Livsmedel

Forskarupprop mot farliga kemikalier i matförpackningar

Det finns idag nästan 12 000 olika kemikalier som används vid tillverkningen av material för livsmedel. Många har inte testats tillräckligt för att avgöra om … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Det finns idag nästan 12 000 olika kemikalier som används vid tillverkningen av material för livsmedel. Många har inte testats tillräckligt för att avgöra om de är skadliga eller inte, och forskare kräver därför åtgärder för att minska hälsoriskerna.

En grupp på 33 internationella forskare uppmanar beslutsfattare i regeringar, industrin och civilsamhället att minska exponeringen för skadliga kemikalier från livsmedelsförpackningar och annat material i kontakt med livsmedel.

Farliga kemikalier som kan överföras från dessa material till livsmedel är associerade med kroniska sjukdomar som diabetes, fetma, cancer och neurologiska störningar som till exempel ADHD. Frågan är särskilt relevant då återvunnet material och alternativ till plast marknadsförs som mer miljövänliga alternativ till den ökade plastanvändningen.

Denna vetenskapligt granskade konsensusförklaring är baserad på mer än 1 200 vetenskapliga studier och belyser sju områden som behöver förbättras.

Områdena är:

Eliminering av farliga kemikalier i material som är i kontakt med livsmedel,

utveckling av säkrare alternativ,

modernisering av riskbedömningsprocessen,

utesluta hormonstörande ämnen,

ta hänsyn till kemikalie-cocktails,

se till att lagar följs samt

skapa dialog med intressenter för att hitta praktiska lösningar.

– Det pratas mycket om plaster och miljöproblem, framförallt nedskräpning och mikroplaster, men det är extremt viktig att vi diskuterar även kemikalier som finns i plaster. Om man vill prata om hur plast påverkar vår hälsa så vet vi redan att många av de kemikalier som används idag ger negativa effekter, säger Bethanie Carney Almroth, ekotoxikolog vid Göteborgs universitet och en av författarna till artikeln.

Alla som äter utsätts för kemikalier

– Praktiskt taget alla som äter mat utsätts för kemikalier från förpackningsmaterialet, vissa av dessa kemikalier är kända för att vara farliga och många är otestade eller till och med helt okända. Denna konsensusförklaring är en väckarklocka. Kemikalier som migrerar från förpackningsmaterial till livsmedel måste hanteras systematiskt och alla farliga ämnen måste bort, säger Jane Muncke, vd för Food Packaging Forum i Zürich.

– Vi måste dessutom undvika att de inte bara ersätts med andra, mindre väl studerade kemikalier som senare visar sig vara lika farliga, som till exempel BPS som ersatte BPA. Farliga kemikalier måste bort ur produkterna då samhället går mot en cirkulär ekonomi och en ökad användning av återvunnet material.

Dåligt bevänt med tester

Författarna bakom rapporten analyserade befintliga listor över kemikalier i kontakt med livsmedel som tagits fram av myndigheter, industrin och icke-statliga organisationer världen över. De fann att idag kan nästan 12 000 olika kemikalier användas vid tillverkningen av material för livsmedel och att många av dessa inte har testats tillräckligt för att avgöra om de är giftiga eller inte.

Även om det finns mycket information för några av de mest välstuderade ämnena som till exempel bisfenol A (BPA) och ftalater (mjukgörare) saknas det information om tusentals ämnen och deras eventuella farliga egenskaper och hur mycket människan exponeras för dem.

Okänt innehåll i förpackningarna

Detta är avgörande information för att kunna bedöma riskerna för människans hälsa. Vidare finns ett okänt men förmodligen ännu högre antal ämnen som förekommer oavsiktligt i livsmedelsförpackningar, till exempel föroreningar och nedbrytningsprodukter, särskilt från återvunna material, vilket kan överföras till livsmedel.

– Målet att återvinna mer material och etablera en cirkulär ekonomi hindras av kemikalier. Vi vet inte vilka kemiska ämnen som finns i olika produkter och kan därför inte använda återvunnen plast på ett säkert sett. Vi måste fasa ut problematiska kemikalier, säger Bethanie Carney Almroth.

Vetenskapliga artiklar:

Impacts of food contact chemicals on human health: a consensus statement, Environmental Health\nFood Contact Chemicals database. v2.0. Groh K et al. (2020) FCCdb

Källa: Göteborgs universitet

Folkhälsa

Gratis skolmat konkurrerar med snacks runt hörnet

Gratis lunch räcker inte för att alla elever ska äta i skolan. När ungdomar vid två Stockholmsskolor fotograferade sin mat såg forskarna att måltider utanför skolområdet oftare bestod av snacks och mindre hälsosamma alternativ. Studien lyfter betydelsen av matmiljön både i och omkring skolan.

Redaktionen 23 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Vad äter ungdomar under skoldagen – och var? I en ny studie från Karolinska Institutet har forskarna undersökt frågan med hjälp av elevernas egna matbilder. Resultaten, publicerade i BMC Public Health, visar tydliga skillnader mellan maten som rapporterades inne i skolan och utanför skolområdet.

Totalt deltog 483 elever i åldern 13–19 år från en högstadieskola och en gymnasieskola i centrala Stockholm. Vid datainsamlingar under 2019–2021 och 2024 skickade de in sammanlagt 4 562 bilder av mat och dryck via forskningsappar.

Bilderna registrerades med tid och GPS-position, så att forskarna kunde kartlägga både innehållet och platsen. Omkring en femtedel av de rapporterade mat- och dryckestillfällena låg utanför skolområdet.

Mer kompletta måltider i skolan

Av den fotograferade maten utanför skolan klassificerades 65 procent som ohälsosam, jämfört med 43 procent inne i skolan. Bedömningen byggde på livsmedlens synliga innehåll och hur väl de stämde överens med kostrekommendationerna. Bland alternativen som klassificerades som ohälsosamma fanns söta och salta snacks samt snabbmat.

Maten inne i skolan bestod oftare av flera delar av en komplett måltid. Grönsaker syntes i 38 procent av matbilderna därifrån, jämfört med 13 procent utanför skolområdet. Fisk och skaldjur förekom också oftare inne i skolan. Utanför dominerade i stället snacks, även om vissa av dessa tillfällen hade registrerats av eleverna som lunch.

Skillnaderna syntes även i dryckesvalen. Sockersötade drycker utgjorde 32 procent av de rapporterade dryckerna utanför skolan, jämfört med 7 procent inne i skolan. Där var vatten det klart vanligaste alternativet.

Skollunchen har också förbättringspotential

Resultaten ger samtidigt ingen entydig bild av maten inne i skolan. Även rött och processat kött förekom oftare där. Av de fotograferade luncherna inne på skolområdet klassificerades 41 procent som ohälsosamma, vilket forskarna till stor del kopplar till förekomsten av processade köttprodukter.

Forskarna framhåller därför att arbetet behöver handla både om att göra skollunchen mer attraktiv och om att förbättra dess näringsmässiga kvalitet. Även snacks behöver uppmärksammas: de klassificerades ofta som ohälsosamma oavsett var de fotograferades. Platsen visar däremot inte var maten hade köpts – snacks som åts inne i skolan kan ha tagits med hemifrån eller köpts någon annanstans.

Matmiljön sträcker sig utanför skolområdet

Båda skolorna ligger i områden med många butiker, kaféer och snabbmatsställen. Studien pekar på att det omgivande utbudet behöver ingå i arbetet för bättre matvanor under skoldagen.

Hanna Wieslander, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, betonar i universitetets nyhetstext att forskarna behöver förstå mer om varför ungdomar väljer att äta i eller utanför skolan. Nästa steg är att undersöka vad som påverkar valen och pröva metoden i större och mer varierade elevgrupper.

Bilderna visar val – inte hela intaget

Studien ger en detaljerad inblick i de rapporterade mattillfällena, men resultaten kan inte utan vidare överföras till alla svenska ungdomar. Eleverna skickade in olika många bilder, och mat som inte fotograferades saknas i underlaget.

Bilderna visar dessutom inte om maten åts upp, delades eller slängdes. Forskarna kan därför inte avgöra om maten utanför skolan ersatte skollunchen eller var ett komplement. Klassificeringen i hälsosamt och ohälsosamt är också ett förenklat mått, snarare än en fullständig bedömning av kostens kvalitet.

Resultaten bör därmed läsas som mönster i det insamlade bildmaterialet. De visar ändå varför skolmåltiden och matutbudet i närområdet behöver ses tillsammans när insatser för ungdomars matvanor planeras.

Källa: Wieslander H et al. Exploring dietary patterns during school hours in Swedish adolescent student population, focusing on out-of-school eating and snacking: a repeated cross-sectional study. BMC Public Health, 2026.

Koll på kollegor

Hon gör kostråden begripliga

När Helén Sahlstrand började arbeta som dietist saknade hon pedagogiska bilder att använda i patientmötet. Därför började hon utveckla Ät bra!, ett digitalt bildstöd som i dag innehåller omkring 2 000 bilder för olika behov och patientgrupper.

Nina Granberg 22 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

-Varför blev du dietist?

– Jag har alltid älskat mat, både att äta och att laga den. Det väckte också ett intresse för vad maten gör med kroppen. Samtidigt tycker jag mycket om att möta människor och...