Livsmedel

Matkorgen - analyser av vanlig mat

Nu har Livsmedelsverkets matkorgsundersökning 2022 startat. Analyserna ska ta reda på hur mycket vi får i oss av ämnen som vi behöver, men också av … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Nu har Livsmedelsverkets matkorgsundersökning 2022 startat. Analyserna ska ta reda på hur mycket vi får i oss av ämnen som vi behöver, men också av ämnen som kan vara skadliga.

Livsmedelsverket genomför regelbundet så kallade matkorgsundersökningar. Hundra kilo mat från 19 olika livsmedelsgrupper ska mixas och fördelas i över 1 000 provburkar och analyseras. Syftet är att undersöka hur mycket näringsämnen och ämnen som kan vara skadliga som finns i maten. Maten köps i vanliga butiker och är den mat som många av oss äter mycket av.

Matkorgsundersökningen som gjordes 2015 visade att mängden av de skadliga ämnen som undersöktes inte innebar någon risk för hälsan. Undersökningen visade också att vissa ämnen som bly och kadmium inte minskar så fort som vi önskar samtidigt som ett ämne som är nödvändigt för oss, jod, minskat kraftigt.

– Vi behöver kunskap om vad våra livsmedel innehåller och hur mängderna som vi får i oss från maten förändras över tid. Matkorgen 2022 följer bland annat upp om trenderna från tidigare år håller i sig, säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Läs mer om Matkorgsundersökningar här.

Stock.adobe.com

Forskning

Matkassar i vården kopplas till bättre hälsa

Näringsrik mat måste också vara möjlig att få hem. En ny amerikansk studie kopplar långvarigt stöd med växtbaserade matkassar till gynnsammare utveckling av blodtryck, vikt och BMI hos patienter med osäker tillgång till mat.

Redaktionen 16 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Hur kan vården hjälpa patienter som har svårt att ha råd med maten som rekommenderas? Vid en vårdcentral i Massachusetts erbjuds gratis matkassar som en del av ett så kallat Food Is Medicine-program.

En studie i Preventing Chronic Disease bygger på journaluppgifter från 68 vuxna som fick matkassar under i genomsnitt 2,7 år. Forskarna undersökte hur antalet mottagna kassar hängde samman med förändringar i hälsomått.

Kassarna innehöll frukt, grönsaker, bönor och/eller nötsmör samt fullkorn. En dietist vägledde ursprungligen livsmedelsvalen utifrån amerikanska kostråd. Mängden skulle motsvara tre måltider om dagen för varje hushållsmedlem under en vecka.

Fler mottagna kassar var förknippade med gynnsammare utveckling av diastoliskt blodtryck, vikt och BMI. Däremot sågs ingen statistiskt säkerställd förbättring av långtidsblodsockret, HbA1c.

Långvarigt stöd väcker frågor

Studien saknar kontrollgrupp och kan inte fastställa att maten orsakade förbättringarna. Andra förändringar, exempelvis i läkemedelsbehandling eller levnadsvanor, kan ha påverkat resultaten. Kassarna var heller inte individuellt anpassade efter patienternas sjukdomar.

Forskarna efterlyser randomiserade studier och lyfter långvariga insatser som ett fortsatt forskningsspår.

För dietister väcker studien en praktisk fråga: vilket stöd behövs för att patienter ska kunna omsätta kostråden i vardagen när ekonomin begränsar matvalen?

Källa: Mirsky JB et al. Plant-Based Medically Tailored Groceries From a Food Pantry and Adult Cardiometabolic Outcomes. Preventing Chronic Disease, 2026.

Debatt

Kompetensbeskrivning för dietist – ett viktigt steg för vår profession

För första gången finns nu en svensk kompetensbeskrivning för oss legitimerade dietister – ett viktigt och mycket efterlängtat steg för vår profession.

Rebeka Bereczky Veress 15 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Dietistyrket rymmer en närmast unik bredd. I dag finns vi inom regional, kommunal och privat hälso- och sjukvård, mödra- och barnhälsovård och elevhälsa, liksom i strategiska roller inom äldreomsorg,...