Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Hälsofrämjande livsmedelssystem på Uppsala Health Summit

Mat utgör själva grunden för både hälsa och hållbar utveckling. Årets toppmöte Uppsala Health Summit 25–26 oktober tar sig an utmaningarna kring våra livsmedelssystem och … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Mat utgör själva grunden för både hälsa och hållbar utveckling. Årets toppmöte Uppsala Health Summit 25–26 oktober tar sig an utmaningarna kring våra livsmedelssystem och hur vi kan göra dem mer hälsosamma, mer inkluderande, rättvisa och hållbara.

På mötet kommer frågor diskuteras som rör hela livsmedelskedjan från produktion till konsumtion: Hur kan vi anpassa vår matproduktion i tider av snabb förändring? Är småskaliga producenter vårt bästa hopp för att öka markproduktiviteten och mångfalden av grödor för att minska hunger? Vilka verktyg har vi för att främja hälsosammare livsmedelskonsumtion och integrera livsmedelsperspektiv i samhällsplaneringen? Vad krävs för att ändra beteenden och kostvanor bland olika åldersgrupper? Och hur säkerställer vi att förändringsarbetet präglas av jämlikhet och rättvisa?

– Vi rör oss allt längre bort från det globala målet att garantera tillgång till säker och näringsriktig mat till alla, samtidigt som vi behöver göra våra livsmedelssystem mer robusta och motståndskraftiga mot pandemier, naturkatastrofer och civila konflikter. Det är ett arbete som våra beslutsfattare måste prioritera. Genom vår science till policy dialog hoppas vi kunna hjälpa till med lösningar för hur omställningen ska gå till, säger Karin Artursson, professor och vetenskaplig chef vid SVA och programrådsordförande för Uppsala Health Summit.\nTalare på mötet är bland annat dr. Francesco Branca, WHO:s chef för nutrition och livsmedelssäkerhet, Marie-Chantal Messier, Global Head of Food and Industry Affairs på Nestlé, dr Anders Nordström, ambassadör för global hälsa vid Utrikesdepartementet, och WHO:s Afrikachef, dr Mathidiso Moeti.I samband med mötet lanseras en rapport som ger en bred och aktuell överblick över de rådande utmaningarna och förändringar som bör ske för att göra våra livsmedelsystem mer hälsosamma och hållbara. Rapporten kan laddas ner på Uppsala Health Summits hemsida.

Foto: Stock.Adobe.com


Dela artikeln

Hjärta & kärl

Kaffe påverkar hjärthälsan olika - gener kan spela roll

Hur kaffe påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom kan bero på genetiska faktorer. Det visar ny forskning baserad på en stor svensk studie.

Nina Granberg 23 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1719

Foto: AdobeStock

Forskarna fann att sambandet mellan kaffedrickande och tidiga tecken på åderförkalkning i hjärtats kranskärl inte var detsamma för alla deltagare. Enligt studien sågs en högre förekomst av sådana förändringar hos vissa personer som drack kaffe ofta och samtidigt hade en specifik genetisk profil kopplad till snabbare koffeinmetabolism.

– Våra resultat visar att kopplingen mellan kaffe och förekomsten av tidiga tecken på kranskärlsateroskleros inte är detsamma för alla, utan påverkas av individens genetiska bakgrund. För vissa personer kan mycket kaffedrickande vara kopplad till en ökad förekomst, säger Vanessa Kaplan doktorand vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Analysen bygger på data från SCAPIS, en stor svensk studie om hjärt- och lunghälsa där deltagarna genomgått avancerade undersökningar, bland annat bilddiagnostik av kranskärlen.

Forskarna lyfter resultaten som ett möjligt steg mot mer individanpassade råd om kost och livsstil.

– I framtiden kan rekommendationer kring kost och livsstil, inklusive kaffedrickande, behöva anpassas utifrån genetiska faktorer. .

Nästa steg blir att undersöka hur bredare kostmönster, enskilda livsmedel och näringsämnen samverkar med genetiska faktorer för att påverka risken för hjärt-kärlsjukdom



Geriatrik

Träning och näringsdryck kan minska vårdbehovet vid demens

En enkel kombination av dagliga styrkeövningar och proteinrika näringsdrycker kan ge mer än bättre fysisk funktion hos personer med demens. I en ny svensk studie såg forskare även tecken på ökad självständighet i vardagen efter tre månader.

Nina Granberg 23 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1718

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.