmic. Implementeringen markerar ett viktigt steg mot mer enhetlig och strukturerad dokumentation av nutritionsbehandling.

Nina Granberg 19 november, 2025 • Uppdaterades 21 november, 2025 • 1 minuts läsning

Arbetet bygger på ett nationellt samarbete mellan Socialstyrelsen, som är Sveriges nationella releasecenter för Snomed CT, och Dietisternas Riksförbund (DRF). Tillsammans arbetar de med att översätta, harmonisera och integrera NCP-terminologin i den svenska utgåvan av Snomed CT för att stärka kvaliteten i nutritionsdokumentationen.

– Just nu finns nutritionsdiagnoserna tillgängliga i svenska Snomed, men under 2026 kommer termerna från de övriga stegen i NCP finnas tillgängliga, säger Ylva Orrevall, dietist och docent i klinisk nutrition.

Syftet är att ge dietister och andra professioner möjlighet till konsekvent och kompatibel dokumentation av nutritionsbehandlingsprocessen, från utredning och diagnos till åtgärd, uppföljning och utvärdering. Enligt Socialstyrelsen ger Snomed CT förutsättningar för enhetlig, entydig och ändamålsenlig klinisk information som kan delas och tolkas mellan olika system.

Implementeringstakten varierar mellan regionerna, men Socialstyrelsen tillhandahåller ett nationellt stöd för frågor och förslag kring den svenska översättningen av NCPT i Snomed CT.

Vill du veta mer? Kontakta Ylva Orrevall, ylva.orrevall@drf.nu

FAKTA

Snomed CT

Internationellt kliniskt begreppssystem för enhetlig och entydig dokumentation.
Möjliggör att information kan delas mellan olika journalsystem med bibehållen betydelse.
Socialstyrelsen är Sveriges nationella releasecenter (NRC) och ansvarar för den svenska utgåvan.
Den svenska versionen innehåller cirka 375 000 aktiva begrepp och rekommenderade benämningar.

Nutrition Care Process Terminology (NCPT)

Terminologi utvecklad för att standardisera dietisters dokumentation av bedömning, diagnos, intervention samt monitorering och utvärdering.
Integrerad i Snomed CT genom ett internationellt samarbete mellan Snomed International och Academy of Nutrition and Dietetics.
I Sverige samarbetar Socialstyrelsen och Dietisternas Riksförbund (DRF) med översättning och harmonisering av termerna.

Källor: Socialstyrelsen; Snomed International och Academy of Nutrition and Dietetics.