Livsmedel

”Fråga Liv” för ammande

en ny snabbguide från Livsmedelsverket Idag lanserar Livsmedelsverket nya webbsidor för ammande. På webben finns guiden ”Fråga Liv” – en sökfunktion där de som ammar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

en ny snabbguide från Livsmedelsverket

\n\n\n

Idag lanserar Livsmedelsverket nya webbsidor för ammande. På webben finns guiden ”Fråga Liv” – en sökfunktion där de som ammar snabbt kan söka fram information om ett visst livsmedel när de handlar eller blir bjudna på middag.

\n\n\n

Sedan juni finns sökfunktionen ”Fråga Liv” för gravida på Livsmedelsverkets webbplats. Nu finns motsvarande snabbguide för ammande.

– Med ”Fråga Liv” vill vi underlätta för ammande i vardagen, i den stund de funderar på om ett specifikt livsmedel är säkert eller inte, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Få saker är så omtumlande som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner och det är lätt att glömma bort sina egna behov – som att äta. Fokus i råden är mat som är bra för både mamman och barnet som ammas. Det allra mesta går bra, bara ett fåtal livsmedel kan innebära en risk.

– Vi vill inspirera till matvanor som är bra för hela familjen. Det handlar om att äta mycket grönt, lagom mycket och att röra på sig, säger Åsa Brugård Konde.

Förutom guiden ”Fråga Liv” finns sex tema-ingångar på webben, med bakgrunden till råden:

Bra mat för ammande

Hur får jag tillräckligt med näring?

Mat att undvika

Hur mycket mat är lagom?

Träning för den som ammar

Vegokunskap för gravida och ammande

Texterna är uppdelade i två nivåer – en enkel nivå och en nivå med fördjupad information för den som är särskilt intresserad och för mödra- och barnhälsovården.

– Det kan vara bra att börja med att läsa tema-sidorna först, så att man ser råden i ett sammanhang. Sökfunktionen är tänkt som ett komplement för snabb info om en viss sorts livsmedel, säger Åsa Brugård Konde.

Fråga Liv för ammande

Ammande – råd om bra mat

Källa: Livsmedelsverket

Folkhälsa

Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 13 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

Läs mer HÄR.

Kostråd & riktlinjer

Livsmedelsverket utreder förändrade regler för Nyckelhålet

Livsmedelsverket inleder nu dialoger om en möjlig ändring av föreskrifterna för Nyckelhålet. Bakgrunden är arbetet med att uppdatera märkningens kriterier, där frågan om att tillåta andra liknande nutritionsmärkningar i Sverige har aktualiserats.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 12 februari, 2026 • 1 minuts läsning

I dag är Nyckelhålet, med vissa undantag, den enda tillåtna symbolen som får användas för att kommunicera livsmedels innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber. Under våren ska myndigheten utreda vad en eventuell regeländring skulle innebära för livsmedelsföretag, handeln och konsumenter.

– Nu följer viktiga dialoger med branschen. Vi vill lyssna in olika perspektiv och sedan lägga fram ett förslag som många förhoppningsvis kan stå bakom, säger Britta Ekman, handläggare på Livsmedelsverket.

En anledning till utredningen är att de svenska reglerna skiljer sig från övriga Norden, där flera typer av nutritionsmärkningar är tillåtna. En mer likvärdig nordisk reglering bedöms kunna förenkla för livsmedelsföretag, ett behov som också lyfts av branschaktörer.

Dialogmöten med livsmedelsföretag, branschorganisationer, handeln och konsumentorganisationer hålls under februari. En kompletterande remiss planeras att skickas ut under våren. Något beslut om förändrade föreskrifter är ännu inte fattat.