Med temat Rethink, Reform, Sustain lyfte kongressen dietistens roll i att driva förändring, från individ till systemnivå. Grigoris Risvas, nyvald president för EFAD, öppnade tillsammans med Fiona McCullough från EFAD:s vetenskapliga kommitté och Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas riksförbund.

– Dietisten har en nyckelroll för jämlik hälsa och hållbar utveckling, sa Kjell Olsson.

”It’s all about policies”

Första talare var Melanie Nichols från WHO:s avdelning för prevention och hälsopromotion i Köpenhamn. Hon betonade vikten av styrning och gemensamma policys för att främja hälsosamma levnadsvanor.

– It’s all about policies, konstaterade hon, och lyfte behovet av samlade insatser för att vända trenden med övervikt och obesitas i Europa.

Nordiskt arbete inspirerar

Rune Blomhoff, professor vid Universitetet i Oslo, presenterade arbetet bakom de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR2023) som är ett av världens mest omfattande evidensbaserade underlag.

– Att metodologin nu används globalt är ett erkännande. Nu gäller det att bygga vidare och lära av varandra, sa Blomhoff.

Kongressen bjöd på ett brett program med allt från folkhälsa till AI, primärvård, offentliga måltider till hållbara och hälsosamma matvanor. Fokus låg på hur nutrition kan bidra till jämlik hälsa och minskad sjukdomsbörda.

Boost för dietister

Många deltagare lyfte kongressen som en viktig mötesplats för kunskapsutbyte och gemensam utveckling.

– Det är roligt att träffa kollegor från Europa och se hur man i andra länder hanterar liknande utmaningar, sa Kjell Olsson.

Latifa Lindberg, dietist inom Region Stockholm, instämde:

– Melanie Nichols inledning var ett upprop till Europas beslutsfattare om möjliga verktyg och åtgärder framåt.

EFAD:s kongress arrangerades av European Federation of the Associations of Dietitians, som från Sverige representeras av Dietisternas riksförbund och Kost & Näring.  

MISSA INTE VÅR FULLSPÄCKADE EFAD-RAPPORT I NÄSTA NUMMER AV TIDNINGEN

– Högt blodtryck är den främsta riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom. Vår studie visar på ett samband mellan tarmflorans mångfald och stabilare blodtryck. Tidigare studier har oftast byggt på blodtryck mätt vid ett tillfälle, men vi har kunnat följa mätningar under ett helt dygn och koppla ihop dem med mycket noggranna analyser av tarmflorans sammansättning, säger Tove Fall, professor vid Uppsala universitet och studiens huvudförfattare.

Forskarna analyserade data från 6 465 män och kvinnor i åldern 50–64 år i SCAPIS, en av världens största befolkningsstudier om hjärta, kärl och lungor. Samtliga deltagare hade lämnat avföringsprov för analys av tarmfloran och genomgått blodtrycksmätningar. Av dessa fick 2 770 sitt blodtryck mätt vid ett tillfälle, medan 3 695 bar utrustning som registrerade blodtrycket under 24 timmar.

Fyra bakterietyper utmärkte sig

Resultaten visar tydliga samband mellan tarmflorans mångfald och blodtryckets stabilitet:

• Personer med rik tarmflora hade mindre variation i blodtrycket över dygnet.
• Tre bakterietyper kopplades till lägre blodtryck, medan en bakterie kopplades till högre.
• De bakterier som associerades med lägre blodtryck har tidigare kopplats till produktion av butyrat, en kortkedjig fettsyra som kan påverka blodtrycksregleringen.

Tarmbakterier kan bli framtidens blodtrycksmedicin

Forskarna ser resultaten som en viktig pusselbit för att förstå hur mikrobiomet påverkar hjärt-kärlhälsan.

– Nu behövs mer forskning för att ta reda på om man genom att förändra tarmflorans sammansättning kan förhindra eller behandla högt blodtryck, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som finansierat studien.

Arbetet fortsätter nu med att undersöka hur bakterier i tarmen kan påverka risken för framtida hjärt-kärlsjukdom.

Om SCAPIS

SCAPIS leds av forskare vid sex svenska universitetssjukhus och finansieras av Hjärt-Lungfonden. Totalt har 30 000 personer i åldern 50–64 år undersökts med bland annat skiktröntgen, blodprov och mätningar av fysisk aktivitet. Data och prover lagras i en nationell biobank.

Under perioden 2024–2026 pågår uppföljningen SCAPIS 2, där 15 000 deltagare undersöks på nytt för att kartlägga hur sjukdomar utvecklas över tid.

Läs mer här: Communications Medicine: The association between the gut microbiome and 24-h blood pressure measurements in the SCAPIS study (7 2025)