Livsmedel

Matkorgen - analyser av vanlig mat

Nu har Livsmedelsverkets matkorgsundersökning 2022 startat. Analyserna ska ta reda på hur mycket vi får i oss av ämnen som vi behöver, men också av … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Nu har Livsmedelsverkets matkorgsundersökning 2022 startat. Analyserna ska ta reda på hur mycket vi får i oss av ämnen som vi behöver, men också av ämnen som kan vara skadliga.

Livsmedelsverket genomför regelbundet så kallade matkorgsundersökningar. Hundra kilo mat från 19 olika livsmedelsgrupper ska mixas och fördelas i över 1 000 provburkar och analyseras. Syftet är att undersöka hur mycket näringsämnen och ämnen som kan vara skadliga som finns i maten. Maten köps i vanliga butiker och är den mat som många av oss äter mycket av.

Matkorgsundersökningen som gjordes 2015 visade att mängden av de skadliga ämnen som undersöktes inte innebar någon risk för hälsan. Undersökningen visade också att vissa ämnen som bly och kadmium inte minskar så fort som vi önskar samtidigt som ett ämne som är nödvändigt för oss, jod, minskat kraftigt.

– Vi behöver kunskap om vad våra livsmedel innehåller och hur mängderna som vi får i oss från maten förändras över tid. Matkorgen 2022 följer bland annat upp om trenderna från tidigare år håller i sig, säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Läs mer om Matkorgsundersökningar här.

Stock.adobe.com

Folkhälsa

Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 13 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

Läs mer HÄR.

Kostråd & riktlinjer

Livsmedelsverket utreder förändrade regler för Nyckelhålet

Livsmedelsverket inleder nu dialoger om en möjlig ändring av föreskrifterna för Nyckelhålet. Bakgrunden är arbetet med att uppdatera märkningens kriterier, där frågan om att tillåta andra liknande nutritionsmärkningar i Sverige har aktualiserats.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 12 februari, 2026 • 1 minuts läsning

I dag är Nyckelhålet, med vissa undantag, den enda tillåtna symbolen som får användas för att kommunicera livsmedels innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber. Under våren ska myndigheten utreda vad en eventuell regeländring skulle innebära för livsmedelsföretag, handeln och konsumenter.

– Nu följer viktiga dialoger med branschen. Vi vill lyssna in olika perspektiv och sedan lägga fram ett förslag som många förhoppningsvis kan stå bakom, säger Britta Ekman, handläggare på Livsmedelsverket.

En anledning till utredningen är att de svenska reglerna skiljer sig från övriga Norden, där flera typer av nutritionsmärkningar är tillåtna. En mer likvärdig nordisk reglering bedöms kunna förenkla för livsmedelsföretag, ett behov som också lyfts av branschaktörer.

Dialogmöten med livsmedelsföretag, branschorganisationer, handeln och konsumentorganisationer hålls under februari. En kompletterande remiss planeras att skickas ut under våren. Något beslut om förändrade föreskrifter är ännu inte fattat.