Livsmedel

Nya proteiner och vilda bär

Innovationscentret FINEST ska i ett fyraårigt projekt undersöka om nya sorters proteiner, vilda bär och experimentell livsmedelsframställning, kan vara nyckeln till en hållbarare livsmedelsproduktion. Tillsammans … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola, forskningsinstitutet Rise och 15 aktörer ur livsmedelsbranschen deltar nu Uppsala universitet i ett fyraårigt centrum där man tittar närmare på hur produktionen av mat ska kunna göras hållbar ur såväl miljömässigt, ekonomiskt som socialt perspektiv.

Proteinskiftet med baljväxter i fokus är ett av projektets tre huvudsakliga innovationsområden, varav de övriga två handlar om experimentell matproduktion samt hur man bättre kan nyttja de vilda bär som finns naturligt i de svenska skogarna.

Projektets mål är både en hållbarhetsfråga och en industrifråga. Dels för att livsmedelsproduktion här bidrar till en större mängd närproducerat, dels för att detta i sig skapar arbetstillfällen på plats i Sverige. Det gäller därför att undersöka hur de vilda råvaror som redan finns i Sverige, kan förädlas till nya produkter här. Men också att kickstarta igång en större inhemsk produktion av baljväxtbaserade produkter.

Det experimentella spåret i projektet handlar mycket om hur man kan gå från jordbruk till att undersöka hur man kan odla mat i artificiella miljöer för att minska beroendet av odlingsbar mark.

Läs hela artikeln här

Bild: Adobe.Stock

Folkhälsa

Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 13 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

Läs mer HÄR.

Kostråd & riktlinjer

Livsmedelsverket utreder förändrade regler för Nyckelhålet

Livsmedelsverket inleder nu dialoger om en möjlig ändring av föreskrifterna för Nyckelhålet. Bakgrunden är arbetet med att uppdatera märkningens kriterier, där frågan om att tillåta andra liknande nutritionsmärkningar i Sverige har aktualiserats.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 12 februari, 2026 • 1 minuts läsning

I dag är Nyckelhålet, med vissa undantag, den enda tillåtna symbolen som får användas för att kommunicera livsmedels innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber. Under våren ska myndigheten utreda vad en eventuell regeländring skulle innebära för livsmedelsföretag, handeln och konsumenter.

– Nu följer viktiga dialoger med branschen. Vi vill lyssna in olika perspektiv och sedan lägga fram ett förslag som många förhoppningsvis kan stå bakom, säger Britta Ekman, handläggare på Livsmedelsverket.

En anledning till utredningen är att de svenska reglerna skiljer sig från övriga Norden, där flera typer av nutritionsmärkningar är tillåtna. En mer likvärdig nordisk reglering bedöms kunna förenkla för livsmedelsföretag, ett behov som också lyfts av branschaktörer.

Dialogmöten med livsmedelsföretag, branschorganisationer, handeln och konsumentorganisationer hålls under februari. En kompletterande remiss planeras att skickas ut under våren. Något beslut om förändrade föreskrifter är ännu inte fattat.