Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

”Fråga Liv” för ammande

en ny snabbguide från Livsmedelsverket Idag lanserar Livsmedelsverket nya webbsidor för ammande. På webben finns guiden ”Fråga Liv” – en sökfunktion där de som ammar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

en ny snabbguide från Livsmedelsverket

\n\n\n

Idag lanserar Livsmedelsverket nya webbsidor för ammande. På webben finns guiden ”Fråga Liv” – en sökfunktion där de som ammar snabbt kan söka fram information om ett visst livsmedel när de handlar eller blir bjudna på middag.

\n\n\n

Sedan juni finns sökfunktionen ”Fråga Liv” för gravida på Livsmedelsverkets webbplats. Nu finns motsvarande snabbguide för ammande.

– Med ”Fråga Liv” vill vi underlätta för ammande i vardagen, i den stund de funderar på om ett specifikt livsmedel är säkert eller inte, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Få saker är så omtumlande som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner och det är lätt att glömma bort sina egna behov – som att äta. Fokus i råden är mat som är bra för både mamman och barnet som ammas. Det allra mesta går bra, bara ett fåtal livsmedel kan innebära en risk.

– Vi vill inspirera till matvanor som är bra för hela familjen. Det handlar om att äta mycket grönt, lagom mycket och att röra på sig, säger Åsa Brugård Konde.

Förutom guiden ”Fråga Liv” finns sex tema-ingångar på webben, med bakgrunden till råden:

  • Bra mat för ammande
  • Hur får jag tillräckligt med näring?
  • Mat att undvika
  • Hur mycket mat är lagom?
  • Träning för den som ammar
  • Vegokunskap för gravida och ammande
  • Texterna är uppdelade i två nivåer – en enkel nivå och en nivå med fördjupad information för den som är särskilt intresserad och för mödra- och barnhälsovården.

    – Det kan vara bra att börja med att läsa tema-sidorna först, så att man ser råden i ett sammanhang. Sökfunktionen är tänkt som ett komplement för snabb info om en viss sorts livsmedel, säger Åsa Brugård Konde.

    Fråga Liv för ammande

    Ammande – råd om bra mat

    Källa: Livsmedelsverket


    Dela artikeln

    Kvinnohälsa

    Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

    Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

    Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 28 augusti, 2026 3 minuters läsning
    AdobeStock
    AdobeStock

    Dela artikeln

    Forskning

    När tarmbakterier möter nitrat och järn

    Nitrat och järn från maten kan omvandlas till molekyler av tarmbakterier vilket kan bidra till att skydda mot hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.

    Dietisten
    Redaktionen 2 september, 2026 1 minuts läsning
    Rödbetor
    Nitrat finns bland annat i rödbetor. Stock.adobe

    Nitrat finns naturligt i många grönsaker, bland annat rödbetor, spenat, ruccola och sallad. Icke-hemjärn finns framför allt i vegetabiliska livsmedel som baljväxter, fullkorn och gröna grönsaker.

    Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska forskare identifierat en mekanism som kan bidra till att förklara hur dessa ämnen påverkar hälsan.

    Studien visar att bakterier i tarmen kan omvandla nitrat och icke-hemjärn från kosten till så kallade dinitrosyljärnkomplex, DNIC. Molekylerna kan därefter tas upp av kroppen och transporteras till olika organ, framför allt lever och njurar.

    Kan påverka ämnesomsättningen 

    Forskarna kunde också se att de bakteriebildade molekylerna hade effekter på bland annat blodtryck, blodsocker och leverfunktion. Resultaten pekar därmed på ytterligare en möjlig mekanism bakom sambandet mellan kosten, tarmfloran och den kardiometabola hälsan.

    Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om det går att påverka nivåerna av DNIC genom kosten eller genom förändringar av tarmfloran. På sikt skulle kunskapen kunna bidra till nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar.

    Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med University Medical Center Hamburg-Eppendorf och Johannes Gutenberg University Medical Center Mainz och har publicerats i Cell.

    Källor: ”Gut microbiota generate dinitrosyl iron complexes with cardiometabolic benefits”. Cell.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.