Enligt en undersökning som gjorts av Ungdomsbarometern på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt. Endast 9 procent anser däremot att påverkan är negativ. Studien pekar också på att kött blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.

Kunskapen om flera livsstilsrelaterade faktorer som kan påverka risken för cancer är låg bland svenskar. Skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper är också stora.

I en ny studie som publicerats i BMC Public Health har forskare kartlagt hur väl allmänheten känner till etablerade riskfaktorer för cancer. Kännedomen om flera samband är begränsad. Mindre än hälften av deltagarna kände till kopplingen mellan cancer och flera kost- och livsstilsfaktorer. Det gäller bland annat övervikt och obesitas, låg fysisk aktivitet samt kostfaktorer som högt intag av rött kött och ett lågt intag av frukt och grönsaker. Kunskapen var särskilt låg när det gäller betydelsen av fullkorn och kostfiber.

– Dessa faktorer påverkar en rad cancersjukdomar, till exempel tjock- och ändtarmscancer som är Sveriges tredje vanligaste cancerform. Det är också en cancerform som ökat bland personer under 50 år sedan början av 2000-talet. Mellan 20 och 25 procent av fallen bedöms ha ärftliga orsaker, samtidigt påverkas risken av våra levnadsvanor, till exempel vad vi äter och hur vi rör på oss, säger Cecilia Hultstrand, PhD, huvudförfattare till artikeln och ordförande för den nationella arbetsgruppen för cancerprevention vid RCC.

Skillnaderna i kunskap var också tydliga mellan olika utbildningsgrupper. Personer utan universitetsutbildning hade generellt sämre kännedom om flera av de etablerade riskfaktorerna jämfört med personer med längre utbildning.

– Det är viktigt att kommunikation om riskfaktorer når alla, oavsett utbildningsbakgrund, annars riskerar vi att förstärka de ojämlika skillnader i hälsa som redan finns. Att ha information om riskfaktorer är en förutsättning för människor att kunna fatta välgrundade beslut om sina levnadsvanor och om förebyggande åtgärder. Kunskapsspridning är en viktig strategi för cancerprevention, men som behöver kombineras med andra åtgärder. Samhället behöver skapa förutsättningar som gör det lättare att leva hälsosamt, säger Cecilia Hultstrand.

Studien är initierad av den nationella arbetsgruppen för cancerprevention vid RCC. Totalt svarade 1 520 personer på en digital enkät. Deltagarna rekryterades från Novus Sverigepanel, som består av cirka 50 000 paneldeltagare bosatta i Sverige i åldrarna 18–84 år. Enkäten är framtagen av forskargruppen.

Läs mer HÄR.