Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Forskarupprop mot farliga kemikalier i matförpackningar

Det finns idag nästan 12 000 olika kemikalier som används vid tillverkningen av material för livsmedel. Många har inte testats tillräckligt för att avgöra om … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Det finns idag nästan 12 000 olika kemikalier som används vid tillverkningen av material för livsmedel. Många har inte testats tillräckligt för att avgöra om de är skadliga eller inte, och forskare kräver därför åtgärder för att minska hälsoriskerna.

En grupp på 33 internationella forskare uppmanar beslutsfattare i regeringar, industrin och civilsamhället att minska exponeringen för skadliga kemikalier från livsmedelsförpackningar och annat material i kontakt med livsmedel.

Farliga kemikalier som kan överföras från dessa material till livsmedel är associerade med kroniska sjukdomar som diabetes, fetma, cancer och neurologiska störningar som till exempel ADHD. Frågan är särskilt relevant då återvunnet material och alternativ till plast marknadsförs som mer miljövänliga alternativ till den ökade plastanvändningen.

Denna vetenskapligt granskade konsensusförklaring är baserad på mer än 1 200 vetenskapliga studier och belyser sju områden som behöver förbättras.

Områdena är:

  • Eliminering av farliga kemikalier i material som är i kontakt med livsmedel,
  • utveckling av säkrare alternativ,
  • modernisering av riskbedömningsprocessen,
  • utesluta hormonstörande ämnen,
  • ta hänsyn till kemikalie-cocktails,
  • se till att lagar följs samt
  • skapa dialog med intressenter för att hitta praktiska lösningar.
  • – Det pratas mycket om plaster och miljöproblem, framförallt nedskräpning och mikroplaster, men det är extremt viktig att vi diskuterar även kemikalier som finns i plaster. Om man vill prata om hur plast påverkar vår hälsa så vet vi redan att många av de kemikalier som används idag ger negativa effekter, säger Bethanie Carney Almroth, ekotoxikolog vid Göteborgs universitet och en av författarna till artikeln.

    Alla som äter utsätts för kemikalier

    – Praktiskt taget alla som äter mat utsätts för kemikalier från förpackningsmaterialet, vissa av dessa kemikalier är kända för att vara farliga och många är otestade eller till och med helt okända. Denna konsensusförklaring är en väckarklocka. Kemikalier som migrerar från förpackningsmaterial till livsmedel måste hanteras systematiskt och alla farliga ämnen måste bort, säger Jane Muncke, vd för Food Packaging Forum i Zürich.

    – Vi måste dessutom undvika att de inte bara ersätts med andra, mindre väl studerade kemikalier som senare visar sig vara lika farliga, som till exempel BPS som ersatte BPA. Farliga kemikalier måste bort ur produkterna då samhället går mot en cirkulär ekonomi och en ökad användning av återvunnet material.

    Dåligt bevänt med tester

    Författarna bakom rapporten analyserade befintliga listor över kemikalier i kontakt med livsmedel som tagits fram av myndigheter, industrin och icke-statliga organisationer världen över. De fann att idag kan nästan 12 000 olika kemikalier användas vid tillverkningen av material för livsmedel och att många av dessa inte har testats tillräckligt för att avgöra om de är giftiga eller inte.

    Även om det finns mycket information för några av de mest välstuderade ämnena som till exempel bisfenol A (BPA) och ftalater (mjukgörare) saknas det information om tusentals ämnen och deras eventuella farliga egenskaper och hur mycket människan exponeras för dem.

    Okänt innehåll i förpackningarna

    Detta är avgörande information för att kunna bedöma riskerna för människans hälsa. Vidare finns ett okänt men förmodligen ännu högre antal ämnen som förekommer oavsiktligt i livsmedelsförpackningar, till exempel föroreningar och nedbrytningsprodukter, särskilt från återvunna material, vilket kan överföras till livsmedel.

    – Målet att återvinna mer material och etablera en cirkulär ekonomi hindras av kemikalier. Vi vet inte vilka kemiska ämnen som finns i olika produkter och kan därför inte använda återvunnen plast på ett säkert sett. Vi måste fasa ut problematiska kemikalier, säger Bethanie Carney Almroth.

    Vetenskapliga artiklar:

    Impacts of food contact chemicals on human health: a consensus statement, Environmental Health\nFood Contact Chemicals database. v2.0. Groh K et al. (2020) FCCdb

    Källa: Göteborgs universitet


    Dela artikeln

    Nutrition

    Bildstöd för nya kostråden – Livsmedelsverket lanserar nytt material

    Uppdaterade kostråd betyder också behov av nytt bildstöd. Livsmedelsverket har därför tagit fram nytt informationsmaterial som ska göra det enklare för vården att prata matvanor med patienter, från matpyramider och foldrar till filmer och digitala tester.

    Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
    Nina Granberg 11 september, 2025 Uppdaterades 15 september, 2025 2 minuters läsning
    Nya kostråd - nytt bildstöd

    Foto: Livsmedelsverket

    Syftet med bildstödet, som nyligen presenterades vid ett webbinarium, är att ge vården lättanvända och pedagogiska verktyg för att omsätta kostråden i praktiken och göra dem mer begripliga i mötet med patienter.

    Små steg gör stor skillnad

    Ett genomgående budskap i kommunikationen är att varje liten förändring räknas. Det syns i både bilder och filmer, där devisen ”ett litet steg kan göra stor skillnad” återkommer.

    – Det är det absolut viktigaste: att tänka att varje liten förändring, eller att bibehålla det som redan är bra, räknas, sa Mahnoush Etminan, dietist, PhD och handläggare på Livsmedelsverket vid seminariet.

    Materialet riktar sig både till vården och till allmänheten, och är tänkt att också fungera som stöd i samtal mellan patient och vårdpersonal. Broschyrer och bilder finns i tryckt och digital form, medan filmerna kan användas i väntrum eller på sociala medier.

    Översättningar till lättläst svenska och engelska är på väg, men för andra språk uppmuntrar Livsmedelsverket tills vidare till att använda översättningsappar direkt på bild- och textmaterial.

    Fokus på svenskproducerat

    I materialet lyfts också fördelar med svenska livsmedel, bland annat låg antibiotikaanvändning i djurhållningen och strikta regler kring växtskyddsmedel.

    Det här ingår i bildstödet

    Matpyramiden

    • Ny version kopplad till råden.
    • Finns som affisch, utskrift och i delar för varje livsmedelsgrupp.

    Foldern Kostråd i korthet

    • Sammanfattar råden med kort text och pyramid.
    • Gratis att ladda ner, kan beställas i tryckt version.

    Rådspecifika bilder

    • Illustrationer för varje råd: t.ex. läsk, sötsaker och snacks, frukt och grönt, baljväxter, fullkorn, fisk, mejeri, nötter, salt och oljor.
    • Visar både mängder och praktiska tips.
    IMG_1001
    Bildstöd finns för olika livsmedelsgrupper.

    Korta inspirationsfilmer

    • Fyra filmer för väntrumsskärmar och sociala medier.
    • Samma huvudbudskap: små steg gör skillnad.

    Sociala medier-paket

    • Färdiga bilder och grafik för lokal spridning i vården eller kommunen.

    Översättningar

    • Kommer på lättläst svenska och engelska.
    • Övriga språk hanteras tills vidare via översättningsappar.

    Digitalt självtest om matvanor

    • Ett webbaserat test kopplat till kostråden.
    • Ger återkoppling på individens matvanor och förslag på förbättringar.
    • Kan användas av privatpersoner eller tillsammans med vårdpersonal i samtal.

    Allt material finns samlat på Livsmedelsverkets webbplats under ”Kostråd för vuxna”. Där går det att ladda ner bilder, filmer och foldrar, eller beställa tryckta exemplar. Läs mer HÄR. 

    Vad är nytt i kostråden?

    • Baljväxter: lyfts ut som ett eget råd, inte längre inkluderade i rådet om grönsaker och frukt.
    • Grönsaker, frukt och bär: fortsatt 500 gram per dag, men i praktiken högre än tidigare eftersom baljväxterna räknas separat.
    • Läsk, sötsaker och snacks: inget nytt råd, men kommunikationen är tydligare och mer konkret.
    • Rött kött och chark: fortsatt råd om att begränsa, med betoning på att en liten andel bör utgöras av charkprodukter.
    • Mejeriprodukter: rekommendation att äta dagligen, gärna syrade sorter som fil och yoghurt.
    • Fullkorn, nötter, salt och alkohol: råden är oförändrade, men får nytt bildstöd.


    Folkhälsa

    UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn

    För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.

    Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
    Nina Granberg 11 september, 2025 Uppdaterades 11 september, 2025 2 minuters läsning
    IMG_0998

    Foto: Pressbild UNICEF

    Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.

    UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.

    De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.

    – När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:

    – Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.

    UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.

    Faktaruta: Barn och digital matreklam

    • 75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
    • 60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
    • Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
    • UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”

    Källa: UNICEF Child Nutrition Report 2025



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.