Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Gränsvärden för PFAS i mat

EU-kommissionen har beslutat om gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i bland annat kött, fisk och ägg. När de börjar gälla får företag … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Foto: AdobeStock

EU-kommissionen har beslutat om gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i bland annat kött, fisk och ägg. När de börjar gälla får företag inte sälja mat som innehåller mer PFAS än gränsvärdet. 

Från den 1 januari 2023 börjar gränsvärden gälla för hur mycket PFAS som får finnas i animaliska livsmedel som kött, fisk och ägg.  Bakgrunden är den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens (Efsa) bedömning att många i Europa får i sig för mycket PFAS från vatten och olika livsmedel.  För dricksvatten finns redan ett gränsvärde.

Myndigheter som kontrollerar livsmedelsföretagen kan besluta att livsmedel ska tas bort från marknaden om de innehåller mer PFAS än gränsvärdet tillåter.

PFAS är en industrikemikalie som använts sedan mitten av 50-talet.  Orsaken till att PFAS finns i dricksvatten och maten är att det finns vida spritt i miljön, och därför till slut hamnar i mat och dricksvatten.

EU-kommissionens förordning 2022/2388\nPFAS – Poly- och perfluorerade alkylsubstanser

Stock.adobe.com


Dela artikeln

Geriatrik

Olika syn på äldres måltider

Måltidsmiljön på särskilt boende utformas ofta utifrån personalens perspektiv snarare än de äldres. Det visar en ny avhandling från Linnéuniversitet.

Nina Granberg 16 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1695

Foto: AdobeStock

Avhandlingen Vårdande måltidsmiljöer på särskilt boende av Magdalena Nielsen bygger på observationer av måltider samt intervjuer med både boende och personal. Resultaten pekar på en tydlig skillnad i vad som upplevs som viktigast.

– Maten ska smaka gott och gärna vara något de känner igen. Det är också viktigt med konsistensen, om de har problem med att tugga till exempel, säger Magdalena Nielsen, doktor i vårdvetenskap, till Äldre i Centrum.

För de äldre stod maten i fokus. Personal lyfte i stället i högre grad fram den sociala situationen och miljön kring måltiden. Enligt Magdalena Nielsen finns en risk att detta leder till att fel aspekter prioriteras i praktiken.

Samtidigt visar studien att den sociala dimensionen inte är självklar. Att äta tillsammans innebär inte automatiskt att måltiden upplevs som meningsfull. Skillnader i funktionsnivå kan också påverka möjligheten till socialt utbyte.

Studien visar också att måltidsmiljön formas av hur arbetet organiseras. Faktorer som bemanning, arbetssätt och personalens närvaro vid bordet påverkar både lugn, delaktighet och upplevelsen av måltiden.

Sammantaget pekar resultaten på behovet av att i högre grad utgå från de äldres perspektiv i arbetet med måltider.

Läs mer HÄR.



Forskning

Ökat vätskeintag minskade inte risken för nya njurstenar

Att dricka mer vätska är ett etablerat råd vid njurstenssjukdom. Men en ny stor randomiserad studie visar att även en omfattande beteendeinsats för att öka vätskeintaget inte minskade risken för återfall.

Nina Granberg 16 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1696

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.