Livsmedel

Blå mat förnyar julbordet

Fler rätter från hav och sjö på julbordet ligger i linje med dagens diskussioner om hållbarhet. Jämsides med traditionella fiskrätter som lutfisk och inlagd sill … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Fler rätter från hav och sjö på julbordet ligger i linje med dagens diskussioner om hållbarhet. Jämsides med traditionella fiskrätter som lutfisk och inlagd sill kan odling av sjömat ge upphov till nya spännande rätter att ställa fram på julbordet.

– En rätt som jag fick på ett julbord ett år satte sig verkligen i smakminnet, en helt fantastisk paté på pilgrimsmussla. Så den har jag försökt efterlikna till mitt eget julbord, men tyvärr har jag ännu inte fått till den perfekt, säger Kristina ”Snuttan” Sundell, professor i zoofysiologi.

Våga pröva nya rätter

Hon rekommenderar också att inför julen testa den för Sverige relativt nya fisken Clarias. Det är en varmvattenart som odlas i så kallade re-cirkulerande system på land. I systemen renas vattnet i mikrobiella filter av hårt arbetande bakterier. Det innebär att vattnet kan cirkulera tillbaka till fisken och återanvändas om och om igen.

– Clarias är en ganska fet fisk och passar därför bra att röka och många tycker att den är snarlik den rökta ålen i sin smak. Goda musselanrättningar eller lyxiga ostron är ju också fantastiskt att bjuda på julbordet.

Traditionella havsrätter har också en plats

Sill i mängder av varianter är givna på julbordet för de flesta. Inlagd stekt strömming och sillsallad är andra klassiker. Rökt och gravad lax av olika slag är även något som många har på sina julbord.

– Sill, sill och ännu lite mera sill. Sill är nyttigt, MSC-märkt sill är hållbart fiskad och så är det ju så gott, och kan varieras i oändlighet. Men vad det gäller lax så vill jag i år utmana er att testa de svenskodlade laxfiskarna, regnbåge och röding.

Hållbart och näringsrikt

Världens befolkning förväntas öka till nästan tio miljarder på trettio år. Alla dessa människor behöver näringsriktig mat. Ett skifte mot mer blå mat minskar konkurrensen om såväl odlingsbar mark som färskvatten, anser Kristina ”Snuttan” Sundell.

– Sjömat är också bland de mest kompletta enskilda livsmedel som finns med sina högkvalitativa proteiner och långkedjiga omega-3 fettsyror. Den innehåller dessutom viktiga mineraler och spårämnen som jod, zink och selen och vitaminer, som till exempel vitamin B12 och D. Detta ger sjömaten en unik särställning bland våra livsmedel.

Alger trendigt idag

Attraktiv och trendig sjömat just nu är alger. Algerna innehåller precis som annan sjömat proteiner, fleromättade fetter, mineraler och även många olika antioxidanter.

– Mycket forskning pågår om hur vi bäst skall kunna tillgodogöra oss dessa nyttigheter i algerna, säger Kristina ”Snuttan” Sundell.

Algforskaren Luca Rugiu tycker att krispig sockertång kan passa på julbordet.

– Det är bara att plocka och sedan torka i ugnen på 60-70 grader. Men jag gillar också att äta färsk sockertång och det gör jag ibland när jag är ute och snorklar. Det smakar jättegott, säger han.

Vill öka egenförsörjningen

Idag importerar vi 72 procent av all sjömat som äts i Sverige och när det gäller odlad fisk är den siffran hela 90 procent.

– Detta är inte hållbart. Vi måste ta vårt ansvar och öka Sveriges egen försörjningskapacitet. Det kommer dessutom att leda till ökad lokal produktion och fler jobb i kust- och landsbygdssamhällen.

Att det kommer att dukas fram ett flertal sjömatsrätter på Kristina ”Snuttan” Sundell julbord är ju givet.

– Kan jag bara få tag i svenskodlad röding i affären så vill jag gärna grava den i år. Och så får jag väl försöka mig på terrinen, eller patén, med pilgrimsmussla igen, kanske jag kan få till den rätta smakbilden i år. Sillar och strömmingar blir det alltid några olika, en mycket traditionell löksill, enligt mammas recept, och lika traditionell senapsgravad strömming à la svärfar. Men några nya inläggningar måste jag också prova varje år.

Källa: Göteborgs universitet

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.

Kostråd & riktlinjer

Norrbotten behåller stoppljusmodell – lyfter lokala råvaror

När Region Norrbotten uppdaterar sina kostråd väljer man en lite annorlunda väg. Stoppljusmodellen behålls och kompletteras med vägledning för matval i butik. Lokala livsmedel lyfts också fram.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Region Norrbotten har uppdaterat sina regionala kostråd efter Livsmedelsverkets revidering 2025. Till skillnad från de nationella råden, där matpyramiden nu står i fokus, har regionen valt att behålla det visuella verktyget Hitta ditt sätt med stoppljusmodell.

Råden kompletteras också med Handla rätt, en vägledning som ska underlätta val i butik.

– Både stoppljusmodellen och ”Handla rätt” har fått mycket uppskattning sen vi först tog fram kostråden 2019, så det kändes naturligt att ha kvar liknande utformning även nu efter uppdateringen, säger Malin Sand, leg. dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten.

Visuellt stöd i samtal om matvanor

Stoppljusmodellen används som ett konkret verktyg i samtal om matvanor, där fokus ligger på att främja hälsosamma val snarare än att betona begränsningar.

Modellen bygger på nivåerna mer, byt till och mindre och är tänkt att underlätta små, genomförbara förändringar i vardagen.

Enligt Malin Sand kan modellen bidra till ett mer positivt förhållningssätt i samtal om kost, där ökat intag av livsmedel i den gröna kategorin ofta leder till att intaget av sådant i den röda kategorin minskar.

Lyfter lokala råvaror

En tydlig regional anpassning är att kostråden lyfter fram livsmedel från Norrbotten och Sverige som alternativ till importerade produkter.
– Ett konkret exempel är att ersätta importerade livsmedel som kött och mejerivaror med råvaror från Norrbotten eller övriga Sverige, då de generellt håller en hög nivå när det gäller miljöhänsyn, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet, vilket gör dessa val särskilt relevanta. Andra exempel som inte lika många känner till, är att vi tillverkar rybsolja i Norrbotten, vilket kan ersätta andra importerade växtbaserade matfetter, säger Malin Naess, samordnare för Norrbottens livsmedelsstrategi vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Syftet är att kombinera hälsomässiga och miljömässiga perspektiv, men också att stärka den lokala livsmedelsproduktionen och regionens långsiktiga försörjningsberedskap.

Brett hållbarhetsperspektiv

I de regionala råden integreras hälsa, klimat och livsmedelsproduktion i ett gemensamt budskap. Tanken är att olika ingångar ska göra det lättare för fler att ta till sig råden.

Enligt Malin Sand kan olika individer motiveras av olika perspektiv, där vissa främst tar till sig hälsobudskap medan andra drivs mer av klimatfrågor.

Verktyg även i vårdmötet

Råden riktar sig till allmänheten men är också tänkta att fungera som ett stöd i hälso- och sjukvården. De kan användas i samtal om matvanor och bidra till att inkludera hållbarhetsperspektivet i vårdmötet.

Materialet innehåller även utrymme för individen att formulera egna förändringsmål.

Offentlig måltidsverksamhet kan dessutom använda råden som stöd, till exempel genom att synliggöra dem i matsalar, där de ligger i linje med regionala beslut om ökad andel lokal mat.

Mer om Norrbottens kostråd HÄR.