Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels On 10 December 2013, the European Food Safety Authority … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels

On 10 December 2013, the European Food Safety Authority (EFSA) released its  opinion on the re-evaluation of aspartame as a food additive and concluded that aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels.

Aspartame is authorised in the EU for use as an additive to sweeten a variety of foods and beverages (e.g.  desserts, sweets, chewing gum, yoghurt, low calorie and weight control products) and as a table-top sweetener. Consumers can identify foods containing aspartame by looking at the ingredients lists on the product label. Like all authorised food additives, aspartame has been assigned an ‘E-number’. Its presence in foods can be indicated either by name or by number, i.e. E 951.

Aspartame has been authorised for use in foods and as a table-top sweetener for almost 30 years in many countries throughout the world, following thorough safety evaluations. The first safety assessment of aspartame carried out in Europe was published by the Scientific Committee on Food (SCF) in 1984. Subsequent complementary assessments were made by the SCF in 1988, 1997 and 2002. In 1984, the SCF established an Acceptable Daily Intake (ADI) for aspartame of 40 milligrams per kilogram of body weight per day. The ADI is an estimate of the amount of a food additive, expressed on a body weight basis that can be ingested daily over a lifetime without appreciable health risk. Since the establishment of the European Food Safety Authority (EFSA) in 2002, the Authority reconfirmed the safety of aspartame in 200620092010 and 2011.

This latest re-evaluation of aspartame by EFSA forms part of its re-evaluation of all food additives which were authorised in the EU prior to 20 January 2009. Commission Regulation (EU) No 257/2010 sets down the timelines for these re-evaluations, all of which are to be completed by EFSA by 31 December 2020. Aspartame was originally scheduled for re-evaluation by 2020; however, in May 2011, the European Commission asked EFSA to bring this forward to 2013.

The re-evaluation of aspartame was carried out by EFSA’s Panel on Food Additives and Nutrient Sources Added to Food (ANS). To carry out this re-evaluation, the ANS Panel undertook a rigorous review of all available scientific research on aspartame and its breakdown products, provided both by animal and human studies. These included original study reports, previous evaluations and information submitted following public calls for data. From 8 January to 15 February 2013, EFSA held an online public consultation on its draft scientific opinion on the re-evaluation of aspartame as a food additive. On 9 April 2013, EFSA held a follow-up meeting with interested parties to discuss the draft scientific opinion and the feedback received from the online public consultation. EFSA received over 200 comments during its online public consultation as well as key learnings from exchanges with stakeholders at the follow-up meeting. Before finalisation of the scientific opinion, the ANS Panel also evaluated literature published between the end of the online public consultation and 15 November 2013. This process ensured that the widest possible range of scientific views and information were considered by the ANS Panel.

EFSA concluded that aspartame and its breakdown products in the body (phenylalanine, aspartic acid and methanol) are safe for human consumption at current intake levels and that the current Acceptable Daily Intake (ADI) of 40 milligrams per kilogram of body weight per day is suitable for the general population. However, in patients suffering from the medical condition phenylketonuria (PKU), the above ADI is not applicable, as they require strict adherence to a diet low in phenylalanine.  With respect to pregnancy, the ANS Panel noted that there was no risk to the developing foetus from exposure to phenylalanine derived from aspartame at the current ADI (with the exception of women suffering from PKU). The opinion also makes clear that the breakdown products of aspartame are also naturally present in other foods, for example methanol is found in fruit and vegetables. The contribution of breakdown products of aspartame to the overall diet is low.

For further information please see:\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Scientific Opinion on the re-evaluation of aspartame (E 951) as a food additive. EFSA Journal 11(12):3496\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Output of the public consultation on the draft EFSA scientific opinion on the re-evaluation of aspartame (E951) as a food additive. EFSA supporting publication: EN-523. 124 pp.\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Press release: EFSA completes full risk assessment on aspartame and concludes it is safe at current levels of exposure.\nThis press release is available in 11 languages on www.eufic.org (Czech,GermanEnglish,  GreekSpanishFrenchHungarianItalianPolish, Portuguese and Slovak).\nEUFIC Review. 2012. Benefits and safety of low calorie sweeteners.

Källa: EUFIC


Dela artikeln

Folkhälsa

UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn

För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 11 september, 2025 Uppdaterades 11 september, 2025 2 minuters läsning
IMG_0998

Foto: Pressbild UNICEF

Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.

UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.

De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.

– När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:

– Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.

UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.

Faktaruta: Barn och digital matreklam

  • 75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
  • 60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
  • Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
  • UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”

Källa: UNICEF Child Nutrition Report 2025



Geriatrik

Ensamätande påverkar äldres matrutiner

Äldre personer som äter ensamma hoppar oftare över måltider och väljer färdigmat i högre utsträckning. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitetet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 10 september, 2025 Uppdaterades 10 september, 2025 1 minuts läsning

Tidigare studier har kopplat ensamätande till negativa hälsoeffekter som depression och sämre självskattad hälsa. Forskaren Amanda Björnwalls avhandling i Kostvetenskap bekräftar till viss del dessa rön, men visar samtidigt att det framför allt är matrutinerna som påverkas, inte den självskattade hälsan.

– Matrutiner skiljer sig ofta åt för den som äter ensam och de som äter tillsammans. Detta visade sig till exempel genom att ensamätande personer åt färre antal måltider per dag och färdigköpta rätter oftare, säger Amanda Björnwall, till tidningen Äldre i centrum.

Studien visar också att de som redan lever ensamma ofta ser ensamätande som oproblematiskt, medan de som lever med partner uttryckte oro inför en framtid med ensamätande. Och det finns en tydlig koppling till ökade känslor av ensamhet, även hos dem som inte själva upplever ensamätande som ett problem.

Läs mer: Eating alone or eating in loneliness: Food routines, health, and social relations in later life, 2025.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.