Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Nya proteiner och vilda bär

Innovationscentret FINEST ska i ett fyraårigt projekt undersöka om nya sorters proteiner, vilda bär och experimentell livsmedelsframställning, kan vara nyckeln till en hållbarare livsmedelsproduktion. Tillsammans … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Innovationscentret FINEST ska i ett fyraårigt projekt undersöka om nya sorters proteiner, vilda bär och experimentell livsmedelsframställning, kan vara nyckeln till en hållbarare livsmedelsproduktion.

Tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola, forskningsinstitutet Rise och 15 aktörer ur livsmedelsbranschen deltar nu Uppsala universitet i ett fyraårigt centrum där man tittar närmare på hur produktionen av mat ska kunna göras hållbar ur såväl miljömässigt, ekonomiskt som socialt perspektiv.

Proteinskiftet med baljväxter i fokus är ett av projektets tre huvudsakliga innovationsområden, varav de övriga två handlar om experimentell matproduktion samt hur man bättre kan nyttja de vilda bär som finns naturligt i de svenska skogarna.

Projektets mål är både en hållbarhetsfråga och en industrifråga. Dels för att livsmedelsproduktion här bidrar till en större mängd närproducerat, dels för att detta i sig skapar arbetstillfällen på plats i Sverige. Det gäller därför att undersöka hur de vilda råvaror som redan finns i Sverige, kan förädlas till nya produkter här. Men också att kickstarta igång en större inhemsk produktion av baljväxtbaserade produkter.

Det experimentella spåret i projektet handlar mycket om hur man kan gå från jordbruk till att undersöka hur man kan odla mat i artificiella miljöer för att minska beroendet av odlingsbar mark.

Läs hela artikeln här

Bild: Adobe.Stock


Dela artikeln

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.