Livsmedel

Hälsofrämjande livsmedelssystem på Uppsala Health Summit

Mat utgör själva grunden för både hälsa och hållbar utveckling. Årets toppmöte Uppsala Health Summit 25–26 oktober tar sig an utmaningarna kring våra livsmedelssystem och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Mat utgör själva grunden för både hälsa och hållbar utveckling. Årets toppmöte Uppsala Health Summit 25–26 oktober tar sig an utmaningarna kring våra livsmedelssystem och hur vi kan göra dem mer hälsosamma, mer inkluderande, rättvisa och hållbara.

På mötet kommer frågor diskuteras som rör hela livsmedelskedjan från produktion till konsumtion: Hur kan vi anpassa vår matproduktion i tider av snabb förändring? Är småskaliga producenter vårt bästa hopp för att öka markproduktiviteten och mångfalden av grödor för att minska hunger? Vilka verktyg har vi för att främja hälsosammare livsmedelskonsumtion och integrera livsmedelsperspektiv i samhällsplaneringen? Vad krävs för att ändra beteenden och kostvanor bland olika åldersgrupper? Och hur säkerställer vi att förändringsarbetet präglas av jämlikhet och rättvisa?

– Vi rör oss allt längre bort från det globala målet att garantera tillgång till säker och näringsriktig mat till alla, samtidigt som vi behöver göra våra livsmedelssystem mer robusta och motståndskraftiga mot pandemier, naturkatastrofer och civila konflikter. Det är ett arbete som våra beslutsfattare måste prioritera. Genom vår science till policy dialog hoppas vi kunna hjälpa till med lösningar för hur omställningen ska gå till, säger Karin Artursson, professor och vetenskaplig chef vid SVA och programrådsordförande för Uppsala Health Summit.\nTalare på mötet är bland annat dr. Francesco Branca, WHO:s chef för nutrition och livsmedelssäkerhet, Marie-Chantal Messier, Global Head of Food and Industry Affairs på Nestlé, dr Anders Nordström, ambassadör för global hälsa vid Utrikesdepartementet, och WHO:s Afrikachef, dr Mathidiso Moeti.I samband med mötet lanseras en rapport som ger en bred och aktuell överblick över de rådande utmaningarna och förändringar som bör ske för att göra våra livsmedelsystem mer hälsosamma och hållbara. Rapporten kan laddas ner på Uppsala Health Summits hemsida.

Foto: Stock.Adobe.com

Neurologi

Nya brittiska råd om nutrition vid Parkinson

Hur påverkar symtom vid Parkinson nutrition och vikt? Och hur kan dietister stötta patienter när det gäller nutritionsrelaterade symtom och biverkningar? Det är frågor som står i centrum i en ny uppdaterad brittisk vägledning.

Nina Granberg 9 april, 2026 • 1 minuts läsning

Det är Parkinson’s UK och British Dietetic Association (BDA) som står bakom den uppdaterade vägledningen. Det som framför allt är nytt är att den är tydligare symtomstyrd snarare än uppbyggd utifrån sjukdomsstadium. Fokus ligger på konkreta problem som förstoppning, gastropares, dysfagi, viktnedgång, undernäring och ortostatisk hypotension. Personer med Parkinson’s beskrivs också som särskilt sårbara för viktnedgång och undernäring.

Vägledningen slår också fast att personer med Parkinson’s bör rekommenderas vitamin D året runt, om adekvata nivåer inte redan är kända. Samtidigt avråds från att använda vitamin E, andra antioxidanter eller coenzym Q10 i neuroprotektivt syfte.

Även frågan om protein och levodopa får stort utrymme. Proteinomfördelning finns kvar som möjlig strategi vid motoriska fluktuationer, men ska göras utan att proteinintaget blir för lågt och med fortsatt uppmärksamhet på undernäring.

Vägledningen lyfter också områden som inte alltid står i centrum i nutritionsbehandlingen, till exempel impulskontrollproblem kopplade till dopaminagonister samt kostbehandling vid ortostatisk och postprandiell hypotension. Sammantaget breddas bilden av vad dietistens roll vid Parkinson’s faktiskt omfattar.

Läs mer i nästa nummer av tidningen Dietisten.

Den uppdaterade vägledningen hittar du HÄR.

Koll på kollegor

Nytt forum för forskande dietister

Även om det länge har varit ovanligt att dietister disputerar, väljer i dag allt fler en forskarkarriär. I takt med detta har också behovet av kollegiala sammanhang efter disputationen blivit tydligare. Därför har ett akademiskt nätverk bildats.

Gerd Faxén Irving 8 april, 2026 • 2 minuters läsning

En av de första dietisterna som disputerade vid Huddinge sjukhus/Karolinska sjukhuset var Gerd Faxén Irving, som 2004 försvarade sin avhandling där. Hon var också den som drog i gång nätverket, som i...