Livsmedel

Hälsofrämjande livsmedelssystem på Uppsala Health Summit

Mat utgör själva grunden för både hälsa och hållbar utveckling. Årets toppmöte Uppsala Health Summit 25–26 oktober tar sig an utmaningarna kring våra livsmedelssystem och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Mat utgör själva grunden för både hälsa och hållbar utveckling. Årets toppmöte Uppsala Health Summit 25–26 oktober tar sig an utmaningarna kring våra livsmedelssystem och hur vi kan göra dem mer hälsosamma, mer inkluderande, rättvisa och hållbara.

På mötet kommer frågor diskuteras som rör hela livsmedelskedjan från produktion till konsumtion: Hur kan vi anpassa vår matproduktion i tider av snabb förändring? Är småskaliga producenter vårt bästa hopp för att öka markproduktiviteten och mångfalden av grödor för att minska hunger? Vilka verktyg har vi för att främja hälsosammare livsmedelskonsumtion och integrera livsmedelsperspektiv i samhällsplaneringen? Vad krävs för att ändra beteenden och kostvanor bland olika åldersgrupper? Och hur säkerställer vi att förändringsarbetet präglas av jämlikhet och rättvisa?

– Vi rör oss allt längre bort från det globala målet att garantera tillgång till säker och näringsriktig mat till alla, samtidigt som vi behöver göra våra livsmedelssystem mer robusta och motståndskraftiga mot pandemier, naturkatastrofer och civila konflikter. Det är ett arbete som våra beslutsfattare måste prioritera. Genom vår science till policy dialog hoppas vi kunna hjälpa till med lösningar för hur omställningen ska gå till, säger Karin Artursson, professor och vetenskaplig chef vid SVA och programrådsordförande för Uppsala Health Summit.\nTalare på mötet är bland annat dr. Francesco Branca, WHO:s chef för nutrition och livsmedelssäkerhet, Marie-Chantal Messier, Global Head of Food and Industry Affairs på Nestlé, dr Anders Nordström, ambassadör för global hälsa vid Utrikesdepartementet, och WHO:s Afrikachef, dr Mathidiso Moeti.I samband med mötet lanseras en rapport som ger en bred och aktuell överblick över de rådande utmaningarna och förändringar som bör ske för att göra våra livsmedelsystem mer hälsosamma och hållbara. Rapporten kan laddas ner på Uppsala Health Summits hemsida.

Foto: Stock.Adobe.com

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.