Livsmedel

”Fråga Liv” för ammande

en ny snabbguide från Livsmedelsverket Idag lanserar Livsmedelsverket nya webbsidor för ammande. På webben finns guiden ”Fråga Liv” – en sökfunktion där de som ammar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

en ny snabbguide från Livsmedelsverket

\n\n\n

Idag lanserar Livsmedelsverket nya webbsidor för ammande. På webben finns guiden ”Fråga Liv” – en sökfunktion där de som ammar snabbt kan söka fram information om ett visst livsmedel när de handlar eller blir bjudna på middag.

\n\n\n

Sedan juni finns sökfunktionen ”Fråga Liv” för gravida på Livsmedelsverkets webbplats. Nu finns motsvarande snabbguide för ammande.

– Med ”Fråga Liv” vill vi underlätta för ammande i vardagen, i den stund de funderar på om ett specifikt livsmedel är säkert eller inte, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Få saker är så omtumlande som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner och det är lätt att glömma bort sina egna behov – som att äta. Fokus i råden är mat som är bra för både mamman och barnet som ammas. Det allra mesta går bra, bara ett fåtal livsmedel kan innebära en risk.

– Vi vill inspirera till matvanor som är bra för hela familjen. Det handlar om att äta mycket grönt, lagom mycket och att röra på sig, säger Åsa Brugård Konde.

Förutom guiden ”Fråga Liv” finns sex tema-ingångar på webben, med bakgrunden till råden:

Bra mat för ammande

Hur får jag tillräckligt med näring?

Mat att undvika

Hur mycket mat är lagom?

Träning för den som ammar

Vegokunskap för gravida och ammande

Texterna är uppdelade i två nivåer – en enkel nivå och en nivå med fördjupad information för den som är särskilt intresserad och för mödra- och barnhälsovården.

– Det kan vara bra att börja med att läsa tema-sidorna först, så att man ser råden i ett sammanhang. Sökfunktionen är tänkt som ett komplement för snabb info om en viss sorts livsmedel, säger Åsa Brugård Konde.

Fråga Liv för ammande

Ammande – råd om bra mat

Källa: Livsmedelsverket

Gastroenterologi

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Diabetes

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning

Rådet att välja fullkorn framför raffinerade spannmålsprodukter är välbekant. Men spelar det också roll hur fullkornet har bearbetats? Det undersökte forskare i en tolv veckor lång studie med 160...