Livsmedel

Nya riktlinjer för sjukhusmåltider lyfter matens roll för en god vård

Maten på sjukhus är viktig för patienters hälsa och förutsättningar att tillgodogöra sig medicinsk behandling och bli friska. Men maten blir ofta kvar på tallriken, … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Maten på sjukhus är viktig för patienters hälsa och förutsättningar att tillgodogöra sig medicinsk behandling och bli friska. Men maten blir ofta kvar på tallriken, trots att många patienter är undernärda. Måltiderna måste i högre grad utgå från patientens behov och önskemål och bli en tydligare del av vården. Det är huvudbudskapen i Livsmedelsverkets nya nationella riktlinjer för måltider på sjukhus.

De nationella riktlinjerna betonar vikten av att inkludera måltiderna i vårdens personcentrerade arbetssätt. Personcentrerade måltider utgår från individens behov och önskemål och låter patienten vara delaktig i beslut kring måltiden.

– Det kan till exempel handla om att kunna välja när man ska äta eller att kunna få många små energi- och näringsrika måltider om aptiten är dålig istället för tre stora huvudmål som inte blir uppätna, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket.

Nedsatt aptit är vanligt, nära hälften av alla som läggs in på sjukhus är undernärda eller riskerar undernäring. Undernäring leder till ökat vårdbehov, längre vårdtider och höga samhällskostnader.

Vårdpersonal behöver kunskap och tid för måltider – en utmaning i en belastad vård

Ett personcentrerat arbetssätt kräver en flexibel organisation och att vårdpersonalen har den kunskap och tid som krävs. Detta är ett bekymmer i en redan hårt belastad vård, där måltiden ibland ses som ett störningsmoment och inte som en del av vården.

– En orsak till att måltiderna inte gör den nytta de skulle kunna göra är att måltidsorganisation och vårdavdelningar inte samarbetar tillräckligt kring måltidsfrågor. Det kan bero på att det saknas tid och strukturer för samverkan, men också på bristande kunskap och mandat när det gäller nutritionsfrågor. Det leder till att maten blir kvar på brickan eller serveringsvagnen istället för att ätas upp, säger Ulrika Backlund.

Ett hållbart utbud för hela sjukhuset

Livsmedelsverkets nya riktlinjer lyfter också fram vikten av att se hela sjukhusets utbud av mat och måltider som ett medel för förbättringar och en viktig förebild. Även utbudet som vänder sig till personal, anhöriga och andra besökare i sjukhuskafeterior, restauranger, servicebutiker och eventuella varuautomater spelar roll för individens möjligheter att göra hälsosamma och miljösmarta val. Mat på sjukhuset kan, på ett mycket tydligare sätt än vad den gör idag, verka som ett stöd i en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Måltiderna kan vara ett komplement till en fungerande vård och förbättra vistelsen på sjukhus.

De nationella riktlinjerna för måltider på sjukhus visar hur arbetet kring måltiderna kan utvecklas, bland annat genom tätare samverkan mellan olika professioner på sjukhuset.

Riktlinjerna vänder sig till alla som påverkar kvaliteten på måltiderna, från beslutsfattare och sjukhusledning till avdelningschefer, måltidschefer, kockar och den vård- och servicepersonal som arbetar närmast patienten. Riktlinjerna bygger på vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet och har tagits fram i dialog med Socialstyrelsen och yrkesgrupper inom måltidsområdet och hälso- och sjukvården.

Nationella riktlinjer för måltider på sjukhus

Måltider på sjukhus – film, information och länkar till underlagen

Källa: Livsmedelsverket

+ Produktnyheter

Nya timbaler ska öka matglädjen för personer med dysfagi

Ett nytt sortiment timbaler utvecklade för personer med tugg- och sväljsvårigheter lanseras nu med målet att minska undernäring och öka livskvaliteten. Produkterna har len konsistens, god smak och ett aptitligt utseende som gör måltiden mer lik den normala.

Nina Granberg 19 november, 2025 • Uppdaterades 20 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Målet är att minska undernäringen och öka livskvaliteten för alla med dysfagi, säger Henrik Mauritzon, grundare av BrandEye som nu lanserar det nya sortimentet

Undernäring är ett utbrett problem bland äldre, särskilt på vård- och omsorgsboenden där upp till 87 procent har någon form av dysfagi. Aptitlig mat och en social måltidssituation minskar risken för undernäring, men många med dysfagi utesluts fortfarande från gemenskapen kring matbordet.

– Det är svårt för oss som äter normalkost att förstå hur mycket det betyder att få mat som känns igen och smakar gott. Det väcker matglädjen och skapar samhörighet vid bordet, säger Anna Philipsson, kostansvarig och utbildare inom konsistensanpassad kost på BrandEye..

De nya timbalerna är svenskproducerade i Helsingborg, tillverkade av svenskt kött och fågel samt MSC- eller ASC-märkt fisk och skaldjur. Sortimentet omfattar ett 30-tal produkter, från fiskfilé- och köttbullstimbaler till grönsaksvarianter som ärttimbal i ärtskida och en gelétomat som ger färg och form på tallriken.

Forskning

Ultraprocessad mat kopplas till förstadier av kolorektal cancer hos yngre kvinnor

En stor amerikansk studie visar att hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel (UPF) är kopplad till ökad risk för förstadier till kolorektal cancer hos kvinnor under 50 år. Fynden baseras på data från mer än 29 000 deltagare i Nurses’ Health Study II.

Nina Granberg 17 november, 2025 • Uppdaterades 19 november, 2025 • 2 minuters läsning

Studien som nyligen publicerats i JAMA Oncology, initierades för att bättre förstå vad som driver ökningen av kolorektal cancer bland yngre vuxna. Dr Andrew Chan, huvudförfattare och verksam vid Massachusetts General Hospital, framhåller att även om polyper oftast inte utvecklas till cancer är de centrala för sjukdomsförloppet:

– De allra flesta av dessa polyper utvecklas aldrig till cancer. Men samtidigt vet vi att den stora majoriteten av de cancerfall vi ser hos yngre vuxna uppstår från just dessa förstadier, säger han till brittiska dagstidningen The Guardian.

Deltagarna följdes i 24 år och 1 189 fall av konventionella adenomer och 1 598 sågtandade lesioner (serrated lesions) identifierades. Kvinnor med högst UPF-intag, i genomsnitt 9,9 portioner/ättillfällen per dag, hade 45 procent högre risk för konventionella adenomer jämfört med dem med lägst intag (3,3 portioner per dag). Något samband med sågtandade lesioner sågs inte. Resultaten kvarstod efter justering för bland annat BMI, typ 2-diabetes, fiberintag, mikronutrienter och kostkvalitet.

Flera forskare har kommenterat studiens styrkor och begränsningar. Marco Gerlinger, professor i gastrointestinal cancer vid Barts Cancer Institute, framhåller att studien är robust men att tolkningen är begränsad av studiedesignen:

– Studien visar en association, men den kan inte bevisa kausalitet, säger han.

Gunter Kuhnle, professor i nutrition vid University of Reading, lyfter särskilt svårigheterna med att använda NOVA-systemet vid klassificering av ultraprocessade livsmedel:

Författarna själva poängterar också dessa viktiga metodologiska begränsningar. De tillägger också att studien enbart omfattade yngre kvinnor i USA, vilket begränsar generaliserbarheten, och den analyserade utvecklingen av polyper – inte kolorektal cancer i sig.

Forskarna betonar samtidigt att konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer bland yngre vuxna, och att resultaten därmed kan bidra med en pusselbit till förståelsen av den ökande incidensen i denna grupp.

Faktaruta: Polyptyper

Konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer.
Sågtandade lesioner (serrated lesions) är en heterogen grupp där vissa är godartade medan andra kan vara premaligna

Läs mer: https://jamanetwork.com/journals/jamaoncology/article-abstract/2841354