Livsmedel

”Fråga Liv” för ammande

en ny snabbguide från Livsmedelsverket Idag lanserar Livsmedelsverket nya webbsidor för ammande. På webben finns guiden ”Fråga Liv” – en sökfunktion där de som ammar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

en ny snabbguide från Livsmedelsverket

\n\n\n

Idag lanserar Livsmedelsverket nya webbsidor för ammande. På webben finns guiden ”Fråga Liv” – en sökfunktion där de som ammar snabbt kan söka fram information om ett visst livsmedel när de handlar eller blir bjudna på middag.

\n\n\n

Sedan juni finns sökfunktionen ”Fråga Liv” för gravida på Livsmedelsverkets webbplats. Nu finns motsvarande snabbguide för ammande.

– Med ”Fråga Liv” vill vi underlätta för ammande i vardagen, i den stund de funderar på om ett specifikt livsmedel är säkert eller inte, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Få saker är så omtumlande som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner och det är lätt att glömma bort sina egna behov – som att äta. Fokus i råden är mat som är bra för både mamman och barnet som ammas. Det allra mesta går bra, bara ett fåtal livsmedel kan innebära en risk.

– Vi vill inspirera till matvanor som är bra för hela familjen. Det handlar om att äta mycket grönt, lagom mycket och att röra på sig, säger Åsa Brugård Konde.

Förutom guiden ”Fråga Liv” finns sex tema-ingångar på webben, med bakgrunden till råden:

Bra mat för ammande

Hur får jag tillräckligt med näring?

Mat att undvika

Hur mycket mat är lagom?

Träning för den som ammar

Vegokunskap för gravida och ammande

Texterna är uppdelade i två nivåer – en enkel nivå och en nivå med fördjupad information för den som är särskilt intresserad och för mödra- och barnhälsovården.

– Det kan vara bra att börja med att läsa tema-sidorna först, så att man ser råden i ett sammanhang. Sökfunktionen är tänkt som ett komplement för snabb info om en viss sorts livsmedel, säger Åsa Brugård Konde.

Fråga Liv för ammande

Ammande – råd om bra mat

Källa: Livsmedelsverket

Livsmedel

Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning

Forskare har analyserat uppgifter om matvanor hos drygt 6 700 deltagare i Livsmedelsverkets tre nationella Riksmatenundersökningar. Underlaget omfattar vuxna mellan 18 och 80 år, ungdomar och småbarn....

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.