Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Forskarupprop mot farliga kemikalier i matförpackningar

Det finns idag nästan 12 000 olika kemikalier som används vid tillverkningen av material för livsmedel. Många har inte testats tillräckligt för att avgöra om … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Det finns idag nästan 12 000 olika kemikalier som används vid tillverkningen av material för livsmedel. Många har inte testats tillräckligt för att avgöra om de är skadliga eller inte, och forskare kräver därför åtgärder för att minska hälsoriskerna.

En grupp på 33 internationella forskare uppmanar beslutsfattare i regeringar, industrin och civilsamhället att minska exponeringen för skadliga kemikalier från livsmedelsförpackningar och annat material i kontakt med livsmedel.

Farliga kemikalier som kan överföras från dessa material till livsmedel är associerade med kroniska sjukdomar som diabetes, fetma, cancer och neurologiska störningar som till exempel ADHD. Frågan är särskilt relevant då återvunnet material och alternativ till plast marknadsförs som mer miljövänliga alternativ till den ökade plastanvändningen.

Denna vetenskapligt granskade konsensusförklaring är baserad på mer än 1 200 vetenskapliga studier och belyser sju områden som behöver förbättras.

Områdena är:

  • Eliminering av farliga kemikalier i material som är i kontakt med livsmedel,
  • utveckling av säkrare alternativ,
  • modernisering av riskbedömningsprocessen,
  • utesluta hormonstörande ämnen,
  • ta hänsyn till kemikalie-cocktails,
  • se till att lagar följs samt
  • skapa dialog med intressenter för att hitta praktiska lösningar.
  • – Det pratas mycket om plaster och miljöproblem, framförallt nedskräpning och mikroplaster, men det är extremt viktig att vi diskuterar även kemikalier som finns i plaster. Om man vill prata om hur plast påverkar vår hälsa så vet vi redan att många av de kemikalier som används idag ger negativa effekter, säger Bethanie Carney Almroth, ekotoxikolog vid Göteborgs universitet och en av författarna till artikeln.

    Alla som äter utsätts för kemikalier

    – Praktiskt taget alla som äter mat utsätts för kemikalier från förpackningsmaterialet, vissa av dessa kemikalier är kända för att vara farliga och många är otestade eller till och med helt okända. Denna konsensusförklaring är en väckarklocka. Kemikalier som migrerar från förpackningsmaterial till livsmedel måste hanteras systematiskt och alla farliga ämnen måste bort, säger Jane Muncke, vd för Food Packaging Forum i Zürich.

    – Vi måste dessutom undvika att de inte bara ersätts med andra, mindre väl studerade kemikalier som senare visar sig vara lika farliga, som till exempel BPS som ersatte BPA. Farliga kemikalier måste bort ur produkterna då samhället går mot en cirkulär ekonomi och en ökad användning av återvunnet material.

    Dåligt bevänt med tester

    Författarna bakom rapporten analyserade befintliga listor över kemikalier i kontakt med livsmedel som tagits fram av myndigheter, industrin och icke-statliga organisationer världen över. De fann att idag kan nästan 12 000 olika kemikalier användas vid tillverkningen av material för livsmedel och att många av dessa inte har testats tillräckligt för att avgöra om de är giftiga eller inte.

    Även om det finns mycket information för några av de mest välstuderade ämnena som till exempel bisfenol A (BPA) och ftalater (mjukgörare) saknas det information om tusentals ämnen och deras eventuella farliga egenskaper och hur mycket människan exponeras för dem.

    Okänt innehåll i förpackningarna

    Detta är avgörande information för att kunna bedöma riskerna för människans hälsa. Vidare finns ett okänt men förmodligen ännu högre antal ämnen som förekommer oavsiktligt i livsmedelsförpackningar, till exempel föroreningar och nedbrytningsprodukter, särskilt från återvunna material, vilket kan överföras till livsmedel.

    – Målet att återvinna mer material och etablera en cirkulär ekonomi hindras av kemikalier. Vi vet inte vilka kemiska ämnen som finns i olika produkter och kan därför inte använda återvunnen plast på ett säkert sett. Vi måste fasa ut problematiska kemikalier, säger Bethanie Carney Almroth.

    Vetenskapliga artiklar:

    Impacts of food contact chemicals on human health: a consensus statement, Environmental Health\nFood Contact Chemicals database. v2.0. Groh K et al. (2020) FCCdb

    Källa: Göteborgs universitet


    Dela artikeln

    Kostråd & riktlinjer

    Nya koffeinråd för barn och unga

    Livsmedelsverket inför nya råd om koffein för barn och unga. Samtidigt växer diskussionen om ytterligare åtgärder som kan minska konsumtionen. Både politiker och delar av branschen vill se lagstadgade åldersgränser för energidrycker.

    Nina Granberg 27 maj, 2026 Uppdaterades 28 maj, 2026 3 minuters läsning
    Digital skärm_utökad text

    Foto: Livsmedelsverket

    De nya råden innebär att barn under 6 år helt bör undvika koffein, medan ungdomar under 16 år rekommenderas att begränsa sitt intag till högst 70 milligram koffein per dag. Livsmedelsverket uppmanar också unga att vara extra försiktiga med produkter som pre-workout och koffeintabletter.

    Bakgrunden till de nya råden är den kraftigt ökade konsumtionen av energidrycker bland unga, samt en ökad tillgång på andra koffeinhaltiga produkter.

    – Vi ser att många unga idag får i sig koffeinmängder som kan påverka hälsan negativt. Genom tydligare råd om koffeinkonsumtion vill vi öka ungas kunskap och medvetenhet. Råden kan samtidigt fungera som ett stöd för föräldrar, skolpersonal och andra vuxna i arbetet med att skydda ungas hälsa, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.

    De nya råden fungerar som ett komplement till dagligvaruhandelns frivilliga åldersgränser för energidrycker.

    Nytt bildstöd

    För att göra råden mer konkreta har Livsmedelsverket även tagit fram bildmaterial som visar hur mycket 70 milligram koffein motsvarar i exempelvis energidryck, kaffe och cola. Materialet riktar sig bland annat till elevhälsa, ungdomsmottagningar och idrottsföreningar.

    Nästan fördubblad försäljning

    Livsmedelsverket skriver i hanteringsrapporten, som är underlaget till de nya råden, att försäljningen av energidrycker i Sverige nästan har fördubblats sedan 2018, från cirka 72 miljoner liter till 133 miljoner liter år 2024.

    Samtidigt visar flera studier att konsumtionen ökar bland unga. Enligt data från Skåne uppgav nästan hälften av flickorna i gymnasiets årskurs 2 att de drack energidryck minst en gång i veckan år 2024. Ökningen bland flickor beskrivs som särskilt tydlig.

    Rapporten visar också att konsumtionsmönstren skiljer sig åt. Flickor dricker oftare energidryck under skoldagen, medan pojkar oftare konsumerar dem i samband med träning och gaming.

    Istället för frukost

    Myndigheten skriver vidare att energidrycker ibland ersätter måltider, särskilt frukost, vilket kan påverka intaget av viktiga näringsämnen negativt. Detta beskrivs som vanligare bland flickor. Även tandhälsa lyfts fram. Det låga pH-värdet i energidrycker kopplas till ökade problem med frätskador på tandemaljen hos unga. 

    Handlar inte bara om energidrycker

    Livsmedelsverket betonar att unga idag exponeras för betydligt fler koffeinhaltiga produkter än tidigare. Förutom energidrycker nämns bland annat:

    • pre-workout-produkter
    • koffeintuggummi
    • koffeintabletter
    • koffeinsnus utan nikotin
    • energibars och energigeler

    Pre-workout-produkter kan enligt rapporten innehålla upp till 400 milligram koffein per dos, motsvarande nästan sex koppar kaffe.

    Första steget mot skärpt reglering?

    I hanteringsrapporten beskrivs de nya råden som ett första steg för att minska barns och ungas exponering för höga koffeinintag. Flera europeiska länder har redan infört olika former av reglering, exempelvis lagstadgade åldersgränser, maxhalter för koffein och begränsningar av marknadsföring riktad till unga.

    Myndigheten konstaterar också att informationsinsatser sannolikt har begränsad effekt om de inte kombineras med andra styrmedel.

    Samtidigt pågår en bredare politisk diskussion om hårdare reglering i Sverige.

    Socialminister Jakob Forssmed sa nyligen till Dagligvarunytt att han vill se en lagstadgad 15-årsgräns för energidrycker samt begränsningar av koffeinhalten för personer under 18 år.

    Även delar av energidrycksbranschen är positiva till tydligare reglering. Vitamin Well Group, där Nocco ingår, säger till Dagligvarunytt att företaget stödjer en lagstadgad åldersgräns och hänvisar till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets riktvärden för säkert koffeinintag.

    Affischer och bildmaterial finns att ladda ner via Livsmedelsverkets webbplats.

    Faktaruta: Vanliga effekter av högt koffeinintag hos unga

    • sömnstörningar och insomningsbesvär
    • hjärtklappning
    • skakningar och yrsel
    • oro och illamående
    • magbesvär
    • koffeinberoende
    • abstinenssymtom som huvudvärk, irritabilitet och koncentrationssvårigheter


    Alkohol

    ”Det blir en naturlig del av samtalet”

    Birgitta Forsberg, primärvårdsdietist i Sjöbo om att arbeta med MET i praktiken.

    Nina Granberg 29 maj, 2026 1 minuts läsning
    AdobeStock_608103739

    Foto: Foto: AdobeStock


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.