Livsmedel

Matkorgen - analyser av vanlig mat

Nu har Livsmedelsverkets matkorgsundersökning 2022 startat. Analyserna ska ta reda på hur mycket vi får i oss av ämnen som vi behöver, men också av … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Nu har Livsmedelsverkets matkorgsundersökning 2022 startat. Analyserna ska ta reda på hur mycket vi får i oss av ämnen som vi behöver, men också av ämnen som kan vara skadliga.

Livsmedelsverket genomför regelbundet så kallade matkorgsundersökningar. Hundra kilo mat från 19 olika livsmedelsgrupper ska mixas och fördelas i över 1 000 provburkar och analyseras. Syftet är att undersöka hur mycket näringsämnen och ämnen som kan vara skadliga som finns i maten. Maten köps i vanliga butiker och är den mat som många av oss äter mycket av.

Matkorgsundersökningen som gjordes 2015 visade att mängden av de skadliga ämnen som undersöktes inte innebar någon risk för hälsan. Undersökningen visade också att vissa ämnen som bly och kadmium inte minskar så fort som vi önskar samtidigt som ett ämne som är nödvändigt för oss, jod, minskat kraftigt.

– Vi behöver kunskap om vad våra livsmedel innehåller och hur mängderna som vi får i oss från maten förändras över tid. Matkorgen 2022 följer bland annat upp om trenderna från tidigare år håller i sig, säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Läs mer om Matkorgsundersökningar här.

Stock.adobe.com

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.

Tidningen Dietisten

Nytt nummer: Tema – Graviditet

I det här numret riktar vi blicken mot graviditet, en tid då näringsbehoven förändras och frågorna om maten kan bli många. Vi undersöker hur gravida äter och hur dietisten kan hjälpa till att omsätta rekommendationerna i vardagen. Här möts ny forskning och kliniska erfarenheter, från näringsämnen som förtjänar mer uppmärksamhet till kostråd som gör skillnad utan att skapa onödig oro.

6 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Ur temat:

Vi tittar närmare på varför så få gravida når näringsmålen, kolinets betydelse under graviditeten och kostbehandling vid graviditetsdiabetes.

Dessutom i detta nummer:

Profilen: Gerd Faxén...