Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Nya riktlinjer för sjukhusmåltider lyfter matens roll för en god vård

Maten på sjukhus är viktig för patienters hälsa och förutsättningar att  tillgodogöra sig medicinsk behandling och bli friska. Men maten blir ofta kvar på tallriken, … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Maten på sjukhus är viktig för patienters hälsa och förutsättningar att  tillgodogöra sig medicinsk behandling och bli friska. Men maten blir ofta kvar på tallriken, trots att många patienter är undernärda. Måltiderna måste i högre grad utgå från patientens behov och önskemål och bli en tydligare del av vården. Det är huvudbudskapen i Livsmedelsverkets nya nationella riktlinjer för måltider på sjukhus.

De nationella riktlinjerna betonar vikten av att inkludera måltiderna i vårdens personcentrerade arbetssätt. Personcentrerade måltider utgår från individens behov och önskemål och låter patienten vara delaktig i beslut kring måltiden.

– Det kan till exempel handla om att kunna välja när man ska äta eller att kunna få många små energi- och näringsrika måltider om aptiten är dålig istället för tre stora huvudmål som inte blir uppätna, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket.

Nedsatt aptit är vanligt, nära hälften av alla som läggs in på sjukhus är undernärda eller riskerar undernäring. Undernäring leder till ökat vårdbehov, längre vårdtider och höga samhällskostnader.

Vårdpersonal behöver kunskap och tid för måltider – en utmaning i en belastad vård

Ett personcentrerat arbetssätt kräver en flexibel organisation och att vårdpersonalen har den kunskap och tid som krävs. Detta är ett bekymmer i en redan hårt belastad vård, där måltiden ibland ses som ett störningsmoment och inte som en del av vården.

– En orsak till att måltiderna inte gör den nytta de skulle kunna göra är att måltidsorganisation och vårdavdelningar inte samarbetar tillräckligt kring måltidsfrågor. Det kan bero på att det saknas tid och strukturer för samverkan, men också på bristande kunskap och mandat när det gäller nutritionsfrågor. Det leder till att maten blir kvar på brickan eller serveringsvagnen istället för att ätas upp, säger Ulrika Backlund.

Ett hållbart utbud för hela sjukhuset

Livsmedelsverkets nya riktlinjer lyfter också fram vikten av att se hela sjukhusets utbud av mat och måltider som ett medel för förbättringar och en viktig förebild. Även utbudet som vänder sig till personal, anhöriga och andra besökare i sjukhuskafeterior, restauranger, servicebutiker och eventuella varuautomater spelar roll för individens möjligheter att göra hälsosamma och miljösmarta val. Mat på sjukhuset kan, på ett mycket tydligare sätt än vad den gör idag, verka som ett stöd i en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Måltiderna kan vara ett komplement till en fungerande vård och förbättra vistelsen på sjukhus.

De nationella riktlinjerna för måltider på sjukhus visar hur arbetet kring måltiderna kan utvecklas, bland annat genom tätare samverkan mellan olika professioner på sjukhuset.

Riktlinjerna vänder sig till alla som påverkar kvaliteten på måltiderna, från beslutsfattare och sjukhusledning till avdelningschefer, måltidschefer, kockar och den vård- och servicepersonal som arbetar närmast patienten. Riktlinjerna bygger på vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet och har tagits fram i dialog med Socialstyrelsen och yrkesgrupper inom måltidsområdet och hälso- och sjukvården.

Nationella riktlinjer för måltider på sjukhus

Måltider på sjukhus – film, information och länkar till underlagen

Källa: Livsmedelsverket


Dela artikeln

Forskning

Hälsosam nordisk kost gav bäst resultat vid fettlever och typ 2-diabetes

En hälsosam nordisk kost kan bidra till behandling av både typ 2-diabetes och icke-alkoholrelaterad fettlever. Det visar en ny klinisk studie där forskare vid Uppsala universitet jämfört tre olika kostmönster under ett år.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 7 januari, 2026 3 minuters läsning
IMG_1394

Foto: Andréa Flores

Resultaten bygger på en randomiserad kontrollerad studie där 150 personer med typ 2-diabetes eller prediabetes lottades till antingen en anti-lipogen lågkolhydratkost, en hälsosam nordisk kost eller sedvanliga kostråd enligt Nordiska näringsrekommendationer. Efter ett år kunde forskarna visa att den hälsosamma nordiska kosten gav bättre samlade resultat än både lågkolhydratkosten och kontrollkosten.

– Den hälsosamma nordiska kosten gav de bästa resultaten hos deltagarna med diabetes; drygt 20 procent av leverfettet minskade och blodsockerkontrollen förbättrades över ett år. Mer än hälften av deltagarna fick också remission av sin fettlever. Det gör resultaten lika viktiga för personer med icke-alkoholrelaterad fettlever som för personer med typ 2-diabetes, säger Ulf Risérus, professor i klinisk nutrition och metabolism, som lett studien. 

Inte traditionell husmanskost

Risérus betonar att det inte handlar om traditionell nordisk husmanskost.

– Kosten som studerats är inte en traditionell nordisk kost med isterband, fläsk och mycket smör, utan en ’nordisk variant på medelhavskosten’, som jag brukar kalla den. Precis som medelhavskosten är den i hög grad växtbaserad, men med lokala nordiska hälsosamma livsmedel, säger han.

Tre kostupplägg jämfördes

Deltagarna följde ett av tre kostmönster under ett år:

  1. Anti-lipogen kost, en lågkolhydratkost med låg andel animaliska livsmedel och hög andel fleromättade fetter från växter.
  2. Hälsosam nordisk kost, låg i mättat fett men rik på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker, med fokus på nordiska livsmedel.
  3. Kontrollkost, sedvanliga kostråd enligt Nordiska näringsrekommendationer.

I samtliga grupper uppmanades deltagarna att begränsa intaget av rött och processat kött, sötade drycker, godis och snacks med tillsatt socker.

Forskarna hade förväntat sig positiva effekter av alla tre kostmönster, men blev överraskade av hur tydligt den nordiska kosten stack ut.

– Studien visar att både den anti-lipogena kosten och den nordiska kosten var relativt likvärdiga när det gäller att minska leverfett och det ’onda’ LDL-kolesterolet. Men den hälsosamma nordiska kosten var mer effektiv när det gäller att sänka blodsockret på lång sikt och hade också mer gynnsamma effekter på kroppsvikt, inflammation och blodfettsprofil samt minskade tecken på leverskada, säger Ulf Risérus.

Kost utan kalorirestriktion

Kosterna åts ad libitum, det vill säga utan uttalat mål om kalorirestriktion eller viktnedgång. Trots det gick deltagarna i den nordiska kostgruppen ned i vikt.

– Även om deltagarna fick äta så mycket de ville av de rekommenderade livsmedlen gick de ändå ned i vikt. I många tidigare studier har kaloriintaget begränsats, vilket kan vara effektivt på kort sikt men ofta är svårt att följa över längre tid, säger studiens försteförfattare Michael Fridén.

Enligt forskarna förklarade viktnedgången endast drygt hälften av effekten på leverfett, vilket tyder på att kostens sammansättning i sig haft betydelse.

– Det är mycket intressant, eftersom det tyder på att kosten i sig har bidragit till att minska fettinlagringen i levern, men sannolikt också till förbättrad blodsockerkontroll och blodfetter samt minskad inflammation”, säger Ulf Risérus.

Exempel på livsmedel i den hälsosamma nordiska kosten

Havre, råg, havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, mandlar, äpplen, päron, blåbär, hallon, kål, ärtor, fet fisk som makrill och lax. Därutöver även magra naturella mejeriprodukter och växtbaserade matfetter.

Läs mer: Fridén, M., Rosqvist, F., Kullberg, J. et al. Effects of an anti-lipogenic low-carbohydrate high polyunsaturated fat diet or a healthy Nordic diet versus usual care on liver fat and cardiometabolic disorders in type 2 diabetes or prediabetes: a randomized controlled trial (NAFLDiet). Nat Commun 16, 11130 (2025). https://doi.org/10.1038/s41467-025-65613-2



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.