Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Blå mat förnyar julbordet

Fler rätter från hav och sjö på julbordet ligger i linje med dagens diskussioner om hållbarhet. Jämsides med traditionella fiskrätter som lutfisk och inlagd sill … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Fler rätter från hav och sjö på julbordet ligger i linje med dagens diskussioner om hållbarhet. Jämsides med traditionella fiskrätter som lutfisk och inlagd sill kan odling av sjömat ge upphov till nya spännande rätter att ställa fram på julbordet.

– En rätt som jag fick på ett julbord ett år satte sig verkligen i smakminnet, en helt fantastisk paté på pilgrimsmussla. Så den har jag försökt efterlikna till mitt eget julbord, men tyvärr har jag ännu inte fått till den perfekt, säger Kristina ”Snuttan” Sundell, professor i zoofysiologi.

Våga pröva nya rätter

Hon rekommenderar också att inför julen testa den för Sverige relativt nya fisken Clarias. Det är en varmvattenart som odlas i så kallade re-cirkulerande system på land. I systemen renas vattnet i mikrobiella filter av hårt arbetande bakterier. Det innebär att vattnet kan cirkulera tillbaka till fisken och återanvändas om och om igen.

– Clarias är en ganska fet fisk och passar därför bra att röka och många tycker att den är snarlik den rökta ålen i sin smak. Goda musselanrättningar eller lyxiga ostron är ju också fantastiskt att bjuda på julbordet.

Traditionella havsrätter har också en plats

Sill i mängder av varianter är givna på julbordet för de flesta. Inlagd stekt strömming och sillsallad är andra klassiker. Rökt och gravad lax av olika slag är även något som många har på sina julbord.

– Sill, sill och ännu lite mera sill. Sill är nyttigt, MSC-märkt sill är hållbart fiskad och så är det ju så gott, och kan varieras i oändlighet. Men vad det gäller lax så vill jag i år utmana er att testa de svenskodlade laxfiskarna, regnbåge och röding.

Hållbart och näringsrikt

Världens befolkning förväntas öka till nästan tio miljarder på trettio år. Alla dessa människor behöver näringsriktig mat. Ett skifte mot mer blå mat minskar konkurrensen om såväl odlingsbar mark som färskvatten, anser Kristina ”Snuttan” Sundell.

– Sjömat är också bland de mest kompletta enskilda livsmedel som finns med sina högkvalitativa proteiner och långkedjiga omega-3 fettsyror. Den innehåller dessutom viktiga mineraler och spårämnen som jod, zink och selen och vitaminer, som till exempel vitamin B12 och D. Detta ger sjömaten en unik särställning bland våra livsmedel.

Alger trendigt idag

Attraktiv och trendig sjömat just nu är alger. Algerna innehåller precis som annan sjömat proteiner, fleromättade fetter, mineraler och även många olika antioxidanter.

– Mycket forskning pågår om hur vi bäst skall kunna tillgodogöra oss dessa nyttigheter i algerna, säger Kristina ”Snuttan” Sundell.

Algforskaren Luca Rugiu tycker att krispig sockertång kan passa på julbordet.

– Det är bara att plocka och sedan torka i ugnen på 60-70 grader. Men jag gillar också att äta färsk sockertång och det gör jag ibland när jag är ute och snorklar. Det smakar jättegott, säger han.

Vill öka egenförsörjningen

Idag importerar vi 72 procent av all sjömat som äts i Sverige och när det gäller odlad fisk är den siffran hela 90 procent.

– Detta är inte hållbart. Vi måste ta vårt ansvar och öka Sveriges egen försörjningskapacitet. Det kommer dessutom att leda till ökad lokal produktion och fler jobb i kust- och landsbygdssamhällen.

Att det kommer att dukas fram ett flertal sjömatsrätter på Kristina ”Snuttan” Sundell julbord är ju givet.

– Kan jag bara få tag i svenskodlad röding i affären så vill jag gärna grava den i år. Och så får jag väl försöka mig på terrinen, eller patén, med pilgrimsmussla igen, kanske jag kan få till den rätta smakbilden i år. Sillar och strömmingar blir det alltid några olika, en mycket traditionell löksill, enligt mammas recept, och lika traditionell senapsgravad strömming à la svärfar. Men några nya inläggningar måste jag också prova varje år.

Källa: Göteborgs universitet


Dela artikeln

Fråga Experten

Klimatsmarta kostråd i praktiken

Många dietister möter i dag patienter som vill äta mer växtbaserat av klimat- eller hälsoskäl. Samtidigt finns en oro för att näringsintaget ska bli otillräckligt eller att råden ska upplevas som svåra att genomföra. Anna Stubbendorff, dietist och forskare, delar här sina reflektioner kring vanliga fallgropar och hur dietister kan vägleda på ett sätt som är både näringsmässigt tryggt och motiverande.

Dietisten
Redaktionen 9 april, 2026 2 minuters läsning
AnnaStubbendorf

Foto: Dlavar Dehesh Joo


Dela artikeln

Neurologi

Nya brittiska råd om nutrition vid Parkinson

Hur påverkar symtom vid Parkinson nutrition och vikt? Och hur kan dietister stötta patienter när det gäller nutritionsrelaterade symtom och biverkningar? Det är frågor som står i centrum i en ny uppdaterad brittisk vägledning.

Nina Granberg 9 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1681

Foto: AdobeStock

Det är Parkinson’s UK och British Dietetic Association (BDA) som står bakom den uppdaterade vägledningen. Det som framför allt är nytt är att den är tydligare symtomstyrd snarare än uppbyggd utifrån sjukdomsstadium. Fokus ligger på konkreta problem som förstoppning, gastropares, dysfagi, viktnedgång, undernäring och ortostatisk hypotension. Personer med Parkinson’s beskrivs också som särskilt sårbara för viktnedgång och undernäring.

Vägledningen slår också fast att personer med Parkinson’s bör rekommenderas vitamin D året runt, om adekvata nivåer inte redan är kända. Samtidigt avråds från att använda vitamin E, andra antioxidanter eller coenzym Q10 i neuroprotektivt syfte.

Även frågan om protein och levodopa får stort utrymme. Proteinomfördelning finns kvar som möjlig strategi vid motoriska fluktuationer, men ska göras utan att proteinintaget blir för lågt och med fortsatt uppmärksamhet på undernäring.

Vägledningen lyfter också områden som inte alltid står i centrum i nutritionsbehandlingen, till exempel impulskontrollproblem kopplade till dopaminagonister samt kostbehandling vid ortostatisk och postprandiell hypotension. Sammantaget breddas bilden av vad dietistens roll vid Parkinson’s faktiskt omfattar.

Läs mer i nästa nummer av tidningen Dietisten. 

Den uppdaterade vägledningen hittar du HÄR.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.