Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Forskarupprop mot farliga kemikalier i matförpackningar

Det finns idag nästan 12 000 olika kemikalier som används vid tillverkningen av material för livsmedel. Många har inte testats tillräckligt för att avgöra om … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Det finns idag nästan 12 000 olika kemikalier som används vid tillverkningen av material för livsmedel. Många har inte testats tillräckligt för att avgöra om de är skadliga eller inte, och forskare kräver därför åtgärder för att minska hälsoriskerna.

En grupp på 33 internationella forskare uppmanar beslutsfattare i regeringar, industrin och civilsamhället att minska exponeringen för skadliga kemikalier från livsmedelsförpackningar och annat material i kontakt med livsmedel.

Farliga kemikalier som kan överföras från dessa material till livsmedel är associerade med kroniska sjukdomar som diabetes, fetma, cancer och neurologiska störningar som till exempel ADHD. Frågan är särskilt relevant då återvunnet material och alternativ till plast marknadsförs som mer miljövänliga alternativ till den ökade plastanvändningen.

Denna vetenskapligt granskade konsensusförklaring är baserad på mer än 1 200 vetenskapliga studier och belyser sju områden som behöver förbättras.

Områdena är:

  • Eliminering av farliga kemikalier i material som är i kontakt med livsmedel,
  • utveckling av säkrare alternativ,
  • modernisering av riskbedömningsprocessen,
  • utesluta hormonstörande ämnen,
  • ta hänsyn till kemikalie-cocktails,
  • se till att lagar följs samt
  • skapa dialog med intressenter för att hitta praktiska lösningar.
  • – Det pratas mycket om plaster och miljöproblem, framförallt nedskräpning och mikroplaster, men det är extremt viktig att vi diskuterar även kemikalier som finns i plaster. Om man vill prata om hur plast påverkar vår hälsa så vet vi redan att många av de kemikalier som används idag ger negativa effekter, säger Bethanie Carney Almroth, ekotoxikolog vid Göteborgs universitet och en av författarna till artikeln.

    Alla som äter utsätts för kemikalier

    – Praktiskt taget alla som äter mat utsätts för kemikalier från förpackningsmaterialet, vissa av dessa kemikalier är kända för att vara farliga och många är otestade eller till och med helt okända. Denna konsensusförklaring är en väckarklocka. Kemikalier som migrerar från förpackningsmaterial till livsmedel måste hanteras systematiskt och alla farliga ämnen måste bort, säger Jane Muncke, vd för Food Packaging Forum i Zürich.

    – Vi måste dessutom undvika att de inte bara ersätts med andra, mindre väl studerade kemikalier som senare visar sig vara lika farliga, som till exempel BPS som ersatte BPA. Farliga kemikalier måste bort ur produkterna då samhället går mot en cirkulär ekonomi och en ökad användning av återvunnet material.

    Dåligt bevänt med tester

    Författarna bakom rapporten analyserade befintliga listor över kemikalier i kontakt med livsmedel som tagits fram av myndigheter, industrin och icke-statliga organisationer världen över. De fann att idag kan nästan 12 000 olika kemikalier användas vid tillverkningen av material för livsmedel och att många av dessa inte har testats tillräckligt för att avgöra om de är giftiga eller inte.

    Även om det finns mycket information för några av de mest välstuderade ämnena som till exempel bisfenol A (BPA) och ftalater (mjukgörare) saknas det information om tusentals ämnen och deras eventuella farliga egenskaper och hur mycket människan exponeras för dem.

    Okänt innehåll i förpackningarna

    Detta är avgörande information för att kunna bedöma riskerna för människans hälsa. Vidare finns ett okänt men förmodligen ännu högre antal ämnen som förekommer oavsiktligt i livsmedelsförpackningar, till exempel föroreningar och nedbrytningsprodukter, särskilt från återvunna material, vilket kan överföras till livsmedel.

    – Målet att återvinna mer material och etablera en cirkulär ekonomi hindras av kemikalier. Vi vet inte vilka kemiska ämnen som finns i olika produkter och kan därför inte använda återvunnen plast på ett säkert sett. Vi måste fasa ut problematiska kemikalier, säger Bethanie Carney Almroth.

    Vetenskapliga artiklar:

    Impacts of food contact chemicals on human health: a consensus statement, Environmental Health\nFood Contact Chemicals database. v2.0. Groh K et al. (2020) FCCdb

    Källa: Göteborgs universitet


    Dela artikeln

    Onkologi

    Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

    Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

    Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
    AdobeStock_1218538903 1

    Foto: AdobeStock

    Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

    Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

    Kartlagda riskfaktorer

    Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

    • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
    • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
    • Högt blodsocker – 6 procent
    • Högt BMI – 4 procent
    • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

    Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


    Dela artikeln

    Forskning

    Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

    Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

    Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
    IMG_1589

    Foto: David Stephansson



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.