Livsmedel

Gränsvärden för PFAS i mat

EU-kommissionen har beslutat om gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i bland annat kött, fisk och ägg. När de börjar gälla får företag … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

EU-kommissionen har beslutat om gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i bland annat kött, fisk och ägg. När de börjar gälla får företag inte sälja mat som innehåller mer PFAS än gränsvärdet.

Från den 1 januari 2023 börjar gränsvärden gälla för hur mycket PFAS som får finnas i animaliska livsmedel som kött, fisk och ägg. Bakgrunden är den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens (Efsa) bedömning att många i Europa får i sig för mycket PFAS från vatten och olika livsmedel. För dricksvatten finns redan ett gränsvärde.

Myndigheter som kontrollerar livsmedelsföretagen kan besluta att livsmedel ska tas bort från marknaden om de innehåller mer PFAS än gränsvärdet tillåter.

PFAS är en industrikemikalie som använts sedan mitten av 50-talet. Orsaken till att PFAS finns i dricksvatten och maten är att det finns vida spritt i miljön, och därför till slut hamnar i mat och dricksvatten.

EU-kommissionens förordning 2022/2388\nPFAS – Poly- och perfluorerade alkylsubstanser

Stock.adobe.com

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen...