Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

”Fråga Liv” för ammande

en ny snabbguide från Livsmedelsverket Idag lanserar Livsmedelsverket nya webbsidor för ammande. På webben finns guiden ”Fråga Liv” – en sökfunktion där de som ammar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

en ny snabbguide från Livsmedelsverket

\n\n\n

Idag lanserar Livsmedelsverket nya webbsidor för ammande. På webben finns guiden ”Fråga Liv” – en sökfunktion där de som ammar snabbt kan söka fram information om ett visst livsmedel när de handlar eller blir bjudna på middag.

\n\n\n

Sedan juni finns sökfunktionen ”Fråga Liv” för gravida på Livsmedelsverkets webbplats. Nu finns motsvarande snabbguide för ammande.

– Med ”Fråga Liv” vill vi underlätta för ammande i vardagen, i den stund de funderar på om ett specifikt livsmedel är säkert eller inte, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Få saker är så omtumlande som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner och det är lätt att glömma bort sina egna behov – som att äta. Fokus i råden är mat som är bra för både mamman och barnet som ammas. Det allra mesta går bra, bara ett fåtal livsmedel kan innebära en risk.

– Vi vill inspirera till matvanor som är bra för hela familjen. Det handlar om att äta mycket grönt, lagom mycket och att röra på sig, säger Åsa Brugård Konde.

Förutom guiden ”Fråga Liv” finns sex tema-ingångar på webben, med bakgrunden till råden:

  • Bra mat för ammande
  • Hur får jag tillräckligt med näring?
  • Mat att undvika
  • Hur mycket mat är lagom?
  • Träning för den som ammar
  • Vegokunskap för gravida och ammande
  • Texterna är uppdelade i två nivåer – en enkel nivå och en nivå med fördjupad information för den som är särskilt intresserad och för mödra- och barnhälsovården.

    – Det kan vara bra att börja med att läsa tema-sidorna först, så att man ser råden i ett sammanhang. Sökfunktionen är tänkt som ett komplement för snabb info om en viss sorts livsmedel, säger Åsa Brugård Konde.

    Fråga Liv för ammande

    Ammande – råd om bra mat

    Källa: Livsmedelsverket


    Dela artikeln

    Onkologi

    Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

    Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

    Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
    AdobeStock_1218538903 1

    Foto: AdobeStock

    Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

    Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

    Kartlagda riskfaktorer

    Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

    • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
    • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
    • Högt blodsocker – 6 procent
    • Högt BMI – 4 procent
    • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

    Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


    Dela artikeln

    Forskning

    Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

    Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

    Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
    IMG_1589

    Foto: David Stephansson



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.