Livsmedel

Matkorgen - analyser av vanlig mat

Nu har Livsmedelsverkets matkorgsundersökning 2022 startat. Analyserna ska ta reda på hur mycket vi får i oss av ämnen som vi behöver, men också av … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Nu har Livsmedelsverkets matkorgsundersökning 2022 startat. Analyserna ska ta reda på hur mycket vi får i oss av ämnen som vi behöver, men också av ämnen som kan vara skadliga.

Livsmedelsverket genomför regelbundet så kallade matkorgsundersökningar. Hundra kilo mat från 19 olika livsmedelsgrupper ska mixas och fördelas i över 1 000 provburkar och analyseras. Syftet är att undersöka hur mycket näringsämnen och ämnen som kan vara skadliga som finns i maten. Maten köps i vanliga butiker och är den mat som många av oss äter mycket av.

Matkorgsundersökningen som gjordes 2015 visade att mängden av de skadliga ämnen som undersöktes inte innebar någon risk för hälsan. Undersökningen visade också att vissa ämnen som bly och kadmium inte minskar så fort som vi önskar samtidigt som ett ämne som är nödvändigt för oss, jod, minskat kraftigt.

– Vi behöver kunskap om vad våra livsmedel innehåller och hur mängderna som vi får i oss från maten förändras över tid. Matkorgen 2022 följer bland annat upp om trenderna från tidigare år håller i sig, säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Läs mer om Matkorgsundersökningar här.

Stock.adobe.com

Yrkesfrågor

Hon är årets dietist

Elisabet Rothenberg har utsetts till årets dietist 2026. Hon prisas för sitt långvariga arbete med att utveckla dietistyrket, både i Sverige och internationellt, och för sitt engagemang inom nutrition för äldre.

Nina Granberg 31 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Elisabet Rothenberg var en av de första dietisterna som utbildades i Sverige och blev 1997 den första disputerade dietisten vid Göteborgs universitet. Som ordförande för Dietisternas riksförbund, DRF, var hon också med och drev införandet av dietistlegitimationen 2006.

I dag är hon professor i geriatrisk nutrition och ordförande i SWESPEN.

– Att fler dietister behövs i äldreomsorgen är tydligt, säger Elisabet Rothenberg i ett pressmeddelande.

Utmärkelsen offentliggjordes vid DRF:s årsmöte den 31 mars.

Artikeln kommer att uppdateras.

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.