Livsmedel

Gränsvärden för PFAS i mat

EU-kommissionen har beslutat om gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i bland annat kött, fisk och ägg. När de börjar gälla får företag … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

EU-kommissionen har beslutat om gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i bland annat kött, fisk och ägg. När de börjar gälla får företag inte sälja mat som innehåller mer PFAS än gränsvärdet.

Från den 1 januari 2023 börjar gränsvärden gälla för hur mycket PFAS som får finnas i animaliska livsmedel som kött, fisk och ägg. Bakgrunden är den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens (Efsa) bedömning att många i Europa får i sig för mycket PFAS från vatten och olika livsmedel. För dricksvatten finns redan ett gränsvärde.

Myndigheter som kontrollerar livsmedelsföretagen kan besluta att livsmedel ska tas bort från marknaden om de innehåller mer PFAS än gränsvärdet tillåter.

PFAS är en industrikemikalie som använts sedan mitten av 50-talet. Orsaken till att PFAS finns i dricksvatten och maten är att det finns vida spritt i miljön, och därför till slut hamnar i mat och dricksvatten.

EU-kommissionens förordning 2022/2388\nPFAS – Poly- och perfluorerade alkylsubstanser

Stock.adobe.com

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 9 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...

Folkhälsa

Storbritannien förbjuder reklam för ohälsosam mat

Från och med årsskiftet råder brittiskt reklamförbud för livsmedel och drycker med högt innehåll av fett, salt och socker (HFSS). Förbudet gäller tv-reklam före klockan 21.00 samt all reklam online, och är en del av regeringens arbete för att minska barnobesitas, rapporterar BBC.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 8 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Reklamstoppet omfattar produkter som pekas ut som särskilt bidragande till barns övervikt och obesitas, bland annat läsk, choklad, godis, pizza och glass. Även vissa frukostflingor, sötade brödprodukter samt färdigrätter och smörgåsar ingår i förbudet. Vilka produkter som berörs avgörs med hjälp av ett poängsystem som väger samman näringsinnehåll och nivåer av mättat fett, salt och socker.

Företag får fortsatt marknadsföra sina varumärken generellt, men inte visa specifika HFSS-produkter. Enligt branschbedömare kan det gynna större aktörer med starka varumärken, medan mindre företag som främst marknadsför enskilda produkter riskerar att påverkas mer.

Branschorganisationen Food and Drink Federation uppger att man redan frivilligt följt de nya reglerna sedan oktober och att medlemsföretagen satsar på reformulering. Samtidigt visar data från NHS att 9,2 procent av barn 4-5 år gamla lever med obesitas, och att vart femte barn har karies vid fem års ålder. Kostnaden för obesitas uppskattas till över 11 miljarder pund per år för den brittiska sjukvården.

Regeringen bedömer att reklamförbudet kan förebygga omkring 20 000 fall av barnobesitas. Företag som bryter mot reglerna riskerar åtgärder från Advertising Standards Authority.